Regeringen har föreslagit att en särskild fastighetsskatt på
0,5 procent av skogsbruksvärdet införs för att finansiera
medlemskapet i EU. Den nu föreslagna fastighetsskatten
motsvarar vid en schablonmässig beräkning 5 procent av
bruttointäkterna från skogsbruket. Regeringen avser att
återkomma till riksdagen med ett slutgiltigt förslag under
vårriksdagen.
Vid en första anblick kan en särskild skatt på 0,5 procent
av skogsbruksvärdet verka harmlös, men det är ganska stora
summor det handlar om totalt. De svenska skogsägarna äger i
medeltal ca 50 hektar skog. Om skogen är taxerad till 16 000
kronor per hektar innebär det att den genomsnittliga
skogsägaren skall betala runt 4 000 kronor år efter år.
Den föreslagna skatten är orättvis. Den har tydlig karaktär
av straffskatt. Den står inte heller i överensstämmelse med
regeringens egna intentioner. I propositionen ''Finansiering
av medlemskap i EU'' (1994/95:122) står det bl.a. följande:
En strävan är att skatteåtgärderna så långt möjligt
koncentreras till sektorer som är bidragsmottagare från EU
eller till aktiviteter som i andra avseenden kan anses gynnas
av ett medlemskap.
Skogsbruket är ingen bidragstagare. Skogsbruket gynnas
inte heller i andra avseenden särskilt av ett medlemskap.
Skogsnäringen har samma för- och nackdelar som det övriga
näringslivet har. Därför är det inte rimligt att straffbeskatta
en näring som regeringen uppenbarligen nu tänker göra.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår regeringens förslag att införa
fastighetsskatt på skogsbruksvärdet.