Tulltillägg är en administrativ sanktion som varit
kontroversiell ända sedan den infördes. Inte minst
näringslivet har starkt motsatt sig en lag som innebär att
laglydiga företag hårt drabbas av sanktioner som inte står i
proportion till den begångna förseelsen. Det handlar så gott
som alltid om ouppsåtliga fel som uppkommit under
tidspress. Förekomsten av sanktionsmöjligheter innebär i sig
också ett stressmoment.
En annan orsak till fel från tulldeklarantens sida kan vara
svårigheten att behärska det komplicerade regelverket.
Föreskrifterna är krångliga och en sanktionsavgift för
missförstånd kan inte vara rimlig. Det är också orimligt att
tulltillägg utgår även i de fall när den korrekta uppgiften
framgår av annat, bifogat material. Det kan tilläggas att
motsvarande sanktion saknas beträffande fel som begås av
myndigheten.
Nyligen har en majoritet i riksdagen beslutat att felaktigt
angiven importmoms åter skall ingå i underlaget för
tulltillägg. Här ligger det stötande i att den tullskyldige
drabbas av tillägg trots att han inte gör någon definitiv
skattevinst. Samma summa som han betalar in får han ju lyfta
av vid nästa momsredovisningstillfälle.
Sveriges inträde i EU har inneburit att importörerna fått
en mängd nya regler att hålla reda på. Enligt samstämmiga
uppgifter från Grossistförbundet, Industriförbundet och
Speditörförbundet är situationen för närvarande mycket
besvärlig, inte minst på grund av svårigheten att få
tillförlitlig information om hur alla nya regler skall tillämpas.
Dessutom har inlämningsfristen för tulldeklarationer
minskat från 15 till 9 dagar. I detta läge är hotet om tulltillägg
ovanligt olämpligt.
Det finns också anledning att rikta en rent principiell kritik
mot tulltillägget. Detta synes egentligen ha tillkommit för att
myndigheten skall slippa att inför domstol bevisa att
deklaranten begått ett fel. Cheferna för tullverken inom EU
har nyligen gjort ett uttalande inom ramen för det projekt
som går under namnet Customs 2000, där de starkt
ifrågasätter det system av administrativa sanktioner som
vissa medlemsländer tillämpar.
Det är också intressant att notera att de så starkt
understryker att det är ett gemensamt intresse för tullverken
och de legitima parterna i utrikeshandeln att förenkla
tullprocedurerna.
Av de skäl som redovisats ovan bör tulltilläggen avskaffas
redan från den 1 juli 1995.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att avskaffa reglerna om tulltillägg.
Stockholm den 23 januari 1995
Nils Fredrik Aurelius (m)