Sverige har en synnerligen vidsträckt kust i förhållande till landets yta. Territorialgränsen i havet är betydligt längre än Sveriges landgräns. De långa kustgränserna ställer särskilda krav på en effektiv kontroll i syfte att förhindra illegal införsel av olika beroendeframkallande medel, vapen m.m. En omfattande omvandlingsprocess pågår vad gäller bevakning, kontroll och administrativa rutiner vid våra gränser som en följd av Sveriges integration i det europeiska samarbetet. Förändringarna avser bl.a. arbetsmetoder, samarbetsformer och befogenheter.
Att kontrollen vid inre gräns försvinner innebär i och för sig att de myndigheter som utövat sådan kontroll i princip upphör med detta. Den förändringen berör i första hand tullen och polisen. Det kan dock förutses att verksamhet ändå kommer att bedrivas i anslutning till dessa gränser även i fortsättningen. Skälet härtill är i första hand behovet av ett effektivare underrättelseförfarande som går ut på att samla in uppgifter av betydelse för den brottsbekämpande verksamheten.
Vid yttre gränser fortsätter gränskontroller i former som ligger ganska nära de nuvarande. Gränskontrollen sker när det gäller varuhandel i ett vidgat Europaperspektiv inom tullunionens ram. I övrigt sker gränskontrollen inom ramen för tredje pelarens regelverk, i första hand yttre gränskontrollkonventionen, vilket bl.a. ställer krav på kontrollens effektivitet. Dessa förändringar berör främst polisen, tullen och kustbevakningen. Nya former för samverkan måste därför utvecklas mellan dessa myndigheter.
Enligt Tullverkets uppfattning utgörs totalt ca 65 % av tullens arbete av klarering samt kontroll av transporter och gods medan ca 15 % av arbetet ägnas åt resandekontroll. Detta är dock genomsnittssiffror som inte ger en rättvisande bild av situationen vad gäller Helsingborgsområdet. I nordvästra Skåne går en betydligt större andel av personalresurserna åt för att klara resandekontrollen.
Det bör i sammanhanget också framhållas att EU:s regelverk är mer omfattande och komplicerat än det system vi arbetat med i Sverige under de senaste 20 åren. Kvoteringssystemet och förekomsten av antidumpingtullar gör att EU:s regler kräver kontroll inte bara per produkt utan också på företagsnivå, vad gäller införsel från ''tredje land''. I Helsingborgsområdet kan andelen av tredjelandsvaror beräknas uppgå till 25--30 % av dagens volym.
Slutsatsen blir att vissa personalresurser förvisso kan frigöras men att en inte oväsentlig andel merarbete ändå uppstår till följd av medlemskapet i EU.
En arbetsgrupp inom Utrikesdepartementets handelsavdelning slog i rapporten ''Gränskontroller och gränsformaliteter i ett EG/EU-medlemskapsperspektiv'' (november 1993) bl.a. fast att den yttre gränskontrollen måste utformas så att myndigheternas samlade resurser tas till vara och dubbelarbete undviks.
Inför inträdet i den europeiska unionen -- EU -- uttalades klart från regeringens sida att minst samma ambitionsnivå som hittills skall upprätthållas vad gäller såväl bekämpandet av införsel av narkotika och andra beroendeframkallande medel som illegal införsel av t.ex. vapen. Denna målsättning är i nuvarande samhällsekonomiska situation möjlig att upprätthålla bara om de samlade resurser som kontrollerande och bevakande myndigheter förfogar över utnyttjas på det mest effektiva sättet.
Som bl.a. erfarenheterna i Helsingborgsområdet pekar på torde rationaliseringsvinster kunna uppnås om samarbetet mellan dessa myndigheter får drivas vidare utan hinder av nuvarande organisationsgränser. Samtidigt som tullens administrativa rutiner minskar till följd av EU- medlemskapet kommer större resurser att behövas för bekämpning av narkotikainförsel och annan organiserad brottslighet.
