med anledning av prop. 1994/95:122 Finansiering av medlemskap i EU
De grönas partimotion om EU-avgiften 1.
Sammanfattning
I den nu aktuella propositionen föreslår regeringen en höjd
arbetsgivaravgift med 1,5 procentenheter, vilket beräknas ge
staten en intäkt på 6 miljarder kronor. Vi motsätter oss
förslaget. Istället bör miljörelaterade skatter nu höjas. Vi
föreslår att skatten på kärnkraftel och koldioxidskatten höjs
istället för att täcka samma belopp.
I motionen diskuteras också andra delar av den föreslagna
finansieringen av medlemsavgiften som är utlovade till
budgetpropositionen. Vi vill på det sätt ge vår samlade syn
på frågan.
De Gröna anser att det är bra att nu särskilt finansiera
Sveriges medlemsavgift i Europeiska unionen. Följande
budgetår bör finansieringen emellertid ingå i den normala
budgetbehandlingen i syfte att optimera användningen av
statens samlade resurser.
I uppgörelsen s--v ingår en breddning av fastighetsskatten
och momsen. Vi vill undanta småjordbruk och mindre
företag från breddningen av fastighetsskatten. Vi säger nej
till förslaget om fastighetsskatt på skog. Vi säger också nej
till momsförslaget vad gäller serveringstjänster.
I uppgörelsen ingår en besparing på 6 miljarder med
hänvisning till att EU kommer att bidra till vissa
verksamheter m.m. Vi har invändningar mot minskning av
forsknings- och regionalpolitiska anslag. Vi anser att svensk
forskning och regionalpolitik i betydande utsträckning inte
är utbytbar mot EU-motsvarigheterna.
Vi återkommer med våra detaljerade motförslag till dessa
delar av uppgörelsen när regeringen lämnar sina förslag till
riksdagen.
2. Beskatta inte arbete ännu mer -- beskatta miljöförstöring
istället
De Gröna vill generellt sett lägga en större del av
beskattningen på energi, knappa råvaror och
miljöpåverkande utsläpp. Istället bör skatt på arbete sänkas.
På 10 år vill vi halvera arbetsgivaravgifterna och höja de
miljörelaterade skatterna i motsvarande mån. Totalt handlar
denna skatteväxling om en summa på ca 100 miljarder
kronor.
Regeringens förslag till finansiering av medlemsavgiften i
EU innebär däremot att arbetsgivaravgifterna höjs utan att
miljörelaterade skatter höjs i tillnärmelsevis samma grad. Vi
anser att hela den föreslagna höjningen av
arbetsgivaravgifter ska ersättas med miljörelaterade skatter.
Skatten på elkraft från kärnkraftverk bör höjas kraftigt. I
princip bör den ses som en skatt på den ändliga råvaran uran.
Skatten kan också ses som ett ekonomiskt styrmedel för att
påskynda den beslutade avvecklingen av kärnkraft. I takt
med att kärnkraften avvecklas försvinner också
skatteintäkterna. Om medlemskapet medför, som ja-sidan
påstår, ekonomisk tillväxt (och därigenom ökade
skatteintäkter) kommer det inte att leda till något betydande
problem. Om nej-sidan får igenom sin åsikt om förnyad
folkomröstning efter 1996 års beslut om Maastricht-avtalets
fortsättning, så bör det inte heller medföra något problem.
Nivån på skatten på elkraft från elkraftverk bör tiodubblas,
vilket betyder att skatteintäkten ökar från nuvarande 0,12 till
1,2 miljard kronor. Ökningen blir därmed ca 1,1 miljard
kronor.
Koldioxidskatten bör höjas etappvis med 10 öre/kg de
närmaste åren. Vi bedömer att en rimlig slutnivå kan vara 65
öre/kg vid slutet av seklet. Vi anser också att utsläppen ska
beskattas lika oavsett utsläppskälla, vilket betyder att
industrin ska likstäl las med hushållen. Begränsningsregler
bör införas för viss energiberoende industri som annars
skulle slås ut i internationell konkurrens med den effekten
att utsläppen enbart exporteras. Vårt förslag är en generell
höjning till 45 öre/kg fr.o.m. nästa budgetår, och att
regeringen återkommer med förslag till riksdagen om
lämpliga begränsningsregler för viss industri under våren
1995. Vi beräknar att skatteintäkten bör uppgå till ca 5
miljarder för budgetåret 1995/96.
3. Fastighetsskatt på skog motverkar naturvården
I uppgörelsen ingår en fastighetsskatt på skogsfastigheter.
Den ökar motivet för skogsägaren att avverka mer och på ett
mer lönsamt sätt. Det kan leda till större och mer ensartade
hyggen, liksom mer hyggen totalt sett.
Naturvården är i det sammanhanget en kostnad.
Naturvårdsanpassningen av skogsbruket innebär i vart fall på
kort sikt en ansträngning av skogsbrukaren. Det ställer större
krav på förberedelser, planering och anpassning av olika
skogsvårdande åtgärder -- inte minst avverkningen.
Naturvården gynnas av att avverkningsgraden hålls nere,
särskilt vad gäller äldre skog men också vad gäller smärre
skogspartier längs vattendrag, branter, våtmarker etc.
