Utvecklingen av de mindre företagen har av såväl den
tidigare som den nuvarande regeringen framhållits som
särskilt viktig för att skapa ökad ekonomisk tillväxt och
sysselsättning.
För att underlätta generationsskiften i familjeföretag
sänktes arvs- och gåvoskatten 1992. Sänkningen bör ses som
ett första steg för att undvika att likviditeten i
familjeföretagen försämras vid överförandet av
verksamheten mellan generationer. Vid samma tillfälle
slopades även förmögenhetsskatten på arbetande kapital i
småföretagen.
Trots sänkningen försvårar och fördyrar arvs- och
gåvoskatten alltjämt generationsskiften i familjeägda
företag. Konsekvenserna blir särskilt allvarliga för mindre
och medelstora familjeföretag. Skatten bör därför slopas på
samma sätt som förmögenhetsskatten på tillgångar i
näringsverksamhet och aktier i onoterade företag slopades.
Skall arvsskatten betalas med lönemedel från företaget
måste alltjämt omkring 2 kronor och 50 öre för varje
arvsskattekrona som skall betalas tas ut ur företaget för att
betala skatten. Det påverkar företagets likviditet och
möjligheter till expansion och nyanställning, förutom att det
allvarligt försvårar generationsskiften. Alternativt måste
utdelningsbara vinster och/eller utdelade sådana successivt
reserveras för detta ändamål. Detta hämmar av naturliga skäl
företagets utvecklingsmöjligheter. Trots att situationen har
förbättrats väsentligt under de senaste åren genom att såväl
arvsskatten som marginalskatten på tjänsteinkomster sänkts,
är situationen vid ett generationsskifte i ett familjeföretag
ännu inte acceptabel.
Skatten drabbar främst ägare till mindre företag. Därmed
bidrar den till att konservera den svenska
näringslivsstrukturen med alltför få medelstora företag
genom att soliditeten sjunker i samband med ett
generationsskifte.
Tidigare biträdande finansministern Bo Lundgren
aviserade att en utredning skulle tillsättas för att se över arvs-
och gåvoskattelagen. Någon utredning kom aldrig till stånd
på grund av annat pågående lagstiftningsarbete.
Olika alternativ för att neutralisera effekten av arvs- och
gåvoskatten på arbetande kapital kan också tänkas.
Ett alternativ är att skatten skall kunna räknas av mot
bolagsskatten. För enskild näringsverksamhet skall en
motsvarande avräkning kunna få göras mot inkomstskatten
på näringsverksamheten.
Under alla omständigheter bör skatten kunna få betalas
under en längre tid, t.ex. tio år. Då vet den nya generationen
att några snabba utförsäljningar eller annars omotiverat höga
löneuttag inte behöver göras i samband med ett
generationsskifte.
Slopandet av arvs- och gåvoskatten på arbetande kapital i
mindre och medelstora familjeföretag kan finansieras genom
en allmän bouppteckningsavgift för inregistrering av
bouppteckning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arvs- och gåvoskatten.
Stockholm den 24 januari 1995
Sten Svensson (m)
Rune Backlund (c)
Kenth Skårvik (fp)
Michael Stjernström (kds)
Inga Berggren (m)
Marianne Andersson (c)
Bengt Harding Olson (fp)