Narkotika- och dopingmedelssituationen
Sverige har sedan lång tid tillbaka bedrivit en mycket restriktiv narkotikapolitik. Våra ungdomar har tidigt fått lära sig att vi i vårt land inte accepterar missbruk av narkotika och dopingpreparat. Ledande politiska företrädare för samtliga riksdagspartier har så sent som 1994 gjort klara och entydiga uttalanden mot narkotikainflödet. ''Vi skall bekämpa knarket här hemma, men också varhelst i världen detta gissel dyker upp'', var budskapet inför diskussionerna med såväl våra grannländer som EU.
Trots detta kan konstateras att det i dag i landet finns 100 000--250 000 narkotikamissbrukare och ca 50 000--100 000 missbrukare av olika dopingpreparat.
980 000 kronor kostar en narkotikamissbrukare samhället per år. Då är inte inräknat vad missbruket kostar totalt, d.v.s. inklusive vård, i form av åtföljande kriminella gärningar m.m.
18 miljoner mera kostar det att föra fram en missbrukare till en viss tidpunkt i dennes liv, jämfört med en ickemissbrukare. Den tidpunkt som i detta sammanhang åsyftas är när ickemissbrukaren är klar med sin utbildning och kan påbörja ett yrkesverksamt liv.
1 200 kronor per dag måste en missbrukare av heroin skaffa fram för att finansiera sitt narkotikamissbruk.
1 810 kronor per dygn kostar det att vårda en narkoman med psykiska besvär på ett behandlingshem.
1 356 kronor per dygn kostar motsvarande vård om det är fråga om ett s.k. renodlat narkomanvårdsfall.
129 miljoner kronor per dygn kostar narkotikan totalt det svenska samhället. (Källa: Tidningen Respons nr 4/1992.)
Det bör i detta sammanhang understrykas att narkotika- och dopingmissbruket inte ens under de mest dystra åren under 1960-talet var så stort som nu. Många anställda vid behandlingshem har också vittnat om att missbruket går allt längre ner i åldrarna. Vi har idag stora problem med det s.k. rökheroinet, främst i städer kring Öresundsregionen (Malmö, Landskrona och Helsingborg). Av samtliga inrapporterade narkotikamissbrukare 1992 i Malmö använde 13 % rökheroin. Riksgenomsnittet var vid samma tid 5 %. Samma undersökning hävdade att narkotikamissbruket hade fyrdubblats.
Närheten till stadsdelen Christiania i Köpenhamn, med de problem detta innebär i form av stora mängder narkotika som smugglas in främst via södra Sverige, gör situationen än mera dramatisk. Den beräknade omsättningen av narkotikapreparat uppgår till ca 1 miljon kronor dagligen i Christiania. Invånarantalet i denna stadsdel uppgår till ca 1 000 personer varav endast ca 350 lever ett någorlunda normalt socialt liv. Enligt de två svenska socialarbetare som arbetar i Köpenhamn är det en klar tendens att allt fler svenska ungdomar beger sig till Christiania för att köpa hasch. Utvecklingen i Danmark, Holland, Schweiz m.fl. länder gör inte situationen ljusare. De drogliberala vindarna blåser starkt över Europa just nu.
En stor del av narkotikan förs in till Sverige via hamnarna i västra Skåne. I stort kan man säga att 80 % av narkotikainflödet till Sverige sker genom hamnarna i Skåne. Denna ökade tillgång till narkotika har inneburit en stark ökning av personer som är beroende av detta samhällsgift i Skånes kuststäder, bl.a. Landskrona och Helsingborg. Det gäller inte minst våra ungdomar. Tillgången till narkotika på skolorna har sålunda ökat dramatiskt.
Även när det gäller inflödet av anabola steroider och andra dopingpreparat har en markant ökning skett. Genom tullens och polisens verksamhet har det under 1993 beslagtagits 285 000 tabletter och ca 20 000 ampuller. Dopingen har mycket allvarliga konsekvenser. Så t.ex. har ofta personer som medverkat i grova våldsbrott varit påverkade av dopingmedel.
