Våra gällande regler för beskattning av tjänstebilar är utformade på ett sätt som ger samma förmånsvärde och därmed kostnad för tjänstebilsinnehavaren oavset om han/hon kör 50 eller 5 000 mil privat. För nya bilar (1994: årsmodeller 1990--1995) beräknas förmånsvärdet som 0,7 basbelopp + 20 % av nybilspriset, dock max 40 % och minst 32 % av nybilspriset.
Det är alldeles uppenbart att detta system medför att tjänstebilsinnehavarna kör mer privat än vad fallet skulle vara om det fanns någon form av rörlig kostnad för denna körning. Förutom de negativa miljökonsekvenser detta för med sig finns det också industripolitiska skäl som talar emot nuvarande tjänstebilsbeskattning. I en rapport ''Energianvändningen i Sverige, ett internationellt perspektiv'' presenterad av NUTEK under våren 1994, konstateras att Sverige har ett av de mest bränsleintensiva bilbestånden i Europa. Detta kan till viss del förklaras med oljepriskraschen 1986, som minskade intresset för att utveckla en energieffektiv fordonspark.
Alla världens länder funderar nu över hur man ska kunna uppfylla den klimatkonvention som undertecknades i Rio. När det gäller åtgärder i trafiken, den enda sektor där koldioxidutsläppen fortfarande ökar inom OECD, finns tre möjligheter: att begränsa bilismen, odla och övergå till biobränsle och sänka bilarnas bränslekonsumtion. Det första möter motstånd överallt, det andra har kapacitetsbegränsningar men det tredje visar stora tekniska möjligheter. Enligt ett kristdemokratiskt synsätt är en kombination av alla tre alternativen nödvändig.
USA:s vice president Al Gore annonserade för en tid sedan att överkapaciteten inom den militära forskningsverksamheten, hundratals miljoner dollar per år, ställs till bilindustrins förfogande i ett projekt som ska sänka nya bilars bensinförbrukning till en tredjedel om 10 år -- från 0,9 till 0,3 liter/mil för en stor amerikansk bil. Citroe n har visat en något mindre bil på Frankfurtmässan som drar 0,27 liter/mil vid en konstant körning på 90 km/tim. Både Volvo och Saab har på sina testbanor varianter av sina nuvarande modeller som drar under 0,5 liter/mil. Bilar som, liksom deras lastbilar alltid har gjort, utnyttjar avancerad teknik för att sänka bränsleförbrukningen istället för att öka prestandan.
Att som enda land i världen fortsätta med ett system som gör att hälften av alla nya bilar säljs till människor som inte betalar sin bensin ger helt fel signaler. Systemet straffar skattemässigt ut bilar med dyr teknik som sänker bensinförbrukningen. Det kommer att bli omöjligt att uppnå våra egna koldioxidmål utan att kraftigt inskränka trafiken. Vidare kommer vår bilindustri att få allt svårare att hävda sig på en internationell marknad där sänkt bensinförbrukning blir ett allt viktigare försäljningsargument.
Mot bakgrund av ovanstående förespråkar kds ett system för beskattning av tjänstebilar där tjänstebilsinnehavaren betalar för all privat bensin i utbyte mot en sänkning av förmånsvärdet. Det skulle exempelvis kunna utformas så att tjänstebilsinnehavaren skriver reseräkningar för de mil som körs i tjänsten och då skattefritt kan erhålla ersättning motsvarande bensinkostnaden enligt lämplig schablon.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en miljörelaterad bilförmånsbeskattning.
Stockholm den 11 januari 1995 Michael Stjernström (kds) Göran Hägglund (kds) Dan Ericsson (kds) Ulf Björklund (kds) Mats Odell (kds)