De grönas partimotion om EU-avgiften 1. Sammanfattning
I den nu aktuella propositionen föreslår regeringen en höjd arbetsgivaravgift med 1,5 procentenheter, vilket beräknas ge staten en intäkt på 6 miljarder kronor. Vi motsätter oss förslaget. Istället bör miljörelaterade skatter nu höjas. Vi föreslår att skatten på kärnkraftel och koldioxidskatten höjs istället för att täcka samma belopp.
I motionen diskuteras också andra delar av den föreslagna finansieringen av medlemsavgiften som är utlovade till budgetpropositionen. Vi vill på det sätt ge vår samlade syn på frågan.
De Gröna anser att det är bra att nu särskilt finansiera Sveriges medlemsavgift i Europeiska unionen. Följande budgetår bör finansieringen emellertid ingå i den normala budgetbehandlingen i syfte att optimera användningen av statens samlade resurser.
I uppgörelsen s--v ingår en breddning av fastighetsskatten och momsen. Vi vill undanta småjordbruk och mindre företag från breddningen av fastighetsskatten. Vi säger nej till förslaget om fastighetsskatt på skog. Vi säger också nej till momsförslaget vad gäller serveringstjänster.
I uppgörelsen ingår en besparing på 6 miljarder med hänvisning till att EU kommer att bidra till vissa verksamheter m.m. Vi har invändningar mot minskning av forsknings- och regionalpolitiska anslag. Vi anser att svensk forskning och regionalpolitik i betydande utsträckning inte är utbytbar mot EU-motsvarigheterna.
Vi återkommer med våra detaljerade motförslag till dessa delar av uppgörelsen när regeringen lämnar sina förslag till riksdagen.
2. Beskatta inte arbete ännu mer -- beskatta miljöförstöring istället
De Gröna vill generellt sett lägga en större del av beskattningen på energi, knappa råvaror och miljöpåverkande utsläpp. Istället bör skatt på arbete sänkas. På 10 år vill vi halvera arbetsgivaravgifterna och höja de miljörelaterade skatterna i motsvarande mån. Totalt handlar denna skatteväxling om en summa på ca 100 miljarder kronor.
Regeringens förslag till finansiering av medlemsavgiften i EU innebär däremot att arbetsgivaravgifterna höjs utan att miljörelaterade skatter höjs i tillnärmelsevis samma grad. Vi anser att hela den föreslagna höjningen av arbetsgivaravgifter ska ersättas med miljörelaterade skatter.
Skatten på elkraft från kärnkraftverk bör höjas kraftigt. I princip bör den ses som en skatt på den ändliga råvaran uran. Skatten kan också ses som ett ekonomiskt styrmedel för att påskynda den beslutade avvecklingen av kärnkraft. I takt med att kärnkraften avvecklas försvinner också skatteintäkterna. Om medlemskapet medför, som ja-sidan påstår, ekonomisk tillväxt (och därigenom ökade skatteintäkter) kommer det inte att leda till något betydande problem. Om nej-sidan får igenom sin åsikt om förnyad folkomröstning efter 1996 års beslut om Maastricht-avtalets fortsättning, så bör det inte heller medföra något problem. Nivån på skatten på elkraft från elkraftverk bör tiodubblas, vilket betyder att skatteintäkten ökar från nuvarande 0,12 till 1,2 miljard kronor. Ökningen blir därmed ca 1,1 miljard kronor.
Koldioxidskatten bör höjas etappvis med 10 öre/kg de närmaste åren. Vi bedömer att en rimlig slutnivå kan vara 65 öre/kg vid slutet av seklet. Vi anser också att utsläppen ska beskattas lika oavsett utsläppskälla, vilket betyder att industrin ska likstäl las med hushållen. Begränsningsregler bör införas för viss energiberoende industri som annars skulle slås ut i internationell konkurrens med den effekten att utsläppen enbart exporteras. Vårt förslag är en generell höjning till 45 öre/kg fr.o.m. nästa budgetår, och att regeringen återkommer med förslag till riksdagen om lämpliga begränsningsregler för viss industri under våren 1995. Vi beräknar att skatteintäkten bör uppgå till ca 5 miljarder för budgetåret 1995/96.
3. Fastighetsskatt på skog motverkar naturvården
I uppgörelsen ingår en fastighetsskatt på skogsfastigheter. Den ökar motivet för skogsägaren att avverka mer och på ett mer lönsamt sätt. Det kan leda till större och mer ensartade hyggen, liksom mer hyggen totalt sett.
Naturvården är i det sammanhanget en kostnad. Naturvårdsanpassningen av skogsbruket innebär i vart fall på kort sikt en ansträngning av skogsbrukaren. Det ställer större krav på förberedelser, planering och anpassning av olika skogsvårdande åtgärder -- inte minst avverkningen. Naturvården gynnas av att avverkningsgraden hålls nere, särskilt vad gäller äldre skog men också vad gäller smärre skogspartier längs vattendrag, branter, våtmarker etc.
