I budgetpropositionen föreslås en kraftig neddragning av
resurserna till Tullverket. För budgetåret 1995/96 föreslås
anslaget räknas ned med 150 000 tkr. En lika stor
neddragning föreslås för budgetåret 1997 och ytterligare
neddragning 1998. Regeringen räknar med att anslagsnivån
år 1998 ska ha sänkts med totalt 362 800 tkr.
Huvuddelen av den totala nivåsänkningen sägs hänföra sig
till minskade verksamhetsvolymer med anledning av EU-
medlemskapet. En mindre del sägs vara ett resultat av
effektiviseringsvinster i samband med omorganisation av
myndigheten.
Den arbetsvolym som minskar för Tullverket vid EU-
medlemskapet är främst minskade antal dokument och
transportmedel som behöver klareras. Regeringen uppskattar
att 60--65 % av all klarering av gods och transporter
bortfaller vid EU-medlemskapet. Enligt Tullverkets
årsredovisning för budgetåret 1993/94 läggs drygt 53 % av
arbetstiden inom verksamhetsområdet klarering. Regeringen
uppskattar den totala personalreduktionen till 1 000--1 200
årsarbetskrafter under budgetåret 1995/96 för att anpassa
Tullverkets organisation med anledning av EU-
medlemskapet och effektiviseringar.
Kontroll av gods, transportmedel och resande svarar för ca
26 % av Tullverkets resursåtgång. Den fria rörligheten inom
EU bygger bl.a. på principen att det inte ska förekomma
någon kontroll vid inre gränsen. Denna princip är dock inte
undantagslös och innebär inte att all kontroll vid inre gräns
försvinner. Regeringen skriver i propositionen att Sverige
som EU-medlem inte kommer att tolerera en sänkt
ambitionsnivå vad gäller smuggling av narkotika, vapen
m.m.
Vid ett svenskt medlemskap i EU får begreppen yttre och
inre gräns betydelse. Yttre gräns är mot länder utanför EU
och inre gräns är mot EU-länder. I och med Sveriges
geografiska läge med mycket lång kust blir den svenska
kusten och svenska hamnar en del av den yttre gränsen. De
svenska hamnarna med reguljär trafik med andra EU-länder
blir dock inre gräns. Vi får dock inte förledas att tro att risken
för narkotikasmugglingen skulle vara större vid de yttre
gränserna. Det bör framhållas att 89 % av all införd narkotika
i Sverige kommer från ett annat EU-land! Detta innebär att
Sverige i fortsättningen måste ha en mycket god
gränskontroll vid såväl inre som yttre gräns.
Av personalreduktionen på 1 000--1 200 tullanställda som
regeringen räknar med kan minst 500 personer befaras tas
från kontrollverksamheten. De skånska EU-gränserna, där
80 % av narkotikabeslagen gjorts, får bära den största
neddragningen. I Helsingborg riskerar nästan 60 % av all
personal att försvinna. Helsingborg har svarat för 40--50 %
av narkotikabeslagen.
Vi måste vara bättre rustade för att bekämpa internationell
kriminalitet och narkotikahandel. Brottsligheten tenderar att
bli allt mer organiserad och vittförgrenad. Samhället måste
svara upp mot detta genom bl.a. större samverkan mellan tull
och polis, ökade befogenheter för tull och polis, utvecklad
och datoriserad polisiär underrättelsetjänst,
gränsöverskridande polisiärt samarbete samt bättre yttre
gränskontroll.
Den ökade fria rörligheten inom EU ökar möjligheterna
för smugglare. Risken för upptäckt kan befaras minska om
inte motåtgärder sätts in. Det måste finnas en stark motkraft
som förstärker gränskontrollen beträffande smuggling av
narkotika, vapen m.m. Det är värt att påpeka att hela 80 % av
tullbeslagen görs med tjänstemännens erfarenhet som grund
jämfört med 15 % som resultat av tips, spaning och
underrättelse. Ansträngningarna måste ökas jämfört med
tidigare för att kunna uppnå en lika god kontrollnivå i
framtiden. Därför har regeringen en alltför passiv och
optimistisk hållning när den skriver att ''en minskning av
Tullverkets organisation bör således inte i negativ riktning
påverka Tullverkets möjligheter att fullgöra sina övriga
uppgifter, bl.a. inom gränskontrollen och
narkotikabekämpningsområdet''.
För att skapa den nödvändiga motkraften mot smuggling
och bibehålla en god gränskontroll föreslås att resurser
omfördelas och avsätts för att öka kontrollen av gods,
transportmedel och resandetrafiken. En del av de personer
som idag är verksamma inom området klarering och som blir
övertaliga bör utbildas för att kunna omplaceras och arbeta
med kontroll av gods, transportmedel och resandetrafik.
Anslaget till denna verksamhet bör utökas jämfört med
regeringens förslag för att bibehålla nuvarande
ambitionsnivå.
Om en förstärkning inte görs riskerar samhällets kostnader
bli mycket större än regeringens kortsiktiga ''besparingar''.
I narkotikans spår följer brottslighet och ett ökat vårdbehov
som orsakar samhället stora kostnader. För att en heroinist
ska kunna finansiera sitt missbruk genom stöld måste han/
hon stjäla för 10 000 kronor per dag. Ett annat vanligt sätt att
finansiera missbruk är prostitution. En narkotikamissbrukare
kostar samhället ca 900 000 kronor per år. En tulltjänsteman
kostar ca 250 000 kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om gränskontroll och
narkotikabekämpning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade befogenheter för
tulltjänstemän och polis,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anslag till gränskontroll.
Stockholm den 18 januari 1995
Michael Stjernström (kds)
Fanny Rizell (kds)
Tuve Skånberg (kds)