Vapensmuggling
I tider med allt större inslag av grova våldsbrott måste vapenhanteringen också uppmärksammas på ett helt annat sätt än tidigare. Tullkriminalen bör liksom hittills själv kunna göra utredningar och beslag. Avslöjar man t.ex. en person med skjutvapen bör tullen ha kvar rätten att ingripa. I flera fall kan tullen ha grundad anledning misstänka att personen i fråga också har annan kriminell belastning. Då är det viktigt att tullens och polisens verksamhet samordnas för att nå bästa möjliga resultat. Även när det gäller vapensmuggling är sålunda tullens arbete av största betydelse.
Besparingar i statsbudgeten
I förslaget till statsbudget föreslås att Tullverkets anslag skall minskas med 150 miljoner kronor 1995--96 och med 363 miljoner kronor för hela perioden 1995--98. Detta innebär att tullens möjligheter att bedriva en kraftfull och effektiv bekämpning av narkotika- och dopingmedelsinförsel försvåras. Att Tullverket skall medverka i saneringen av statens finanser är självklart. Medlemskapet i EU innebär också att vissa arbetsuppgifter -- framför allt klareringsarbete -- försvinner. Omfattningen av de besparingar som ålagts Tullverket måste dock starkt ifrågasättas. Risken är nu uppenbar att inflödet av narkotika och dopingpreparat ökar starkt, framför allt via hamnarna i västra Skåne, och då inte minst i Helsingborg--Landskrona- området. Detta innebär i sin tur att redan stora sociala problem förvärras liksom att vårdkostnader o.dyl. ökar. En ökad brottslighet med våldsinslag blir sannolikt också följden. Unga människor kommer att få ökad tillgång till vår tids kanske största gissel -- narkotika och dopingpreparat.
Tullens organisation
Helsingborgs tulldistrikt omfattar kommunerna Båstad, Klippan, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga i Kristianstads län samt Bjuv, Helsingborg, Höganäs, Landskrona och Svalöv i Malmöhus län. Kustlinjen sträcker sig från Båstad i norr till Barsebäck i söder. Denna sträcka är ca 16 mil på vilken det finns 41 obevakade småhamnar och ytterligare ett stort antal bryggor som kan angöras av båtar. Härutöver finns handelshamnar i Landskrona, Helsingborg och Höganäs samt vidare ett antal flygplatser i Ängelholm, Höganäs, Ljungbyhed, Kågeröd och Viarp.
Helsingborg är den ort i Sverige som har den största persontrafiken, och även när det gäller godstrafiken är Helsingborg bland de största. Många av de handelsfartyg som angör Helsingborg kommer från länder varifrån narkotika smugglas.
Landskrona hamn angöres av ca 350 handelsfartyg per år, vilket motsvarar nästan ett fartyg per dygn. I Landskrona kommun finns 10 småbåtshamnar och ytterligare några platser där småbåtar kan lägga till. I kommunen finns dessutom två helikopterlandningsplatser sdamt Enoch Thulins flygplats (f.d. Viarps flygfält).
En viktig faktor i sammanhanget är att Öresund och hela kusten är yttre gräns, vilken alltså även innefattar hamnarna. Det enda som betraktas som inre gräns är de olika färjeterminalerna.
Ett ökat narkotikamissbruk har som nämnts konstaterats i hela landet. Detta visar färska undersökningar, som bl.a. försvaret genomfört. Mot denna bakgrund är redan Generaltullstyrelsens kraftiga nedskärningsförslag, vilket drabbar södra Sverige särskilt hårt, mycket oroande. Detta kan få till följd att samhället får felaktiga signaler. Genom en kraftigt reducerad gränskontroll kan människor bibringas uppfattningen att staten inte längre ser så allvarligt på införsel av droger m.m.
