Motion till riksdagen
1994/95:Sk58
av Bo Lundgren m.fl. (m)

med anledning av prop. 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen


I proposition 1994/95:203 föreslås de återstående åtgärder
som enligt regeringen bör finansiera avgiften för
medlemskapet i den Europeiska unionen. Utgångspunkten
för förslagen är de principer regeringen redovisade för
riksdagen under hösten 1994.
Sammantaget innebär regeringens olika förslag om
finansiering av EU-avgiften skatteskärpningar på totalt drygt
14 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning av
skattetrycket med en procentenhet mätt som andel av den
samlade produktionen. De nu aktuella förslagen, som medför
skattehöjningar på sammantaget sju miljarder kronor,
omfattar främst införande av fastighetsskatt för
kommersiella lokaler och industrifastigheter. Vidare föreslås
skärpta energiskatter, en höjning av försäljningsskatten på
motorfordon och en begränsning av rätten till avdrag för
pensionsförsäkringspremier.
Det senare förslaget behandlas i en moderat partimotion,
1994/95:Sk57. Med utgångspunkt i vår principiella syn på
beskattningen av pensionssparande och de
samhällsekonomiska effekterna yrkas avslag på förslaget.
I motion 1994/95:Sk36 redovisades Moderata
Samlingspartiets uppfattning beträffande budgeteffekterna
av det svenska medlemskapet i EU. En avgörande
utgångspunkt är att statens upplåningsbehov inte får stiga
som en följd av medlemskapet. Utgifterna för medlemskapet
skall täckas genom omprioriteringar och besparingar i
statsbudgeten.
Den inriktning regeringen angav, att finansieringen skall
belasta olika områden och verksamheter i proportion till hur
de gynnas av medlemskapet och då främst genom
skattehöjningar, avvisades. EU-medlemskapet bör i likhet
med övriga statliga åtaganden finansieras inom ramen för det
normala budgetarbetet genom icke specialdestinerade
åtgärder.
I detta sammanhang avvisades det konkreta förslaget om
höjd löneskatt genom införande av en ny allmän löneavgift.
Vi redovisade också samma inställning beträffande de
förslag som nu har konkretiserats i propositionen
1994/95:203. I den ekonomiska partimotionen i januari
redovisades ett heltäckande moderat budgetalternativ, inom
vilket de utgifter som medlemskapet föranleder
finansierades fullt ut genom besparingar.
Vi har självfallet samma grundläggande uppfattning nu om
hur medlemskapet i EU skall finansieras. I denna motion
redovisas konkreta ställningstaganden till förslagen i
regeringens proposition. Till det kommer ställningstaganden
rörande andra skattehöjningar som genomförts av regeringen
och som inte behandlats i våra motioner om
arbetsmarknadspolitiken (1994/95:A52) eller med anledning
av kompletteringspropositionen (1994/95:Fi31).
Fastighetskatten bör på sikt slopas -- inte byggas ut
Regeringen föreslår att en fastighetsskatt på en procent
införs för kommersiella lokaler och på 0,5 procent vad gäller
industrifastigheter. Den tidigare aviserade utvidgningen av
fastighetsskatten till jord- och skogsbruk genomförs inte. I
syfte att förstärka budgeten och ersätta tidigare beslutade
besparingar i räntebidragssystemet genomfördes hösten
1994 en generell höjning av fastighetsskatten på bostäder
från 1,5 till 1,7 procent.
Fastighetsbeskattningsutredningen, som hade som sin
uppgift att analysera och beskriva de principiella
utgångspunkter som bör gälla för beskattning av fastigheter,
redovisar bland annat följande (SOU 1994:57):
Utredningens slutsats är att fastighetsskatten medför att
skattemässig neutralitet inte uppnås mellan
näringsfastigheter och annan näringsverksamhet.
Fastighetsskatt får därför inte utgå på näringsfastighet.
Den föreslagna fastighetsskatten på industribyggnader
kommer att drabba mindre företag med svag lönsamhet
särskilt hårt. De kommer inte minst att gälla nystartade
företag. Fastighetsskatt på kommersiella lokaler leder till
högre lokalkostnader, men kommer också att kapitaliseras i
lägre fastighetspriser och därmed sämre förutsättningar att
återhämta de stora förlusterna inom den finansiella sektorn.
En referensgrupp inom ramen för SNS-projektet ''Den
svenska fastighetskrisen'', bestående av personer
verksamma inom fastighetssektorn och inom den finansiella
sektorn, uttalade med anledning av de förslag regeringen
aviserade i höstas följande:
