med anledning av prop. 1994/95:201 Avisering av folkbokföringsuppgifter

Våra utgångspunkter är två år.

För det första att det moderna samhället har behov av
personbunden information om den enskilde; det kan gälla
körkortstillstånd, försäkringsfrågor, värnplikt, beskattning,
studiebidrag och lån m fl 
områden som kan inordnas i begreppet samhällets
planering och service. Dessa legitima informationsbehov
skall ha lagstöd.

För det andra att dessa legitima samhällsbehov av
individinformation måste balanseras av en lagfäst och
uttrycklig respekt för enskilda medborgares integritet.

Den tekniska utvecklingen har på ett revolutionerande sätt
ökat möjligheterna till registrering, registerhantering,
samkörning av personuppgifter, databashantering m m. 
Nya medier för datalagring lanseras. Tekniken inom
datorerna själva är också stadd i snabb utveckling. Kapacitet
för bearbetning kan numera distribueras vidsträckt med
mycket enkla medel. Däremot har den rättsliga regleringen
och intresset för fungerande integritetskydd inte hållit jämna
steg med utvecklingen av tekniken.

Detta innebär att vi måste vara mycket medvetna om att
den tekniska utvecklingen används av människor som inte
har medborgarnas personliga integritet som mål. Det är
riksdagen som måste vara banerförare för personlig
integritet.

Den svenska datalagen från år 1973 var den första lag med
nationell räckvidd som behandlade integritetsskyddet vid
automatisk databehandling. Under åren 1989-93 gjordes en
översyn av datalagen från såväl saklig som lagteknisk
synpunkt. Det förslag som presenterades i februari 1993 har
inte resulterat i någon heltäckande proposition. Det beror
framför allt på att Europeiska unionen ännu inte har tagit
ställning till integritetsskyddet.

Det nu aktuella regeringsförslaget handlar om att
lagreglera och modernisera verksamheten med avisering av
folkbokföringsuppgifter hos skatteförvaltningen. Men
förslaget innebär att man skapar ett vida större register än de
som används i dag och betydligt flera än de uppgifter som
finns i SPAR. Regeringens förslag går dessutom långt utöver
vad Aviseringsutredningen föreslog. Regeringens förslag
utökar dessutom användningsområdet.

Förslaget kan liksom ett tidigare regeringsförslag om vissa
statistikregister vid en snabb genomläsning förefalla
okontroversiellt och relativt harmlöst. Regeringen har gång
på gång lagt fram förslag som sedda ett och ett kan tyckas
tämligen harmlösa. Man låter den tekniska utvecklingen
styra landets lagar. Tillsammans ger dessa till synes
harmlösa förslag en inlåsning i system och tänkande som
senare kommer att fungera som en tvångströja. Myndigheter
tar sedan som en självklarhet att alla personliga uppgifter om
alla medborgare skall finnas i datorsystemen och utvecklar
därmed inte myndighetsrespekt för individers integritet.

Vi anser att regeringens förslag tyder på att man saknar en
genomtänkt strategi för att värna den personliga integriteten.

Enligt vår mening saknas en diskussion om balansen
mellan teknik och integritet; är det etiskt och lämpligt att
göra allt vad den tekniska utvecklingen gjort det möjligt att
göra? Det är tvivelaktigt om ett nytt aviseringsregister skall
upprättas över huvud taget med känsliga uppgifter över alla
i Sverige boende innan riksdagen har tagit ställning till ny
övergripande datalagstiftning.

Gränsdragning mellan integritetskänsliga och inte
integritetskänsliga uppgifter är grannlaga. Vi människor är
olika med olika känslighet för vad som känns som intrång i
vår integritet. Det gäller att söka samförstånd, minsta
gemensamma nämnare innan vi kan avgöra var gränserna
skall gå.

En viktig huvudregel är -- har hittills varit -- att register
ej ska få användas utöver de ändamål som motiverade deras
existens. I det aktuella lagförslaget är ändamålen enligt
första paragrafen samma som tidigare, dvs aktualisering,
kontroll och komplettering av uppgifter i myndigheters
personregister. Men därutöver har nu tillkommit att andra än
myndigheter får använda registret för uttag av urval, vilket
betyder bl.a. enskilda organisationer och personer. Detta kan
tänjas så att man på sikt åter har etablerat de problem som
inrättandet av SPAR löste. Visserligen exemplifierar
regeringen att urval kan gälla uppgifter om i Sverige bosatta
finska medborgare men någon uttrycklig begränsning anges
inte i lagförslaget.

Vi menar att regeringen i detta sammanhang tydligt borde
ha tagit ställning till SPARs framtid. SPAR skapades för att
begränsa behovet av andra befolkningsregister. SPAR har
lagstöd och används för aktualisering, komplettering och
kontroll. Det är dessutom det enda personregister som får
användas för försäljning av adresser för direktreklam.
Kontroll och granskning av att SPAR fungerar i enlighet med
sitt ändamål och inom lagarna utövas av en parlamentariskt
sammansatt nämnd, SPAR-nämnden.

Enligt uppgift pågår inom regeringskansliet ett
övergripande arbete med inriktning på att ta ett s.k. samlat
grepp över frågorna om personlig integritet. Mot denna
bakgrund är det både omotiverat och olämpligt med en
särbehandling av nu aktuella delfrågor som faktiskt i hög
grad berör medborgarnas personliga integritet. Det som nu
behövs är 1. 
ett uttryckligt lagstöd för den verksamhet som faktiskt
bedrivs,

2. en översyn av vilka personuppgifter som får samlas in
och lämnas ut -- till vem och för vilket ändamål.

Om den åldriga tekniken med personband och
riksaviseringsband inte fungerar från tekniska och
säkerhetsmässiga krav är en modernisering av dem inte i
första hand en fråga för riksdagen. En sådan modernisering
får emellertid inte användas som motiv för att skynda på en
icke genomtänkt utbyggnad av registrets innehåll och
ändamål. Brådska för att uppnå en europeisk harmonisering
föreligger inte heller. Visserligen har inom EU tidigare lagts
ett datadirektivförslag. Detta utsattes dock för
utomordentligt hård kritik och omarbetning pågår för
närvarande. Slutligt beslut väntas tidigast under sommaren
1995. Regeringen har tidigare sagt att en ny svensk datalag
bör anstå till dess EU tagit ställning på
integritetsskyddsområdet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:201 om
avisering av folkbokföringsuppgifter,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som ger
lagstöd åt verksamheten med avisering av
folkbokföringsuppgifter till myndigheter.

Stockholm den 24 april 1995

Margitta Edgren (fp)

Bengt Harding Olson (fp)