De nya besparingsförslag som nu presenteras riskerar att trots angivna ambitioner få allvarliga konsekvenser för möjligheterna till en effektiv narkotikabekämpning. Detta gäller inte minst i nordvästra Skåne. Minskningen blir, som vi tolkar skrivningarna, hela 1 200 till 1 500 personer totalt. Det betyder för Helsingborgsområdets del en minskning med 180--200 personer, eller en reducering från nuvarande 330 till ca 130 personer. Antalet personer som då kan användas för gränskontroll av narkotikainförsel m.m. blir synnerligen begränsat, vilket självfallet starkt försvårar detta synnerligen angelägna arbete.
Många har ställt stora förhoppningar på EDU--Europol vad gäller narkotikabekämpningen. Både rikspolischefen Björn Eriksson och stabschefen Peter Vowe vid Europol i Haag har dock varnat för alltför stora förväntningar när det gäller EDU. Båda framhåller dels att det kan ta mycket lång tid innan EDU fungerar, dels att den s.k. myrtrafiken i samband med EDU kan komma att bli mycket svår att bekämpa. Det bör samtidigt erinras om att flera av de länder som kommer att få tillgång till EDU har helt andra problem vad gäller korruption inom de egna leden än vad som är fallet i Sverige. En av de största smuggelaffärerna i Spanien uppdagades i oktober 1992. Då avslöjades en liga som under tre års tid smugglat 250 ton hasch. Ligan bestod av 44 personer, de flesta verksamma inom Guardia Civil och polisen.
Avslutningsvis bör i detta sammanhang påpekas att det inte finns någon kompensatorisk åtgärd som på ett effektivt sätt kan ersätta gränskontrollen. Därför föreslår vi att resurserna för tullens och polisens narkotika-, dopingmedels- och vapenkontroll bibehålles på åtminstone nuvarande nivå.
Samordning av gränskontroll
Själva passkontrollen ombesörjes sedan 1976 i Helsingborgsområdet av under polismyndigheten organiserade passkontrollanter med kort utbildning och med arbetsuppgiften strikt begränsad till personkontroll. Samarbetet mellan polis- och tullmyndighet är inom området väl utvecklat på det operativa planet. Att dubbelarbete emellertid förekommer i främst tullfilterna är allmänt omvittnat. Eftersom det är fråga om två separata organisationer utan någon formell skyldighet att samarbeta utnyttjas de samlade resurserna inte på ett optimalt sätt.
Av det sagda framgår med all önskvärd tydlighet att två olika organisationer -- tull och polis -- arbetar med brottsutredningar vars intresseområden inte sällan sammanfaller. Av denna anledning borde ett utnyttjande av de gemensamma resurserna kunna ske på ett mera målmedvetet och organiserat sätt. Frågan om en sammanläggning av tullens brottsbekämpande verksamhet med polisens har i olika sammanhang tidigare aktualiserats men förslagen har hittills stupat på ett alltför snävt revirtänkande.
Ovanstående bakgrundsbeskrivning från ett narkotika- och annan brottsbekämpningssynpunkt synnerligen centralt område som Helsingborg och Nordvästskåne ger otvetydigt vid handen att en sammanslagning av här berörda verksamheter allvarligt bör övervägas. Det är både rimligt och logiskt att den personal som bevakar tullfilterna skall ha det fulla ansvaret för alla förekommande arbetsuppgifter och problem som där kan förekomma. Vi föreslår därför att person- och varukontrollen samordnas och sammanförs under en gemensam myndighets ansvar. Därmed beredes också en personalgrupp -- passkontrollanterna -- som hittills haft synnerligen ensidiga arbetsuppgifter möjligheten till vidareutbildning och kompetensutveckling.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ambitionsnivån för tullens och polisens bekämpning av narkotika-, dopingmedels-, och vapeninförsel bibehålls,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammanslagning av tullens och polisens verksamhet.
Stockholm den 12 januari 1995 Bo Nilsson (s) Bengt Silfverstrand (s)