med anledning av prop. 1994/95:53 Omräkningsförfarande vid fastighetstaxeringen, m.m.

I prop. 1994/95:53 föreslås bl.a. att fastighetsskatten skall
beräknas på grundval av det taxeringsvärde som gäller under
beskattningsåret. Det innebär att en proportionering skall ske
vid brutet räkenskapsår så att underlaget för fastighetsskatt
utgörs av det för varje kalenderårsdel gällande
taxeringsvärdet.

Genom en sådan reform löses en del av de problem från
likställighets- och neutralitetssynpunkt som riksdagens
bostadsutskott tidigare påtalat.

I föreliggande proposition ges ingen lösning av det
betydligt större likställighets- och neutralitetsproblem som
uppkommer för de årgångar befintliga bostadshus som
omfattas av de övergångsbestämmelser, som infördes i
samband med skattereformen 1991.

Reduktionsreglerna innebär t.ex. att för bostadsfastigheter
med värdeår 1985--86 börjar halv fastighetsskatt tas ut för
taxeringsåret 1997. Om fastighetsägarens räkenskapsår
sammanfaller med kalenderår sker beskattningsuttaget under
1996.

Vid brutet räkenskapsår kommer beskattningsåret att
omfatta del av 1995. Därmed kommer en fastighetsägare att
få börja betala fastighetsskatt tidigare än andra, även om
förhållandena i övrigt är helt lika.

Denna tröskeleffekt, som uppkommer när halv
fastighetsskatt skall betalas, upprepas igen två år senare, då
halv skatt övergår i full fastighetsskatt. Inom loppet av en
treårsperiod drabbas ovannämnda årgångar således dubbelt
av att tillämpa brutet räkenskapsår som löper per 1 juli--30
juni.

Föreningen kan genom att ändra räkenskapsår och ansluta
till kalenderår undvika denna effekt. Det får till konsekvens
en rad administrativa besvär för föreningen. Det blir under
övergångstiden svårare att budgetera och göra jämförelser
mellan boksluten. En ändring av räkenskapsår får
administrativa konsekvenser även för skattemyndigheterna.

Eftersom brutet räkenskapsår med nuvarande regler är
synnerligen oförmånligt kommer, om ingen ändring görs, de
flesta bostadsrättsföreningar med värdeår 1985 och senare
att övergå till kalenderårsredovisning. Det betyder att företag
med administrativ service till föreningarna kommer att få
onödiga belastningstoppar kring årsskiftena -- först då
budget skall upprättas, senare då bokslutsarbetet genomförs.
Även revisionsbyråer får motsvarande arbetstoppar.

Dessa konsekvenser vid brutet räkenskapsår är inte
tillfredsställande. De skapar en våg av onödiga
omläggningar av räkenskapsår och de skapar en onödig
koncentration av det administrativa arbetet kring årsskiften.
En ändring snarast av reglerna för fastighetsskatt har således
starka principiella och praktiska motiv.

Enligt vår mening bör en proportionering efter kalenderår
ske såväl av underlaget för fastighetsskatt som tillämpade
skattesatser.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en proportionering efter kalenderår av
skattesatser för företag med brutet räkenskapsår.

Stockholm den 21 november 1994

Sören Lekberg (s)

Nils T Svensson (s)