Det framkommer i regeringens proposition om Finansiering av medlemskap i EU, att en särskild fastighetsskatt på 0,5 procent av skogsbruksvärdet skall tas ut för att finansiera medlemskapet i EU.
En strävan från socialdemokraterna är att skatteåtgärderna så långt som möjligt koncentreras till sektorer som är bidragsmottagare från EU.
Skogsbruket är ingen bidragsmottagare. Skogsbruket har heller inte några särskilda favörer av ett medlemskap i EU. Däremot kommer ett EU-medlemskap att vara av värde såväl för skogsnäringen som för en rad andra branscher.
Om skatten införs påverkar den allvarligt skogsbrukets lönsamhet. Avgiftens storlek innebär helt enkelt att en betydande del av skogsnettot tas i anspråk under en omloppstid. Det finns många skogsfastigheter där det inte ens är möjligt att under ett antal år göra avverkning som täcker nuvarande kostnader. Därtill kommer den nya avgiften som årligen måste betalas.
Skatteförslaget slår särskilt hårt mot södra Sverige med hänsyn till att skogsbruksvärdena generellt sett är väsentligt högre i denna del av landet. Skogsbruksvärdet i södra Sverige ligger kring 13 000 kr/ha, medan det i Norrland hamnar på 3 700 kr/ha. Men självfallet är skatten lika omotiverad i Norrland.
Våra konkurrentländer tar inte ut fastighetsskatt på den växande skogen, tvärtom subventioneras skogsbruket. Såväl i Finland som Norge utgår bidrag med cirka 300 miljoner kronor per år. Svenskt skogsbruk bör åtminstone slippa specialskatter för att klara konkurrensen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte påföra markägarna någon fastighetsskatt baserad på skogsbruksvärdet.
Stockholm den 25 januari 1995 Jan-Olof Franzén (m) Anders G Högmark (m)