Sverige har en synnerligen vidsträckt kust i förhållande till
landets yta. Territorialgränsen i havet är betydligt längre än
Sveriges landgräns. De långa kustgränserna ställer särskilda
krav på en effektiv kontroll i syfte att förhindra illegal
införsel av olika beroendeframkallande medel, vapen m.m.
En omfattande omvandlingsprocess pågår vad gäller
bevakning, kontroll och administrativa rutiner vid våra
gränser som en följd av Sveriges integration i det europeiska
samarbetet. Förändringarna avser bl.a. arbetsmetoder,
samarbetsformer och befogenheter.
Att kontrollen vid inre gräns försvinner innebär i och för
sig att de myndigheter som utövat sådan kontroll i princip
upphör med detta. Den förändringen berör i första hand
tullen och polisen. Det kan dock förutses att verksamhet ändå
kommer att bedrivas i anslutning till dessa gränser även i
fortsättningen. Skälet härtill är i första hand behovet av ett
effektivare underrättelseförfarande som går ut på att samla
in uppgifter av betydelse för den brottsbekämpande
verksamheten.
Vid yttre gränser fortsätter gränskontroller i former som
ligger ganska nära de nuvarande. Gränskontrollen sker när
det gäller varuhandel i ett vidgat Europaperspektiv inom
tullunionens ram. I övrigt sker gränskontrollen inom ramen
för tredje pelarens regelverk, i första hand yttre
gränskontrollkonventionen, vilket bl.a. ställer krav på
kontrollens effektivitet. Dessa förändringar berör främst
polisen, tullen och kustbevakningen. Nya former för
samverkan måste därför utvecklas mellan dessa
myndigheter.
Enligt Tullverkets uppfattning utgörs totalt ca 65 %
av tullens arbete av klarering samt kontroll av
transporter och gods medan ca 15 %
av arbetet ägnas åt resandekontroll. Detta är dock
genomsnittssiffror som inte ger en rättvisande bild av
situationen vad gäller Helsingborgsområdet. I nordvästra
Skåne går en betydligt större andel av personalresurserna åt
för att klara resandekontrollen.
Det bör i sammanhanget också framhållas att EU:s
regelverk är mer omfattande och komplicerat än det system
vi arbetat med i Sverige under de senaste 20 åren.
Kvoteringssystemet och förekomsten av antidumpingtullar
gör att EU:s regler kräver kontroll inte bara per produkt utan
också på företagsnivå, vad gäller införsel från ''tredje land''.
I Helsingborgsområdet kan andelen av tredjelandsvaror
beräknas uppgå till 25--30 %
av dagens volym.
Slutsatsen blir att vissa personalresurser förvisso kan
frigöras men att en inte oväsentlig andel merarbete ändå
uppstår till följd av medlemskapet i EU.
En arbetsgrupp inom Utrikesdepartementets
handelsavdelning slog i rapporten ''Gränskontroller och
gränsformaliteter i ett EG/EU-medlemskapsperspektiv''
(november 1993) bl.a. fast att den yttre gränskontrollen
måste utformas så att myndigheternas samlade resurser tas
till vara och dubbelarbete undviks.
Inför inträdet i den europeiska unionen -- EU -- uttalades
klart från regeringens sida att minst samma ambitionsnivå
som hittills skall upprätthållas vad gäller såväl bekämpandet
av införsel av narkotika och andra beroendeframkallande
medel som illegal införsel av t.ex. vapen. Denna målsättning
är i nuvarande samhällsekonomiska situation möjlig att
upprätthålla bara om de samlade resurser som kontrollerande
och bevakande myndigheter förfogar över utnyttjas på det
mest effektiva sättet.
Som bl.a. erfarenheterna i Helsingborgsområdet pekar på
torde rationaliseringsvinster kunna uppnås om samarbetet
mellan dessa myndigheter får drivas vidare utan hinder av
nuvarande organisationsgränser. Samtidigt som tullens
administrativa rutiner minskar till följd av EU-
medlemskapet kommer större resurser att behövas för
bekämpning av narkotikainförsel och annan organiserad
brottslighet.