Vi är särskilt oroade över förslaget att införa fastighetsskatt
för kommersiella fastigheter. Det är just för de kommersiella
fastigheterna som överproduktionen varit som störst och det
kommer att ta lång tid för marknaden att återhämta sig.
Därför är det viktigt att inte ytterligare fördröja denna
återhämtning genom införandet av en fastighetsskatt. En
sådan åtgärd får betydande negativa effekter för
sysselsättningen i den redan hårt drabbade byggbranschen.
En fastighetsskatt ökar dessutom riskerna för nya
kreditförluster.
På en beståndsmarknad som fastighetsmarknaden är det
avgörande för aktören att kunna agera långsiktigt. Att
minska den politiska risk som är förknippad med
investeringar i fast egendom blir därför en viktig uppgift för
den nytillträdda regeringen. Det är också genom en
långsiktigt trovärdig politik vi på sikt kan få ner ränteläget
och därigenom påverka den absolut viktigaste
kostnadsposten för fastighetsmarknaden. Vi är övertygade
om att fastighetsmarknaden med långsiktiga och rimliga
ramar på nytt kan komma att utgöra en positiv och stabil del
av den svenska samhällsekonomin.
Det är också anmärkningsvärt att regeringen samtidigt som
man höjer och breddar fastighetsskatten föreslår särskilda
åtgärder som syftar till att stimulera byggsektorn genom
bidrag. Engångsåtgärder på några miljarder som inte ger
önskade effekter ställs emot varaktiga skattehöjningar på
ungefär fyra miljarder kronor årligen. En stabilisering och
uppgång i byggsektorn förutsätter istället en stabil och
trovärdig politik som skulle ha givit förutsättningar för
långsiktiga investeringar i byggnader inom såväl näringslivet
som vad gäller bostäder. Regeringens förslag som verkar i
rakt motsatt riktning bör avslås. Dessutom bör
fastighetsskatten för bostäder sänkas till 1,5 procent.
Höjda energiskatter avvisas
Regeringens förslag om höjd koldioxidskatt har justerats
jämfört med vad som aviserades hösten 1994.
Koldioxidskatten föreslås nu höjd inte enbart för industrin
utan generellt. Näringslivet drabbas genom förslaget av
ytterligare kostnader och hushållen får bära ytterligare
prisökningar på bensin, eldningsolja m m. Förslaget avslås.
Det gäller med samma motivering övriga förslag om skärpt
energibeskattning.
Vi vill emellertid inte utesluta att den miljörelaterade
beskattningen skärps. Det bör i så fall kombineras med andra
skattesänkningar. Beslut om detta bör emellertid inte tas
förrän ett tillfredsställande underlag har redovisats från den
parlamentariska utredning som just inlett sitt arbete.
Oförändrad försäljningsskatt på motorfordon
Regeringens skäl för att föreslå höjd försäljningsskatt på
motorfordon är att skatteuttaget i princip varit oförändrat
sedan 1987. Man föreslår därför en höjning av skatten med
20 procent och därefter en indexering.
Enligt vår uppfattning bör inte en skattehöjning enbart
kunna motiveras med att skatteuttaget varit oförändrat sedan
ett antal år. Det svenska skatteuttaget är redan så högt att det
istället bör sänkas.
Förslaget om höjd försäljningsskatt på motorfordon är
negativt ur miljösynpunkt. I Sverige sker för närvarande en
mycket långsam omsättning av fordonsparken. Det leder till
att äldre bilar med sämre miljöprestanda finns kvar i trafiken
under längre tid med ökad miljöbelastning som följd. Den
höjning av försäljningsskatten som nu föreslås kommer att
öka kostnaden ytterligare för att ersätta gamla fordon med
nya.
Det torde ankomma på utskottet att utarbeta erforderlig
lagtext.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi i enlighet
med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft
i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk
kraft från kärnkraftverk i enlighet med vad som anförts i
motionen,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt i enlighet med
vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt i enlighet med
vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt i
enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten på
bostadsfastigheter till 1,5 % i enlighet med vad som anförts
i motionen.

Stockholm den 10 maj 1995

Bo Lundgren (m)

Karl-Gösta Svenson (m)

Carl Fredrik Graf (m)

Jan-Olof Franzén (m)

Carl Erik Hedlund (m)

Ola Sundell (m)

Inga Berggren (m)

Jerry Martinger (m)

Stig Rindborg (m)

Nils Fredrik Aurelius (m)