Våra gällande regler för beskattning av tjänstebilar är
utformade på ett sätt som ger samma förmånsvärde och
därmed kostnad för tjänstebilsinnehavaren oavset om
han/hon kör 50 eller 5 000 mil privat. För nya bilar (1994:
årsmodeller 1990--1995) beräknas förmånsvärdet som 0,7
basbelopp + 20 % av nybilspriset, dock max 40 % och minst
32 % av nybilspriset.
Det är alldeles uppenbart att detta system medför att
tjänstebilsinnehavarna kör mer privat än vad fallet skulle
vara om det fanns någon form av rörlig kostnad för denna
körning. Förutom de negativa miljökonsekvenser detta för
med sig finns det också industripolitiska skäl som talar emot
nuvarande tjänstebilsbeskattning. I en rapport
''Energianvändningen i Sverige, ett internationellt
perspektiv'' presenterad av NUTEK under våren 1994,
konstateras att Sverige har ett av de mest bränsleintensiva
bilbestånden i Europa. Detta kan till viss del förklaras med
oljepriskraschen 1986, som minskade intresset för att
utveckla en energieffektiv fordonspark.
Alla världens länder funderar nu över hur man ska kunna
uppfylla den klimatkonvention som undertecknades i Rio.
När det gäller åtgärder i trafiken, den enda sektor där
koldioxidutsläppen fortfarande ökar inom OECD, finns tre
möjligheter: att begränsa bilismen, odla och övergå till
biobränsle och sänka bilarnas bränslekonsumtion. Det första
möter motstånd överallt, det andra har
kapacitetsbegränsningar men det tredje visar stora tekniska
möjligheter. Enligt ett kristdemokratiskt synsätt är en
kombination av alla tre alternativen nödvändig.
USA:s vice president Al Gore annonserade för en tid sedan
att överkapaciteten inom den militära
forskningsverksamheten, hundratals miljoner dollar per år,
ställs till bilindustrins förfogande i ett projekt som ska sänka
nya bilars bensinförbrukning till en tredjedel om 10 år -- från
0,9 till 0,3 liter/mil för en stor amerikansk bil. Citroe n har
visat en något mindre bil på Frankfurtmässan som drar 0,27
liter/mil vid en konstant körning på 90 km/tim. Både Volvo
och Saab har på sina testbanor varianter av sina nuvarande
modeller som drar under 0,5 liter/mil. Bilar som, liksom
deras lastbilar alltid har gjort, utnyttjar avancerad teknik för
att sänka bränsleförbrukningen istället för att öka
prestandan.
Att som enda land i världen fortsätta med ett system som
gör att hälften av alla nya bilar säljs till människor som inte
betalar sin bensin ger helt fel signaler. Systemet straffar
skattemässigt ut bilar med dyr teknik som sänker
bensinförbrukningen. Det kommer att bli omöjligt att uppnå
våra egna koldioxidmål utan att kraftigt inskränka trafiken.
Vidare kommer vår bilindustri att få allt svårare att hävda
sig på en internationell marknad där sänkt bensinförbrukning
blir ett allt viktigare försäljningsargument.
Mot bakgrund av ovanstående förespråkar kds ett system
för beskattning av tjänstebilar där tjänstebilsinnehavaren
betalar för all privat bensin i utbyte mot en sänkning av
förmånsvärdet. Det skulle exempelvis kunna utformas så att
tjänstebilsinnehavaren skriver reseräkningar för de mil som
körs i tjänsten och då skattefritt kan erhålla ersättning
motsvarande bensinkostnaden enligt lämplig schablon.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en miljörelaterad
bilförmånsbeskattning.
Stockholm den 11 januari 1995
Michael Stjernström (kds)
Göran Hägglund (kds)
Dan Ericsson (kds)
Ulf Björklund (kds)
Mats Odell (kds)