Det står klart att Sveriges medlemskap i EU innebär stora
möjligheter för svenskt näringsliv att minska sina kostnader
för den EU-interna handeln. Den utgör cirka 75 % av
Sveriges utrikeshandel. Den utvecklingen är naturligtvis av
godo för svenska företags möjligheter att framgångsrikt
kunna konkurrera på den europeiska marknaden. Den
svenska ekonomin och inte minst arbetsmarknaden får bättre
förutsättningar att fungera. Effekterna av dessa förändringar
är främst långsiktiga.
I det korta perspektivet innebär medlemskapet flera
förändringar i framför allt handeln med tredje land. Detta
märks både för företagen och flera statliga myndigheter, inte
minst Tullen. Näringslivet märker det genom förekomsten av
restriktioner, kvoter och licenskrav för vissa produkter. Det
finns därför anledning att påminna om den genomgripande
påverkan på världshandeln som resultatet av Uruguayrundan
kommer att innebära. I början av 2000-talet när av
uppgörelsen mellan de 124 länderna kommer att vara helt
genomförd, kommer sänkta eller helt avskaffade tullar och
andra handelsbefrämjande åtgärder att ha fått fullt
genomslag. De långsiktiga effekterna av detta kommer enligt
uppskattningar av flera olika organisationer att innebära
välfärdsvinster i storleksordningen 200--265 miljarder
amerikanska dollar årligen i ökad global BNP.
Detta skall inte hindra att riksdagen, regeringen och dess
myndigheter omgående inleder ett arbete som tar sikte på att
påverka EU i en riktning som gör att handeln med tredje land
underlättas.
Tullproceduren
Vissa förfaranden kräver numera säkerheter i en
utsträckning som det svenska näringslivet ej varit van vid
under senare år. Reglerna innebär att det finns olika typer av
säkerheter, bl.a. samlad, fast och individuell säkerhet. Krav
finns på generella säkerheter resp. särskilda säkerheter för
tullager. Det leder både till ökade kostnader och en försvårad
tullprocedur. Riksdagen bör därför uttala att regeringen inom
EU skall arbeta för en ordning som innebär att företagen
skall kunna få möjlighet, där det är önskvärt, att endast
behöva ställa ut en generell säkerhet till en myndighet för
eventuell tullskuld. Innan det arbetet vunnit gehör är det
viktigt att de svenska tullmyndigheterna tillämpar
bestämmelserna på ett sådant sätt att minsta möjliga
byråkrati uppstår. I det arbetet är det viktigt att
tillämpningsföreskrifter i den nationella rätten ej går utöver
vad EU-rätten kräver. Ett exempel är 8 kap. 3 § i TFS
1994:45, där Tullen fastställt ett krav på säkerhet för tullager
till 200 000 kr. Vi har ej kunnat finna att EU-rätten ställer
krav på exakt den summan.
När det gäller kontroll av export till tredje land införs nu
regler som innebär att det sannolikt kommer att krävas ökad
kontakt med exporttullkontor. Av artikel 161.5 i förordning
(EEG) nr 2913/92 framgår att tulldeklaration för export skall
inges till det tullkontor som är ansvarigt för övervakning av
den plats där exportören är etablerad. Enligt artikel 790 i
förordning (EEG) nr 2454/93 framgår emellertid att varje
tullkontor i den berörda medlemsstaten är behörigt att ta
emot tulldeklarationer för export, om artikel 161.5 i tidigare
nämnda förordning inte kan tillämpas. Den svenska Tullen
gör i sina regler tolkningar som vi bedömer som onödigt
snäva när det gäller möjligheten att tillämpa artikel 790.
Detta är två exempel där procedurreglerna har stor
betydelse för effektiviteten i godsflödet och där tolkningen
kan ha varit för snäv. Vi är medvetna om att en hel rad nya
regler tillkommit under stor brådska. Därför finns det
anledning för riksdagen att uttala att Tullen i tillämpningen
av reglerna i Gemenskapens tullkodex, inte skall gå längre
än vad den kräver.
Vi menar i motsats till regeringen att reglerna för
tredjelandshandeln torde påverka Tullverkets arbetsformer.
Näringslivets krav på service kan i vissa fall öka, som en
konsekvens av nya regler. Det förslag som finns till
neddragning på en rad platser i landet kan därför ifrågasättas.
Det är viktigt att det finns ett samband mellan tal om
målsättning om en god service och möjligheter att faktiskt
kunna leverera en sådan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förenklingar vad gäller säkerheter
i tullproceduren,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige skall verka inom EU
för att få till stånd en förenklad tullprocedur i handeln med
tredje land,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillämpning av EU-rätten i
svenska nationella bestämmelser.
Stockholm den 20 januari 1995
Carl Fredrik Graf (m)
Karl-Gösta Svenson (m)