Åklararutredningen 1990 föreslog enhälligt i sitt betänkande ''Ett reformerat åklagarväsende'' (SOU 1992:61) att skyldigheten att betala hundskatt avskaffas.
Hundskattelagen tillkom 1923 då lösspringande hundar av blandras var ett samhällsproblem. Idag är hundägaren skyldig att ha hunden under uppsikt. Undantagna är jakthundar som får släppas under jakttid. Flertalet hundar är renrasiga och finns registrerade i hundklubbar. Kommunens hundregister används inte heller av polisen för att hitta ägare till upphittade hundar. Några bärande motiv för att ha kvar någon form av central registrering i kommunerna av hundinnehav kunde åklagarutredningen inte se att det föreligger.
Enligt hundskattelagen skall skatt årligen erläggas till kommunen för varje hund som omfattas av skatteplikt. Den som har hund är skyldig att anmäla innehavet till kommunen. Vid underlåten anmälan utgår antingen avgift eller straff. Om skattskyldig medger att han underlåtit sådan anmälan kan kommunen påföra honom dubbel hundskatt. Om inte sådant medgivande föreligger kan istället saken anmälas till åtal och den anmälningsskyldige dömas till dagsböter.
Sanktionen är också stadgad för den som lämnar oriktiga uppgifter och på det sättet försöker undandra sig skattskyldighet och för den som inte anbringar föreskrivet skattemärke. Åtal får väckas endast efter medgivande av kommunen.
Debatten angående systemet med hundskatt har pågått i många år och olika förslag har lagts, som inte lett till förändringar i lagstiftningen på detta område.
Ärenden angående hundskatt kan enligt min mening hänföras till den kategori bagatellartade förseelser som inte bör belasta polis och åklagare. När åklagarutredningen år 1990 behandlade frågan, lagfördes ca 40 personer för brott mot hundskattelagen, vilket visar att även kommunerna anser att detta inte är en sak för polis och åklagare. I strid mot lagens bestämmelser underlåter vissa kommuner att ta ut hundskatt.
I sammanhanget bör nämnas att regeringsrätten i ett avgörande den 13 januari 1994 (mål nr 4099--1990) beträffande Örkelljunga kommun slagit fast att en kommun har rätt att fastställa hundskatten till 0 kronor.
Justitieutskottet har i betänkande 1994/95:JuU2 Ett effektivare brottmålsförfarande enhälligt yrkat bifall till de motioner som krävt avkriminalisering av skyldighet att betala hundskatt, vilket gavs regeringen till känna. När sanktionerna mot brott att betala hundskatt föreslås avskaffas av ett enigt justitieutskott bör den naturliga följden bli att hundskattelagen från 1923 upphävs enligt åklagarutredningens också enhälliga förslag.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lagen om hundskatt bör upphävas.
Stockholm den 19 januari 1995 Anders Svärd (c)