Lika villkor för dagstidningar
I propositionen föreslås ''en viss justering'' av reglerna för beskattning av förmåner av begränsat värde som betalas av arbetsgivare. Hittills har det rått en betydande restriktivitet. Nu föreslås att förmåner som är av ''begränsat värde för den anställde'' men som har ''väsentlig betydelse för utförandet av den anställdes arbetsuppgifter'' skall undantas från skatteplikt. Undantaget skall dock förutsätta dels att arbetsgivaren, och inte den anställde, betalar förmånen, dels att det privata nyttjandet inte låter sig särskiljas och värderas på ett klart och enkelt sätt.
Såväl i den underliggande utredningen som i propositionen anges i klartext att det bland annat handlar om tidningar. I utredningen redogörs för ett avgörande i regeringsrätten (RÅ 1992 ref.
7) där en skattekonsult har beskattats för en prenumeration på Dagens Industri till bostaden. Uppenbart syftar propositionen till att en sådan förmån fortsättningsvis inte skall vara skattepliktig.
I och för sig finns ingen anledning att invända mot propositionen härvidlag. I många befattningar i det moderna arbetslivet ställs höga krav på såväl specialkunskaper som en mer allmän orientering om de omvärldsförhållanden som är relevanta för tjänsten.
Ordalydelsen i propositionen kan dock få olyckliga, för att inte säga direkt oacceptabla, konsekvenser.
Redan i dag riskerar konkurrensförhållandena på tidningsmarknaden att snedvridas till följd av skattehänsyn. Det faller sig naturligt för företagen att betrakta en prenumeration på Dagens Industri som en avdragsgill kostnad. Detsamma gäller inte på samma sätt för motsvarande prenumerationer på Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, trots att dessa båda tidningar har ekonomi- och näringslivssektioner vilka till innehåll, ambition och instrumentalitet väl kan mäta sig med den smalare tidningen Dagens Industri.
Om detta faktiska beteende skulle ges sanktion genom klara motivuttalanden i det nu aktuella lagstiftningsärendet innebär det ett allvarligt avbräck för tidningar som konkurrerar med Dagens Industri. Än svårare skulle naturligtvis konsekvenser för dessa tidningar bli om därtill ett nytt undantag från skatteplikt ensidigt skulle komma att omfatta Dagens Industri.
I sammanhanget bör noteras att parallellt med att riksdagen behandlar detta lagstiftningsärende bereds i regeringskansliet frågan om mervärdesskatt på dagstidningarnas upplageintäkter. Om en sådan moms införs drabbar den fullt ut hushållsbetalade prenumerationer. Samtidigt kan företag lyfta av denna mervärdesskatt. Det belastar alltså över huvud taget inte företaget. Konkurrensfördelen för en tidning av att vara företagsbetalad blir än mycket större än vad den är i dag.
En politik som skattemässigt systematiskt gynnar Dagens Industri i konkurrensen med andra dagliga tidningar, vilka utöver det allmänna nyhetsmaterialet i väsentlig utsträckning innehåller samma typ av material som Dagens Industri, stämmer inte överens med den allmänna presspolitik som riksdagen har ställt sig bakom.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att avgränsningen av undantaget från skatteplikt ej skall göras så att konkurrenssituationen mellan olika typer av tidningar av dagstidningskaraktär snedvrids i enlighet med vad som anförs i motionen.
Stockholm den 18 april 1995 Göthe Knutson (m)