Under senare år har en naturvårdsavgift för skogsbruket
diskuterats. Syftet skulle vara att skogsbruket, som ju orsakar
en omfattande utarmning av flora och fauna i svensk natur,
också ska betala för sina miljökostnader. Miljökostnaderna
består i detta fall av naturreservat, nationalparker och
ersättningar till skogsägare för att ta särskild
naturvårdshänsyn i syfte att bevara hotade arter och deras
livsmiljö. Vi anser att tanken på en naturvårdsavgift är riktig
och bör genomföras. Förslaget om en fastighetsskatt på
skogsfastigheter bör däremot avslås.
4. Gynna småföretagandet -- nej till fastighetsskatt och
moms på servering
I s--v-uppgörelsen ligger också breddning av underlaget
för uttag av moms och fastighetsskatt. Vad gäller momsen
motiveras det med en anpassning till EU. Vi ifrågasätter
emellertid om detaljanpassning måste göras i varje avseende.
Vi menar att Sverige, liksom andra medlemmar i EU, kan
tillåta oss en relativt fri tolkning där vi finner det lämpligt.
Förslaget att lägga 25 % moms på serveringstjänster är ett
sådant exempel där vi anser att Sverige bör tacka nej tills
vidare. Detta med hänsyn till restaurang- och turistnäringens
betydelse såväl ekonomiskt som socialt.
Vad gäller breddningen av fastighetsskatten så har den
redan kommenterats ovan vad gäller skogsfastigheter. Med
hänsyn till behovet att stimulera och utveckla mindre och
medelstora företag i allmänhet bör frågan om undantag från
breddning av fastighetsskatt för deras lokaler prövas. Vi är
alltså inte beredda att nu stödja ett sådant förslag, utan anser
att regeringen ska ta fram ett förslag där i första hand
småföretagen undantas från breddad fastighetstaxering.
5. Lägg inte ner svensk forskning för EU:s skull
Enligt uppgörelsen beräknas en besparing på ca 6 miljarder
kunna göras genom att EU tar över bl.a. bidrag till forskning
och regionalpolitik. Det kan vid en första anblick förefalla
rimligt, men med tanke på att svensk forskning har en viss
inriktning och sammansättning som beror på svenska
förhållanden och behov är utbytbarheten begränsad.
Farhågor har framförts om att svensk grundforskning
skulle minskas genom att forskningsråden brandskattas. Det
skulle vara att mycket allvarligt slag mot forskningen
eftersom grundforskningen redan idag är begränsad och hårt
ansatt. Grundforskningen utgör ju själva grundvalen till
många av de industrier och verksamheter som vi till stor del
lever på idag.
Vi har funnit att dessa farhågor är välgrundade. Vi anser
att svensk forskning, och då särskilt grundforskning, inte ska
minskas på grund av ett EU-medlemskap.
6. Fullfölj de regionalpolitiska löftena
Före folkomröstningen om EU gavs klara löften från ja-
sidan och regeringen om att de svenska regionalpolitiska
insatserna inte skulle komma att skäras ned vid ett
medlemskap. De medel som kan komma från EU ska istället
läggas till den nationella regionalpolitiken.
Regeringen räknar med en besparing om ca 6 miljarder
kronor vad gäller bistånd, jordbruksstöd och regionalpolitik
genom att EU-medel ersätter nuvarande insatser. Vi anser att
detta inte går att genomföra fullt ut utan betydande och
oacceptabla konsekvenser. När det gäller regionalpolitiken
går det definitivt inte att byta de nuvarande stödformerna mot
EU-medel. De insatser som kan göras med EU-medel går i
huvudsak till andra geografiska områden än den nationella
regionalpolitiken. Pengarna kan inte heller användas för
samma ändamål. De svenska stödformerna är inriktade på
företagsstöd i framförallt Norrlands inland för att underlätta
investeringar och skapa en likvärdig konkurrenssituation
med motsvarande företag i södra Sverige. Inget av EU:s
regionalpolitiska insatser är riktat mot företag och
företagsetableringar.
En nedskärning av den nationella regionalpolitiken medför
med all sannolikhet att företag flyttar från norra Sverige, att
nyinvesteringar sker på andra ställen och att arbetstillfällen
försvinner från stödområdet.
Företagen i Norrland behöver stabilitet och långsiktighet i
regionalpolitiken. Spelreglerna måste kunna gälla under lång
tid för att kunna bidra till goda förutsättningar och ett bra
företagsklimat.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd
arbetsgivaravgift,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd
egenavgift till folkpensioneringen,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av
den särskilda löneskatten,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av
premieskatten på grupplivförsäkringar,
5. att riksdagen beslutar att höja skatten på kärnkraftsel i
enlighet med vad som föreslås i motionen,
6. att riksdagen beslutar att höja koldioxidskatten i enlighet
med vad som föreslås i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansieringen av medlemskap i
EU.
Stockholm den 7 december 1994
Marianne Samuelsson (mp)
Roy Ottosson (mp)
Thomas Julin (mp)
Ronny Korsberg (mp)
Peter Eriksson (mp)
Annika Nordgren (mp)
Kia Andreasson (mp)
Gunnar Goude (mp)
Barbro Johansson (mp)
Per Lager (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)
Eva Goe s (mp)
Ewa Larsson (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)