Narkotika- och dopingmedelssituationen
Sverige har sedan lång tid tillbaka bedrivit en mycket
restriktiv narkotikapolitik. Våra ungdomar har tidigt fått lära
sig att vi i vårt land inte accepterar missbruk av narkotika
och dopingpreparat. Ledande politiska företrädare för
samtliga riksdagspartier har så sent som 1994 gjort klara och
entydiga uttalanden mot narkotikainflödet. ''Vi skall
bekämpa knarket här hemma, men också varhelst i världen
detta gissel dyker upp'', var budskapet inför diskussionerna
med såväl våra grannländer som EU.
Trots detta kan konstateras att det i dag i landet finns 100 000--250 000
narkotikamissbrukare och ca 50 000--100 000
missbrukare av olika dopingpreparat.
980 000 kronor kostar en narkotikamissbrukare samhället
per år. Då är inte inräknat vad missbruket kostar totalt, d.v.s.
inklusive vård, i form av åtföljande kriminella gärningar
m.m.
18 miljoner mera kostar det att föra fram en missbrukare
till en viss tidpunkt i dennes liv, jämfört med en
ickemissbrukare. Den tidpunkt som i detta sammanhang
åsyftas är när ickemissbrukaren är klar med sin utbildning
och kan påbörja ett yrkesverksamt liv.
1 200 kronor per dag måste en missbrukare av heroin
skaffa fram för att finansiera sitt narkotikamissbruk.
1 810 kronor per dygn kostar det att vårda en narkoman
med psykiska besvär på ett behandlingshem.
1 356 kronor per dygn kostar motsvarande vård om det är
fråga om ett s.k. renodlat narkomanvårdsfall.
129 miljoner kronor per dygn kostar narkotikan totalt det
svenska samhället. (Källa: Tidningen Respons nr 4/1992.)
Det bör i detta sammanhang understrykas att narkotika-
och dopingmissbruket inte ens under de mest dystra åren
under 1960-talet var så stort som nu. Många anställda vid
behandlingshem har också vittnat om att missbruket går allt
längre ner i åldrarna. Vi har idag stora problem med det s.k.
rökheroinet, främst i städer kring Öresundsregionen
(Malmö, Landskrona och Helsingborg). Av samtliga
inrapporterade narkotikamissbrukare 1992 i Malmö använde
13 % rökheroin. Riksgenomsnittet var vid samma tid 5 %.
Samma undersökning hävdade att narkotikamissbruket hade
fyrdubblats.
Närheten till stadsdelen Christiania i Köpenhamn, med de
problem detta innebär i form av stora mängder narkotika som
smugglas in främst via södra Sverige, gör situationen än
mera dramatisk. Den beräknade omsättningen av
narkotikapreparat uppgår till ca 1 miljon kronor dagligen i
Christiania. Invånarantalet i denna stadsdel uppgår till ca 1 000
personer varav endast ca 350 lever ett någorlunda
normalt socialt liv. Enligt de två svenska socialarbetare som
arbetar i Köpenhamn är det en klar tendens att allt fler
svenska ungdomar beger sig till Christiania för att köpa
hasch. Utvecklingen i Danmark, Holland, Schweiz m.fl.
länder gör inte situationen ljusare. De drogliberala vindarna
blåser starkt över Europa just nu.
En stor del av narkotikan förs in till Sverige via hamnarna
i västra Skåne. I stort kan man säga att 80 %
av narkotikainflödet till Sverige sker genom hamnarna
i Skåne. Denna ökade tillgång till narkotika har inneburit en
stark ökning av personer som är beroende av detta
samhällsgift i Skånes kuststäder, bl.a. Landskrona och
Helsingborg. Det gäller inte minst våra ungdomar.
Tillgången till narkotika på skolorna har sålunda ökat
dramatiskt.
Även när det gäller inflödet av anabola steroider och andra
dopingpreparat har en markant ökning skett. Genom tullens
och polisens verksamhet har det under 1993 beslagtagits 285 000
tabletter och ca 20 000
ampuller. Dopingen har mycket allvarliga
konsekvenser. Så t.ex. har ofta personer som medverkat i
grova våldsbrott varit påverkade av dopingmedel.
