Motion till riksdagen
1994/95:Sk17
av Tom Heyman (m)

med anledning av prop.1994/95:56 Nya lagar om tobaksskatt och alkoholskatt, m.m.


I regeringens proposition 1994/95:56 föreslås att en ny lag
införs om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker
och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska
unionen. Av den föreslagna lagen följer bl.a. att en resande
har rätt till skattefri införsel av vissa kvantiteter
alkoholdrycker och tobaksvaror, om den resande kan visa att
utlandsvistelsen har varat längre tid än 24 timmar.
Enligt den nu gällande förordningen (1987:1072) om rätt
för resande m.fl. att införa varor tull- och skattefritt, § 6, får
en resande skattefritt införa vissa kvantiteter alkoholdrycker
och tobaksvaror som har beskattats i Danmark, Finland eller
Norge, även om utlandsvistelsen har varit kortare tid än 24
timmar.
Med den föreslagna lagstiftningen försvåras således
privatinförseln av nämnda varor. Även om Sverige i
förhandlingarna med EU om medlemskap medgivits att få
tillämpa särskilda restriktioner vid privatpersoners inresa till
Sverige, kan detta medgivande inte medföra en rätt att nu
skärpa gällande bestämmelser för privatinförsel.
Den föreslagna skärpningen är oacceptabel och ligger inte
i linje med den överenskommelse som Sverige träffat med
EU på detta område. Härtill kommer att det framstår som helt
omotiverat att skärpa bestämmelserna för gränshandel vid ett
svenskt inträde i EU.
Det kan vidare ifrågasättas om Sverige överhuvud har rätt
att upprätthålla en bestämmelse om att en resande måste ha
vistats i ett annat EU-land längre tid än 24 timmar för att få
skattefritt införa beskattade eller obeskattade varor till
Sverige. Den överenskommelse som Sverige har träffat med
EU på detta område (regeringens proposition 1994/95:19,
Bilaga 10, sid. 557) berör endast frågan om kvantitativa
begränsningar av alkoholdrycker och tobaksvaror.
Visserligen hänvisas i överenskommelsen till artikel 26 i
rådets direktiv 92/12/EEG, som berör den övergångsordning
som Danmark har på detta område. Övergångsordningen
innebär att Danmark får tillämpa såväl en kvantitativ
begränsning som en s.k. 36-timmarsregel vid privatinförsel
av cigaretter och starksprit. Hänvisningen till den danska
överenskommelsen kan emellertid inte tas till intäkt för att
Sverige skulle ha fått rätt att bestämma om andra
inskränkningar än den kvantitativa. Eftersom Sverige inte
har medgetts rätt att fortsätta att tillämpa en 24-
timmarsregel, skulle ett upprätthållande av denna
bestämmelse stå i strid med principen om fri rörlighet av
varor inom EU-området.
Det kan för övrigt framhållas att det danska undantaget för
36-timmarsregeln endast gäller cigaretter och starksprit.
Under inga förhållanden torde därför Sverige, som måste
stödja sina regler på innehållet i den danska
överenskommelsen, kunna behålla 24-timmarsregeln för
andra varor än de nu nämnda.
Finland har träffat en motsvarande överenskommelse med
EU om kvantitativa införselrestriktioner som Sverige har
gjort. Den finländska regeringen har emellertid inte
föreslagit en 24-timmarsregel för Finlands vidkommande.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skärpning av nuvarande 24-
timmarsregel,
2. att riksdagen beslutar att behålla nuvarande 24-
timmarsregel.

Stockholm den 16 november 1994

Tom Heyman (m)