Under senare år har en naturvårdsavgift för skogsbruket diskuterats. Syftet skulle vara att skogsbruket, som ju orsakar en omfattande utarmning av flora och fauna i svensk natur, också ska betala för sina miljökostnader. Miljökostnaderna består i detta fall av naturreservat, nationalparker och ersättningar till skogsägare för att ta särskild naturvårdshänsyn i syfte att bevara hotade arter och deras livsmiljö. Vi anser att tanken på en naturvårdsavgift är riktig och bör genomföras. Förslaget om en fastighetsskatt på skogsfastigheter bör däremot avslås.
4. Gynna småföretagandet -- nej till fastighetsskatt och moms på servering
I s--v-uppgörelsen ligger också breddning av underlaget för uttag av moms och fastighetsskatt. Vad gäller momsen motiveras det med en anpassning till EU. Vi ifrågasätter emellertid om detaljanpassning måste göras i varje avseende. Vi menar att Sverige, liksom andra medlemmar i EU, kan tillåta oss en relativt fri tolkning där vi finner det lämpligt.
Förslaget att lägga 25 % moms på serveringstjänster är ett sådant exempel där vi anser att Sverige bör tacka nej tills vidare. Detta med hänsyn till restaurang- och turistnäringens betydelse såväl ekonomiskt som socialt.
Vad gäller breddningen av fastighetsskatten så har den redan kommenterats ovan vad gäller skogsfastigheter. Med hänsyn till behovet att stimulera och utveckla mindre och medelstora företag i allmänhet bör frågan om undantag från breddning av fastighetsskatt för deras lokaler prövas. Vi är alltså inte beredda att nu stödja ett sådant förslag, utan anser att regeringen ska ta fram ett förslag där i första hand småföretagen undantas från breddad fastighetstaxering.
5. Lägg inte ner svensk forskning för EU:s skull
Enligt uppgörelsen beräknas en besparing på ca 6 miljarder kunna göras genom att EU tar över bl.a. bidrag till forskning och regionalpolitik. Det kan vid en första anblick förefalla rimligt, men med tanke på att svensk forskning har en viss inriktning och sammansättning som beror på svenska förhållanden och behov är utbytbarheten begränsad.
Farhågor har framförts om att svensk grundforskning skulle minskas genom att forskningsråden brandskattas. Det skulle vara att mycket allvarligt slag mot forskningen eftersom grundforskningen redan idag är begränsad och hårt ansatt. Grundforskningen utgör ju själva grundvalen till många av de industrier och verksamheter som vi till stor del lever på idag.
Vi har funnit att dessa farhågor är välgrundade. Vi anser att svensk forskning, och då särskilt grundforskning, inte ska minskas på grund av ett EU-medlemskap.
6. Fullfölj de regionalpolitiska löftena
Före folkomröstningen om EU gavs klara löften från ja- sidan och regeringen om att de svenska regionalpolitiska insatserna inte skulle komma att skäras ned vid ett medlemskap. De medel som kan komma från EU ska istället läggas till den nationella regionalpolitiken.
Regeringen räknar med en besparing om ca 6 miljarder kronor vad gäller bistånd, jordbruksstöd och regionalpolitik genom att EU-medel ersätter nuvarande insatser. Vi anser att detta inte går att genomföra fullt ut utan betydande och oacceptabla konsekvenser. När det gäller regionalpolitiken går det definitivt inte att byta de nuvarande stödformerna mot EU-medel. De insatser som kan göras med EU-medel går i huvudsak till andra geografiska områden än den nationella regionalpolitiken. Pengarna kan inte heller användas för samma ändamål. De svenska stödformerna är inriktade på företagsstöd i framförallt Norrlands inland för att underlätta investeringar och skapa en likvärdig konkurrenssituation med motsvarande företag i södra Sverige. Inget av EU:s regionalpolitiska insatser är riktat mot företag och företagsetableringar.
En nedskärning av den nationella regionalpolitiken medför med all sannolikhet att företag flyttar från norra Sverige, att nyinvesteringar sker på andra ställen och att arbetstillfällen försvinner från stödområdet.
Företagen i Norrland behöver stabilitet och långsiktighet i regionalpolitiken. Spelreglerna måste kunna gälla under lång tid för att kunna bidra till goda förutsättningar och ett bra företagsklimat.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd arbetsgivaravgift,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd egenavgift till folkpensioneringen,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av den särskilda löneskatten,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av premieskatten på grupplivförsäkringar,
5. att riksdagen beslutar att höja skatten på kärnkraftsel i enlighet med vad som föreslås i motionen,
6. att riksdagen beslutar att höja koldioxidskatten i enlighet med vad som föreslås i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av medlemskap i EU.
Stockholm den 7 december 1994 Marianne Samuelsson (mp) Roy Ottosson (mp) Thomas Julin (mp) Ronny Korsberg (mp) Peter Eriksson (mp) Annika Nordgren (mp) Kia Andreasson (mp) Gunnar Goude (mp) Barbro Johansson (mp) Per Lager (mp) Gudrun Lindvall (mp) Ragnhild Pohanka (mp) Elisa Abascal Reyes (mp) Eva Goe s (mp) Ewa Larsson (mp) Yvonne Ruwaida (mp)