Vapensmuggling
I tider med allt större inslag av grova våldsbrott måste
vapenhanteringen också uppmärksammas på ett helt annat
sätt än tidigare. Tullkriminalen bör liksom hittills själv
kunna göra utredningar och beslag. Avslöjar man t.ex. en
person med skjutvapen bör tullen ha kvar rätten att ingripa.
I flera fall kan tullen ha grundad anledning misstänka att
personen i fråga också har annan kriminell belastning. Då är
det viktigt att tullens och polisens verksamhet samordnas för
att nå bästa möjliga resultat. Även när det gäller
vapensmuggling är sålunda tullens arbete av största
betydelse.
Besparingar i statsbudgeten
I förslaget till statsbudget föreslås att Tullverkets anslag
skall minskas med 150 miljoner kronor 1995--96 och med
363 miljoner kronor för hela perioden 1995--98. Detta
innebär att tullens möjligheter att bedriva en kraftfull och
effektiv bekämpning av narkotika- och
dopingmedelsinförsel försvåras. Att Tullverket skall
medverka i saneringen av statens finanser är självklart.
Medlemskapet i EU innebär också att vissa arbetsuppgifter --
framför allt klareringsarbete -- försvinner. Omfattningen av
de besparingar som ålagts Tullverket måste dock starkt
ifrågasättas. Risken är nu uppenbar att inflödet av narkotika
och dopingpreparat ökar starkt, framför allt via hamnarna i
västra Skåne, och då inte minst i Helsingborg--Landskrona-
området. Detta innebär i sin tur att redan stora sociala
problem förvärras liksom att vårdkostnader o.dyl. ökar. En
ökad brottslighet med våldsinslag blir sannolikt också
följden. Unga människor kommer att få ökad tillgång till vår
tids kanske största gissel -- narkotika och dopingpreparat.
Tullens organisation
Helsingborgs tulldistrikt omfattar kommunerna Båstad,
Klippan, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga i Kristianstads
län samt Bjuv, Helsingborg, Höganäs, Landskrona och
Svalöv i Malmöhus län. Kustlinjen sträcker sig från Båstad
i norr till Barsebäck i söder. Denna sträcka är ca 16 mil på
vilken det finns 41 obevakade småhamnar och ytterligare ett
stort antal bryggor som kan angöras av båtar. Härutöver finns
handelshamnar i Landskrona, Helsingborg och Höganäs
samt vidare ett antal flygplatser i Ängelholm, Höganäs,
Ljungbyhed, Kågeröd och Viarp.
Helsingborg är den ort i Sverige som har den största
persontrafiken, och även när det gäller godstrafiken är
Helsingborg bland de största. Många av de handelsfartyg
som angör Helsingborg kommer från länder varifrån
narkotika smugglas.
Landskrona hamn angöres av ca 350 handelsfartyg per år,
vilket motsvarar nästan ett fartyg per dygn. I Landskrona
kommun finns 10 småbåtshamnar och ytterligare några
platser där småbåtar kan lägga till. I kommunen finns
dessutom två helikopterlandningsplatser sdamt Enoch
Thulins flygplats (f.d. Viarps flygfält).
En viktig faktor i sammanhanget är att Öresund och hela
kusten är yttre gräns, vilken alltså även innefattar hamnarna.
Det enda som betraktas som inre gräns är de olika
färjeterminalerna.
Ett ökat narkotikamissbruk har som nämnts konstaterats i
hela landet. Detta visar färska undersökningar, som bl.a.
försvaret genomfört. Mot denna bakgrund är redan
Generaltullstyrelsens kraftiga nedskärningsförslag, vilket
drabbar södra Sverige särskilt hårt, mycket oroande. Detta
kan få till följd att samhället får felaktiga signaler. Genom
en kraftigt reducerad gränskontroll kan människor bibringas
uppfattningen att staten inte längre ser så allvarligt på
införsel av droger m.m.
