med anledning av prop. 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen
Det är glädjande att regeringen visar ambitioner att införa
miljöskatter. Dock är man så försiktig att man inte uppnår
den styrande effekt som är själva syftet med ekonomiska
styrmedel, utan nöjer sig med att se dem främst som en
finansieringskälla. De Gröna har länge förespråkat en
omläggning av skattesystemet, där skatter omfördelas från
arbete till miljöbelastande verksamheter, en så kallad
skatteväxling. Därmed erhålls en styrande effekt mot en
hållbar ekonomi. Bland annat är en kraftig höjning av
koldioxidskatten viktig för att vi ska klara våra förpliktelser
enligt klimatkonventionen.
Höjning av koldioxidskatten
Dagens system för nedsättning av koldioxidskatten
omfattar hela industrisektorn. Det innebär att ett stort antal
företag med relativt låga energikostnader får onödigt små
incitament till energieffektivisering. Därför bör ett
nedsättningssystem endast omfatta de mest energiintensiva
branscherna, framförallt gruvor, stål-, pappers- och
stenindustrin. Därmed kommer textilindustri,
verkstadsindustri och andra icke energiintensiva branscher
att få ökade incitament till att effektivisera
energianvändningen och minska utsläppen av koldioxid.
En kostnadseffektiv lösning vore att den mest
energiintensiva industrin fick en kraftig nedsättning av
skatten endast om åtgärder vidtas för att effektivisera
energianvändningen. Vi föreslår därför att den del av
energikostnaden som överstiger 2 % av försäljningsvärdet
undantas från energibeskattning under en övergångsperiod.
En stor brist i energiskattesystemet är att
fossilbränsleanvändning för elproduktion inte beskattas. En
skatt på CO2-utsläpp från elproduktion bör införas
samtidigt och den bör också belasta importerad el. WTO-
reglerna (GATT) är inte helt tydliga, men det pågående
arbetet på detta område skulle påskyndas av ett svenskt
initiativ. En CO2-skatt på el skulle leda till en snabb
ersättning av kol med biobränslen i kraftvärmeverk.
Vi föreslår i enlighet med ovanstående att koldioxidskatten
höjs till 50 öre/kWh vilket motsvarar ca 3,8 miljarder kronor
i skatteinkomster. Intäkterna växlas mot sänkt skatt på
arbete, se särskild motion.
Höjd skatt på elektrisk kraft från vattenkraftverk
Beskattning av vattenkraft ur miljösynpunkt motiveras för
att vattenkraften ska betala sina miljökostnader i form av
förstörda älvekosystem, landskapsvården etc. En sådan skatt
skulle kunna vara ett styrmedel för att minska trycket på
utbyggnad av ny vattenkraft.
Skatten på vattenkraft är dock i mycket stor utsträckning
befriad från styrande egenskaper eftersom den inte omfattar
ny vattenkraftsproduktion. Detta bör ändras för att skatten
ska kunna få en seriöst miljöstyrande effekt. Det är också
rimligt att låta skatten omfatta även kraftverk mindre än 1500
kW. Så kallade minikraftverk har ofta en mycket stor
påverkan på det lokala ekosystemet. Gränsen för beskattning
bör därför sänkas till 500 kW.
Enligt regeringens förslag höjs skatten på äldre vattenkraft
från 2 till 4 öre per kWh. Förslaget innebär att äldre
vattenkraftverk framöver får betala en lite högre del av sina
retroaktiva miljökostnader, vilket är positivt. Elpriserna
kommer antagligen att stiga något, vilket stimulerar till
effektivisering. Även detta är positivt, men inte alls
tillräckligt för att närma sig principen om att den som
åsamkar miljöskador står för kostnaderna (Polluter Pays
Principle). Även nya kraftverk måste betala sina
miljökostnader. De Gröna föreslår därför en höjning av
skatten på vattenkraft till 7 öre/kWh.
Höjd uranskatt
Samma förhållande som beskrivits ovan för vattenkraften
gäller även för skatten på kärnkraft. Med regeringens förslag
om höjning från 0,2 till 1,2 öre per kWh får även kärnkraften
betala ytterligare en liten del av sina miljökostnader. Det är
bra även om det är långt kvar till full kostnadstäckning.
Därför föreslår De Gröna en höjning till 10 öre/kWh
producerad el från kärnkraft.
Differentierad försäljningsskatt på motorfordon utifrån
miljöklassning
Försäljningsskatten på motorfordon har en oklar effekt ur
miljösynpunkt. Flera analyser har visat att antalet fordon är
den faktor som har störst beydelse för den totala
bensinförbrukningen i samhället. Bensinpriset,
bränsleförbrukningen per fordon och antalet körda mil per
fordon har mindre korrelation med bensinförbrukningen. En
hög försäljningsskatt på fordon kan verka dämpande på
denna utveckling.
Å andra sidan har nya fordon katalysatorer, något som har
stor betydelse för utsläppen av kväveoxider etc. I den
utsträckning gamla bilar ersätts av nya, bromsar en hög
försäljningsskatt detta. Av denna anledning är en
försäljningsskatt skadlig ur miljösynpunkt.
Det är positivt om skattesystemet ger ett incitament att
undvika onödigt bilinnehav. Det bidrar till lägre
bensinförbrukning. Istället för den föreslagna höjningen av
försäljningsskatten föreslår vi att man höjer fordonsskatten
och differentierar denna utifrån miljöklassning. Förslaget är
budgetneutralt men kan ge betydande miljövinster.
Indexering av vissa punktskatter
Hösten 1993 beslutande riksdagen att flera energi-och
miljöskatter skulle indexeras. Regeringen skulle få rätt att
räkna upp skatterna med index till och med 1998. Nu föreslås
att denna möjlighet blir bestående, dvs att gränsen vid 1998
avskaffas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ändrad skatt på energi
motsvarande en skatt på koldioxid om 50 öre/kg koldioxid,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ändrat system för nedsättning av
koldioxidskatten för energiintensiv industri,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att koldioxidskatten utvidgas till
att även omfatta fossila bränslen för elproduktion,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vattenkraftskatten ökas till 7
öre/kWh,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att nedsättningen av skatten på
vattenkraft för nyare kraftverk slopas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vattenkraftskatten utvidgas till
att omfatta kraftverk med en effekt överstigande 500 kWh,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ändring av regeringens förslag om
höjd försäljningsskatt på motorfordon till att gälla
differentierad skatt utifrån miljöklassning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en höjning av den särskilda
skatten för elektrisk kraft från kärnkraftverk till 10 öre/kWh,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skatten på viss elektrisk kraft
och den särskilda skatten för elektrisk kraft från
kärnkraftverk indexeras.
Stockholm den 10 maj 1995
Ronny Korsberg (mp)
Roy Ottosson (mp)