I proposition 1994/95:203 föreslås de återstående åtgärder som enligt regeringen bör finansiera avgiften för medlemskapet i den Europeiska unionen. Utgångspunkten för förslagen är de principer regeringen redovisade för riksdagen under hösten 1994.
Sammantaget innebär regeringens olika förslag om finansiering av EU-avgiften skatteskärpningar på totalt drygt 14 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning av skattetrycket med en procentenhet mätt som andel av den samlade produktionen. De nu aktuella förslagen, som medför skattehöjningar på sammantaget sju miljarder kronor, omfattar främst införande av fastighetsskatt för kommersiella lokaler och industrifastigheter. Vidare föreslås skärpta energiskatter, en höjning av försäljningsskatten på motorfordon och en begränsning av rätten till avdrag för pensionsförsäkringspremier.
Det senare förslaget behandlas i en moderat partimotion, 1994/95:Sk57. Med utgångspunkt i vår principiella syn på beskattningen av pensionssparande och de samhällsekonomiska effekterna yrkas avslag på förslaget.
I motion 1994/95:Sk36 redovisades Moderata Samlingspartiets uppfattning beträffande budgeteffekterna av det svenska medlemskapet i EU. En avgörande utgångspunkt är att statens upplåningsbehov inte får stiga som en följd av medlemskapet. Utgifterna för medlemskapet skall täckas genom omprioriteringar och besparingar i statsbudgeten.
Den inriktning regeringen angav, att finansieringen skall belasta olika områden och verksamheter i proportion till hur de gynnas av medlemskapet och då främst genom skattehöjningar, avvisades. EU-medlemskapet bör i likhet med övriga statliga åtaganden finansieras inom ramen för det normala budgetarbetet genom icke specialdestinerade åtgärder.
I detta sammanhang avvisades det konkreta förslaget om höjd löneskatt genom införande av en ny allmän löneavgift. Vi redovisade också samma inställning beträffande de förslag som nu har konkretiserats i propositionen 1994/95:203. I den ekonomiska partimotionen i januari redovisades ett heltäckande moderat budgetalternativ, inom vilket de utgifter som medlemskapet föranleder finansierades fullt ut genom besparingar.
Vi har självfallet samma grundläggande uppfattning nu om hur medlemskapet i EU skall finansieras. I denna motion redovisas konkreta ställningstaganden till förslagen i regeringens proposition. Till det kommer ställningstaganden rörande andra skattehöjningar som genomförts av regeringen och som inte behandlats i våra motioner om arbetsmarknadspolitiken (1994/95:A52) eller med anledning av kompletteringspropositionen (1994/95:Fi31).
Fastighetskatten bör på sikt slopas -- inte byggas ut
Regeringen föreslår att en fastighetsskatt på en procent införs för kommersiella lokaler och på 0,5 procent vad gäller industrifastigheter. Den tidigare aviserade utvidgningen av fastighetsskatten till jord- och skogsbruk genomförs inte. I syfte att förstärka budgeten och ersätta tidigare beslutade besparingar i räntebidragssystemet genomfördes hösten 1994 en generell höjning av fastighetsskatten på bostäder från 1,5 till 1,7 procent.
Fastighetsbeskattningsutredningen, som hade som sin uppgift att analysera och beskriva de principiella utgångspunkter som bör gälla för beskattning av fastigheter, redovisar bland annat följande (SOU 1994:57):
Utredningens slutsats är att fastighetsskatten medför att skattemässig neutralitet inte uppnås mellan näringsfastigheter och annan näringsverksamhet. Fastighetsskatt får därför inte utgå på näringsfastighet.
Den föreslagna fastighetsskatten på industribyggnader kommer att drabba mindre företag med svag lönsamhet särskilt hårt. De kommer inte minst att gälla nystartade företag. Fastighetsskatt på kommersiella lokaler leder till högre lokalkostnader, men kommer också att kapitaliseras i lägre fastighetspriser och därmed sämre förutsättningar att återhämta de stora förlusterna inom den finansiella sektorn.
