Den svenska bryggerinäringen sysselsätter ca 3 700
personer direkt och påverkar sysselsättningen för
mångdubbelt fler. Bryggerinäringen måste ses som en
förädlingsindustri inom livsmedelsbranschen och bör åtnjuta
med utländska konkurrenter likvärdiga villkor för sin
verksamhet. På så sätt kan en industrigren ges möjlighet till
naturlig utveckling och svenska arbetstillfällen försvaras.
Det ligger också i svensk alkoholpolitiks intresse att
frestelsen att handla utomlands, smuggla eller tillverka
hemma inte onödigtvis förstärks genom orimliga skattesatser
på öl.
Det svenska EU-inträdet har drastiskt tillspetsat
branschens konkurrenssituation då den svenska ölskatten
påtagligt avviker från omvärldens. Detta kan allvarligt
påverka branschens överlevnadsmöjligheter på sikt. En viss
respit har man fått genom riksdagens beslut nyligen, grundat
på att öl med högst 3,5 procent alkoholhalt under tre år får
särbehandlas. Det svenska folkölet som står för 50 procent
av bryggeriernas produktion kan därför fortfarande
marknadsföras till ett konkurrenskraftigt pris.
I EU-länderna tar man ut följande skatter per liter för öl
med alkoholhalt som mellanöl:
Sverige
10:50
Finland
9:05
Danmark
3:00
Tyskland
0:90
England
6:15
Irland
8:90
Frankrike
0:90
Belgien
1:15
Holland
1:50
Österrike
1:59
Italien
1:40
Spanien
0:45
Portugal
0:90
För Sverige är införseln över gränsen från våra grannländer
av störst betydelse, dels för att den redan har en stark
tradition, dels därför att de nya reglerna tillåter en införsel
av 15 liter per person som är beskattat i inköpslandet. Med
en kvarstående ogynnsam skatteskillnad kan därför införseln
beräknas öka kraftigt.
Undersökningsföretaget GfK Sverige AB har genomfört
enkäter 1992 och 1994 i områden som ligger nära Danmark.
Området har ca 1,1 miljoner hushåll. Värdet av
totalmarknaden för denna gränshandel uppskattas av GfK,
på basis av enkäterna, till följande (miljoner kronor):
1992
1994
1995
Öl
225
115
315
Till detta kommer också en ökad införsel från övriga länder
som t.ex. Tyskland och framför allt Finland som ligger nära
Stockholms miljonmarknad.
Konsekvenserna för bryggerinäringen när vi nu får föra in
15 liter öl per person och samtidigt behåller den höga
svenska skatten har av professor Lars Nordström och
docenterna Bengt Holmgren och Morgan Williamsson vid
Göteborgs universitet beräknats ge en införsel av mellan 50
och 70 miljoner liter öl.
Produktionsminskningen i Sverige beräknas till 30
miljoner liter eller ca 7 procent av allt öl exklusive lättöl som
inte berörs av gränshandeln. Sysselsättningsbortfallet kan
beräknas till 200 anställda och bortfallet av ölskatter och
moms till ca 420 miljoner kronor. Om Sverige efter de
avtalade två åren med en införselgräns på 15 liter tvingas
övergå till den vanliga EU-införselkvoten på 110 liter per
person beräknas skattebortfallet bli närmare 1 miljard kronor
och sysselsättningsbortfallet ca 500 anställda.
Erfarenheterna från gränshandeln mellan Danmark--
Tyskland och England--Frankrike bestyrker att en
gränshandel av denna storleksordning uppkommer om
skatteskillnaden är mer än försumbar. EU-kommissionen har
också tagit upp detta problem och påtalat Englands behov av
att sänka sin ölskatt.
Det måste, enligt vår mening, vara så att valet av svenskt
eller utländskt öl skall bero på kvalitén på produkten och inte
på konkurrenssnedvridande skattesatser som stimulerar
gränshandel. Svensk bryggerinäring skall inte ha och har inte
behov av några fördelar visavi sina konkurrenter men
konkurrensen skall ske på lika villkor.
Som framgått av det anförda så kommer det att föreligga
ett betydande ekonomiskt bortfall på grund av såväl förlust
av ölskatteintäkter som bortfall av arbetstillfällen om
nuvarande skattesituation består. Det finns därför utrymme
för en stegvis sänkning av ölskatten till en med utlandet mer
konkurrenskraftig nivå utan att statens totala inkomster
minskar. För att bryggeriindustrin skall veta vilka framtida
skatte- och därmed konkurrensförhållanden som gäller och
därmed kunna ha korrekta underlag för långsiktiga
investeringsbeslut är det viktigt att en reformering av
ölskatten enligt anförda riktlinjer sker snarast.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att skyndsamt anpassa den svenska
ölskatten så att likvärdiga konkurrensvillkor gentemot
omvärlden uppnås.
Stockholm den 16 januari 1995
Leif Carlson (m)
Nils Fredrik Aurelius (m)
Jan-Olof Franzén (m)