Tulltillägg är en administrativ sanktion som varit kontroversiell ända sedan den infördes. Inte minst näringslivet har starkt motsatt sig en lag som innebär att laglydiga företag hårt drabbas av sanktioner som inte står i proportion till den begångna förseelsen. Det handlar så gott som alltid om ouppsåtliga fel som uppkommit under tidspress. Förekomsten av sanktionsmöjligheter innebär i sig också ett stressmoment.
En annan orsak till fel från tulldeklarantens sida kan vara svårigheten att behärska det komplicerade regelverket. Föreskrifterna är krångliga och en sanktionsavgift för missförstånd kan inte vara rimlig. Det är också orimligt att tulltillägg utgår även i de fall när den korrekta uppgiften framgår av annat, bifogat material. Det kan tilläggas att motsvarande sanktion saknas beträffande fel som begås av myndigheten.
Nyligen har en majoritet i riksdagen beslutat att felaktigt angiven importmoms åter skall ingå i underlaget för tulltillägg. Här ligger det stötande i att den tullskyldige drabbas av tillägg trots att han inte gör någon definitiv skattevinst. Samma summa som han betalar in får han ju lyfta av vid nästa momsredovisningstillfälle.
Sveriges inträde i EU har inneburit att importörerna fått en mängd nya regler att hålla reda på. Enligt samstämmiga uppgifter från Grossistförbundet, Industriförbundet och Speditörförbundet är situationen för närvarande mycket besvärlig, inte minst på grund av svårigheten att få tillförlitlig information om hur alla nya regler skall tillämpas. Dessutom har inlämningsfristen för tulldeklarationer minskat från 15 till 9 dagar. I detta läge är hotet om tulltillägg ovanligt olämpligt.
Det finns också anledning att rikta en rent principiell kritik mot tulltillägget. Detta synes egentligen ha tillkommit för att myndigheten skall slippa att inför domstol bevisa att deklaranten begått ett fel. Cheferna för tullverken inom EU har nyligen gjort ett uttalande inom ramen för det projekt som går under namnet Customs 2000, där de starkt ifrågasätter det system av administrativa sanktioner som vissa medlemsländer tillämpar.
Det är också intressant att notera att de så starkt understryker att det är ett gemensamt intresse för tullverken och de legitima parterna i utrikeshandeln att förenkla tullprocedurerna.
Av de skäl som redovisats ovan bör tulltilläggen avskaffas redan från den 1 juli 1995.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avskaffa reglerna om tulltillägg.
Stockholm den 23 januari 1995 Nils Fredrik Aurelius (m)