De nya besparingsförslag som nu presenteras riskerar att
trots angivna ambitioner få allvarliga konsekvenser för
möjligheterna till en effektiv narkotikabekämpning. Detta
gäller inte minst i nordvästra Skåne. Minskningen blir, som
vi tolkar skrivningarna, hela 1 200
till 1 500
personer totalt. Det betyder för Helsingborgsområdets
del en minskning med 180--200 personer, eller en reducering
från nuvarande 330 till ca 130 personer. Antalet personer
som då kan användas för gränskontroll av narkotikainförsel
m.m. blir synnerligen begränsat, vilket självfallet starkt
försvårar detta synnerligen angelägna arbete.
Många har ställt stora förhoppningar på EDU--Europol
vad gäller narkotikabekämpningen. Både rikspolischefen
Björn Eriksson och stabschefen Peter Vowe vid Europol i
Haag har dock varnat för alltför stora förväntningar när det
gäller EDU. Båda framhåller dels att det kan ta mycket lång
tid innan EDU fungerar, dels att den s.k. myrtrafiken i
samband med EDU kan komma att bli mycket svår att
bekämpa. Det bör samtidigt erinras om att flera av de länder
som kommer att få tillgång till EDU har helt andra problem
vad gäller korruption inom de egna leden än vad som är fallet
i Sverige. En av de största smuggelaffärerna i Spanien
uppdagades i oktober 1992. Då avslöjades en liga som under
tre års tid smugglat 250 ton hasch. Ligan bestod av 44
personer, de flesta verksamma inom Guardia Civil och
polisen.
Avslutningsvis bör i detta sammanhang påpekas att det
inte finns någon kompensatorisk åtgärd som på ett effektivt
sätt kan ersätta gränskontrollen. Därför föreslår vi att
resurserna för tullens och polisens narkotika-,
dopingmedels- och vapenkontroll bibehålles på åtminstone
nuvarande nivå.
Samordning av gränskontroll
Själva passkontrollen ombesörjes sedan 1976 i
Helsingborgsområdet av under polismyndigheten
organiserade passkontrollanter med kort utbildning och med
arbetsuppgiften strikt begränsad till personkontroll.
Samarbetet mellan polis- och tullmyndighet är inom området
väl utvecklat på det operativa planet. Att dubbelarbete
emellertid förekommer i främst tullfilterna är allmänt
omvittnat. Eftersom det är fråga om två separata
organisationer utan någon formell skyldighet att samarbeta
utnyttjas de samlade resurserna inte på ett optimalt sätt.
Av det sagda framgår med all önskvärd tydlighet att två
olika organisationer -- tull och polis -- arbetar med
brottsutredningar vars intresseområden inte sällan
sammanfaller. Av denna anledning borde ett utnyttjande av
de gemensamma resurserna kunna ske på ett mera
målmedvetet och organiserat sätt. Frågan om en
sammanläggning av tullens brottsbekämpande verksamhet
med polisens har i olika sammanhang tidigare aktualiserats
men förslagen har hittills stupat på ett alltför snävt
revirtänkande.
Ovanstående bakgrundsbeskrivning från ett narkotika- och
annan brottsbekämpningssynpunkt synnerligen centralt
område som Helsingborg och Nordvästskåne ger otvetydigt
vid handen att en sammanslagning av här berörda
verksamheter allvarligt bör övervägas. Det är både rimligt
och logiskt att den personal som bevakar tullfilterna skall ha
det fulla ansvaret för alla förekommande arbetsuppgifter och
problem som där kan förekomma. Vi föreslår därför att
person- och varukontrollen samordnas och sammanförs
under en gemensam myndighets ansvar. Därmed beredes
också en personalgrupp -- passkontrollanterna -- som hittills
haft synnerligen ensidiga arbetsuppgifter möjligheten till
vidareutbildning och kompetensutveckling.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att ambitionsnivån för tullens och polisens bekämpning av
narkotika-, dopingmedels-, och vapeninförsel bibehålls,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sammanslagning av tullens och
polisens verksamhet.
Stockholm den 12 januari 1995
Bo Nilsson (s)
Bengt Silfverstrand (s)