Under 1995 kommer skogsindustrins nettoexportvärde att uppgå till ca 80 miljarder kronor. Massmedia förmedlar uppgifter om skogsindustrins gynnsamma konjunktur. Trots detta betyder en fastighetsskatt om 0,5 procent av taxeringsvärdet att många skogsägare är djupt oroade.
Skogsbruk bedrivs med ett mycket långt tidsperspektiv. En nysatt planta behöver i Norrland runt 100 år och mera innan den är mogen att avverkas. Ju längre mot norr och ju närmare fjällkedjan man kommer, desto längre tid behöver skogen innan den växt färdigt. Fastighetsskatten och även den tilltänkta miljöavgiften skall tas ut varje år. Det innebär att träden i övre Norrlands inland skall bära en årlig skatt i 100-- 140 år.
Fastighetsskatten blir en speciellt tung börda för skogsbrukarna i Norrland. De år en skogsfastighet visar noll eller underskott i resultat finns risker för förtidsavverkning av skog samt neddragning på kostnaderna för skogsvård och frivillig naturvård.
Skogsindustrins storlek är direkt beroende av skogstillväxtens storlek, att det finns höga virkesförråd. Den föreslagna skatten kan ge allvarliga långtidseffekter på Sveriges ekonomi.
Den svenska timmerstocken är när den når fabriken den jämförelsevis klart dyraste i världen. Ytterligare kostnader skulle avsevärt försämra konkurrenskraften mot timmer från Ryssland och Tyskland. Dessutom ökar det industrins benägenhet att investera utomlands.
I konkurrentländerna erhåller skogsbruket statsbidrag i storleksordningen 10--50 kronor per kubikmeter. Svenskt skogsbruk klarar sig utan statsbidrag men skulle få stora problem om det drabbades av en fastighetsskatt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att dra tillbaka förslaget om fastighetsskatt på skogsmark.
Stockholm den 24 januari 1995 Eva Björne (m)