En referensgrupp inom ramen för SNS-projektet ''Den svenska fastighetskrisen'', bestående av personer verksamma inom fastighetssektorn och inom den finansiella sektorn, uttalade med anledning av de förslag regeringen aviserade i höstas följande:
Vi är särskilt oroade över förslaget att införa fastighetsskatt för kommersiella fastigheter. Det är just för de kommersiella fastigheterna som överproduktionen varit som störst och det kommer att ta lång tid för marknaden att återhämta sig. Därför är det viktigt att inte ytterligare fördröja denna återhämtning genom införandet av en fastighetsskatt. En sådan åtgärd får betydande negativa effekter för sysselsättningen i den redan hårt drabbade byggbranschen. En fastighetsskatt ökar dessutom riskerna för nya kreditförluster.
På en beståndsmarknad som fastighetsmarknaden är det avgörande för aktören att kunna agera långsiktigt. Att minska den politiska risk som är förknippad med investeringar i fast egendom blir därför en viktig uppgift för den nytillträdda regeringen. Det är också genom en långsiktigt trovärdig politik vi på sikt kan få ner ränteläget och därigenom påverka den absolut viktigaste kostnadsposten för fastighetsmarknaden. Vi är övertygade om att fastighetsmarknaden med långsiktiga och rimliga ramar på nytt kan komma att utgöra en positiv och stabil del av den svenska samhällsekonomin.
Det är också anmärkningsvärt att regeringen samtidigt som man höjer och breddar fastighetsskatten föreslår särskilda åtgärder som syftar till att stimulera byggsektorn genom bidrag. Engångsåtgärder på några miljarder som inte ger önskade effekter ställs emot varaktiga skattehöjningar på ungefär fyra miljarder kronor årligen. En stabilisering och uppgång i byggsektorn förutsätter istället en stabil och trovärdig politik som skulle ha givit förutsättningar för långsiktiga investeringar i byggnader inom såväl näringslivet som vad gäller bostäder. Regeringens förslag som verkar i rakt motsatt riktning bör avslås. Dessutom bör fastighetsskatten för bostäder sänkas till 1,5 procent.
Höjda energiskatter avvisas
Regeringens förslag om höjd koldioxidskatt har justerats jämfört med vad som aviserades hösten 1994. Koldioxidskatten föreslås nu höjd inte enbart för industrin utan generellt. Näringslivet drabbas genom förslaget av ytterligare kostnader och hushållen får bära ytterligare prisökningar på bensin, eldningsolja m m. Förslaget avslås. Det gäller med samma motivering övriga förslag om skärpt energibeskattning.
Vi vill emellertid inte utesluta att den miljörelaterade beskattningen skärps. Det bör i så fall kombineras med andra skattesänkningar. Beslut om detta bör emellertid inte tas förrän ett tillfredsställande underlag har redovisats från den parlamentariska utredning som just inlett sitt arbete.
Oförändrad försäljningsskatt på motorfordon
Regeringens skäl för att föreslå höjd försäljningsskatt på motorfordon är att skatteuttaget i princip varit oförändrat sedan 1987. Man föreslår därför en höjning av skatten med 20 procent och därefter en indexering.
Enligt vår uppfattning bör inte en skattehöjning enbart kunna motiveras med att skatteuttaget varit oförändrat sedan ett antal år. Det svenska skatteuttaget är redan så högt att det istället bör sänkas.
Förslaget om höjd försäljningsskatt på motorfordon är negativt ur miljösynpunkt. I Sverige sker för närvarande en mycket långsam omsättning av fordonsparken. Det leder till att äldre bilar med sämre miljöprestanda finns kvar i trafiken under längre tid med ökad miljöbelastning som följd. Den höjning av försäljningsskatten som nu föreslås kommer att öka kostnaden ytterligare för att ersätta gamla fordon med nya.
Det torde ankomma på utskottet att utarbeta erforderlig lagtext.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten på bostadsfastigheter till 1,5 % i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 10 maj 1995 Bo Lundgren (m) Karl-Gösta Svenson (m) Carl Fredrik Graf (m) Jan-Olof Franzén (m) Carl Erik Hedlund (m) Ola Sundell (m) Inga Berggren (m) Jerry Martinger (m) Stig Rindborg (m) Nils Fredrik Aurelius (m)