De små och medelstora företagens riskkapitalförsörjning har under de senaste åren varit starkt begränsad. Den borgerliga regeringen vidtog en rad åtgärder för att förbättra situationen. Bl.a. beslutades om en rad skatte- och avgiftssänkningar. Industri- och nyföretagarfonden har hjälpt många nyföretagare. Likaså har olika riskkapitalbolag startat upp sin verksamhet.
Trots olika åtgärder finns det fortfarande ett stort behov av riskvilligt kapital till framförallt de små och medelstora företagen. Det finns idag betydande belopp insatta på skogskonto. Ett sätt att komplettera utbudet av riskkapital vore att medge en friare användning av skogskontomedel. Dessa konton är till stor nytta för yrkesverksamma jord- och skogsbrukare genom att de bl.a. kan utjämna inkomsterna över flera år. Detta är ju även grundtanken med dessa konton.
För att ägaren skall kunna göra skattefria avskrivningar måste det dock ske investeringar inom jord- och skogsbrukets verksamhetsområde, vilket också är det naturliga användningsområdet.
På grund av dessa begränsningar förekommer det inte sällan att skogskontomedel utgör ett relativt passivt kapital. Därtill kommer att kapitalet växer genom ränteavkastningen. Detta gör att ett icke ringa kapital ej kommer till aktiv användning.
Min idé är därför att utreda om inte skogskontomedel kunde få användas för att investera i nya näringar i den kommun där medlen förvärvats. Utredningen bör även omfatta möjligheten att skattefritt få använda skogskontomedel för aktiekapital och/eller rörelsekapital till en ny förvärvskälla. Detta under förutsättning att verksamheten är förlagd till den kommun där medlen förvärvats. Ett sådant friare användningssätt borde även vara begränsat till stödområdet eller till andra områden av regionalpolitiskt intresse.
En friare användning kan innebära att många idérika personer med affärsidéer skulle kunna etablera företag. Därmed skulle även utboägare, som många gånger har goda affärsidéer från näringslivet, stimuleras att vara med och investera i den bygd där de har sin fastighet.
Ett sådant friare användningssätt skulle också underlätta att skaffa riskvilligt kapital i glesbygd.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om konsekvenserna av ett friare sätt att använda skogskontomedel i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 19 januari 1995 Kjell Ericsson (c)