I finansplanen aviseras kommande förslag till
''Fastighetsskatt på idag skattefria fastigheter'' fr o m år
1996. Det gäller jordbruksfastigheter, skogsmark,
industribyggnader och kommersiella lokaler. I ett
pressmeddelande från Finansdepartementet, daterat 22
november 1994, heter det bl a : ''De åtgärder som nu föreslås
koncentreras så långt som möjligt till sektorer som blir
bidragsmottagare från EU eller till områden som i andra
avseenden särskilt gynnas av ett medlemskap.''
Skogsbruket är ingen bidragsmottagare. Skogsbruket
gynnas inte heller särskilt av ett medlemskap i EU. Det finns
från dessa utgångspunkter inga motiv för att belägga
skogsmark med en speciell skatt. Till de av regeringen själv
angivna motiven kommer att en fastighetsskatt innebär skatt
på det arbetande kapitalet, vilket det råder stor politisk
enighet om att försöka undvika. Det är produktionen som
skall beskattas. En fastighetsskatt av den modell som
regeringen aviserar i finansplanen strider också mot en annan
grundläggande skatteprincip, nämligen skatt efter bärkraft.
Den aviserade fastighetsskatten kommer att utgå oberoende
av vilka möjligheter som finns att ett enskilt år skaffa intäkter
från fastigheten.
Formuleringen ''på idag skattefria fastigheter'' är också
anmärkningsvärd. Den kan tolkas så att det inte skulle utgå
någon skatt från en skogsfastighet. Så är emellertid fallet. De
produkter i form av olika virkessortiment som tas ut är
föremål för inkomstbeskattning på samma sätt som gäller för
andra näringar. Härtill kommer för enskilda fastighetsägare
de lagstadgade avgifterna av olka slag. Skogsbruket kommer
därtill att drabbas av de ökade skatter av generell natur som
regeringen föreslår, såsom höjd arbetsgivaravgift, skatt på
dieselolja m.m.
Skatten är inte heller så harmlös som det i olika
sammanhang görs gällande. Den aviserade skatten -- 0,5%
på skogsbruksvärdet -- innebär att ca 5 % av bruttointäkten
från en möjlig uthållig årsavverkning tas i skatt. Om
motsvarande skatt på produktionsvärdet, utöver gällande
efter resultat, skulle tas ut för företag av typ Volvo,
Electrolux, Ericsson osv, skulle med all säkerhet resultatet
bli att dessa företag förlade produktionen utanför landets
gränser. Det förhållandet att skogsmark inte kan flyttas ur
landet bör rimligen inte tas som intäkt för en särbeskattning.
Skogbruket skall vara med och ta sin del av kostnaderna
för medlemskapet i EU. Det bör ske genom skatteåtgärder
av generell karaktär, dvs som drabbar hela näringslivet lika
eller som tas ut av oss medborgare efter sedvanliga principer.
Det kan inte vara rimligt med någon form av särbeskattning
av skogsmark.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att inte utsätta skogsmark
för någon särbeskattning av den modell som regeringen
antyder i finansplanen för 1995/96.
Stockholm den 18 januari 1995
Eskil Erlandsson (c)