Med den besvärliga ekonomiska situation som många
kommuner idag befinner sig i och i det organisatoriska
förändringsarbete som pågår har allt fler kommuner valt att
överlåta ansvaret för bl a många av sina idrottsanläggningar
på föreningslivet.
Detta har inte alltid enbart varit av ekonomiska skäl utan
också för att ta tillvara den kunskap och det engagemang som
finns hos föreningslivet.
Det har också blivit allt vanligare att kommunerna
överlåter även själva uppförandet av nya anläggningar på
föreningarna för att sedan ekonomiskt bidra till drift- och
underhållskostnader. Istället för att sedan föreningen hyr av
kommunen hyr kommunen av föreningen. Det kan bl a gälla
för verksamhet som skolan bedriver.
Principiellt kan sägas att föreningarna på detta sätt på
ideell basis bedriver kommunal verksamhet på uppdrag.
För föreningarna innebär detta naturligtvis en betydande
utökning av verksamheten samtidigt som det ställer högre
krav på ekonomisk stabilitet. För kommunerna som ofta
ställt upp med borgen för lån på anläggningen är det närmast
ett villkor.
Eftersom kommunerna för det mesta minskar sina
ekonomiska åtaganden i samband med att en förening tar
över en anläggning måste föreningen öka sina åtaganden i
motsvarande grad. Ofta sker det genom ideellt arbete från
medlemmarnas sida.
Allt kan dock inte finansieras genom frivilliga
arbetsinsatser och inom ramen för det som är föreningens
egentliga verksamhet.
Många föreningar försöker därför öka sina inkomster
genom att vid sidan av det som föreningen normalt sysslar
med, driva olika former av inkomstgivande aktiviteter.
Vad slags inkomstbringande verksamhet föreningen får
bedriva i egen regi för att omfattas av den skattebefrielse som
gäller för ideella föreningar begränsas dock starkt av de
beskattningsregler som skattemyndigheterna tillämpar.
Om en idrottsförening driver en kiosk eller servering i
anslutning till sin anläggning accepterar i regel
skattemyndigheten detta som en del av föreningens normala
verksamhet,förutsatt att man bara håller öppet när det
samtidigt pågår någon form av idrottsverksamhet i
anläggningen.
Hårdraget kan man dessutom säga att det bara gäller när
föreningen bedriver egen idrottsverksamhet. Om man har
uthyrt till en skola eller en annan förening ingår ju detta inte
i föreningens ordinarie verksamhet och skall därför inte
omfattas av skattebefrielsen.
Om en ishockeyförening driver en affär för försäljning av
idrottsutrustning för att få inkomster att täcka kostnaderna
för idrottsanläggningen godtas det i regel inte som en del av
den ideella verksamheten även om affären sköts av
oavlönade medlemmar.
I takt med att föreningslivet övertar och driver allt flera av
de anläggningar som förut skötts av kommunen accentueras
problemet med de nuvarande skattereglerna. Det kan utifrån
samhällets utgångspunkt inte finnas någon fördel med att
ideella föreningar tvingas bilda aktiebolag eller annan
företagsform för att kunna finansiera allmännyttiga
fritidsanläggningar åt kommunerna.
Ur skatteinkomstsynpunkt är det fråga om ett
nollsummespel där det inkomstbortfall som skatten för med
sig för föreningen istället måste fyllas ut med högre
kommunala bidrag.
En förening som genom sina aktiviteter får en större
inkomst än man behöver för sin verksamhet eller för sin
anläggning kommer genom sina överskott att bygga upp ett
eget kapital. Med de regler som numera gäller för
beskattning av kapitalinkomster kommer föreningen på det
sättet ändå att få betala skatt för pengar som man inte
använder och därmed kan sägas inte ha något exakt samband
med föreningens ordinarie verksamhet.
Om man skall kunna förvänta sig att ideella föreningar
även i framtiden skall kunna svara för driften av
allmännyttiga anläggningar i kommunerna behövs, som
framgår, ett klarläggande och en eventull ändring av de
nuvarande skattereglerna.
Att det måste finnas en gräns mellan vad som är att anse
som ideell föreningsverksamhet och vad som är att betrakta
som ren affärsverksamhet är självklart. Var den gränsen skall
sättas behöver dock ses över.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en översyn av nuvarande
skatteregler för ideella föreningar.