med anledning av prop. 1994/95:54 Ny lag om skatt på energi, m.m.
När riksdagen beslutar om en ny energiskattelag bör vissa
andra brister i skattereglerna för blandbränslen med
biodrivmedel rättas till. Målsättningen bör vara att skapa
energiskatter som uppmuntrar utvecklingen av nya bränslen
på marknaden med lägre utsläpp av bla koldioxid. Det finns i
dag en rad petroleumprodukter med inblandning av en större
eller mindre del biobränslen. Hittills har dessa produkter
missgynnats av att skattesystemet inte tagit hänsyn till
miljövinsterna man erhåller genom
biobränsleinblandningen. Exempel på sådana produkter är:
ETBE, diesohol (inblandning av etanol i diesel) samt
Agrolight (inblandning av rapsmetylester i diesel).
ETBE blandas i bensinen för att höja oktantalet och
minska bensinens luftföroreningar. I Sverige används
betydande volymer MTBE som är likvärdigt med ETBE,
men som baseras på fossilbränslen i stället för på etanol. För
närvarande beskattas såväl MTBE som ETBE som bensin.
Om etanoldelen i ETBE, ca 45 procent, fick samma lägre
beskattning som annan drivmedelsetanol så blir produkten
klart konkurrenskraftig jämfört med MTBE.
Inblandning av 15 procent etanol i diesel till etanol-
dieselblandingen Diesohol har med goda resultat under 1994
prövats på ett antal fordon i bl.a. Stockholm och Nyköping.
Etanolblandningen ger bättre miljömässiga prestanda än
motsvarande diesel. Blandbränslet kan användas utan
motorjusteringar och omväxlingsvis med ren diesel.
Introduktionen kan därför ske snabbare och till avsevärt
lägre omställningskostnader än ren etanoldrift.
Introduktionen av Diesohol förhindras av nuvarande
skatteregler som beskattar dieseldelen i denna blandning
som om den vore bensin, vilket ger den en omotiverad
merkostnad. Den rimliga skatteprincipen är att etanoldelen
skattebefrias eller högst beskattas med 0,80 öre/l som vid
annan låginblandning och att dieseldelen (Miljöklass 1)
beskattas som diesel.
Agrolight med fem procent rapsmetylester och 95 procent
diesel av miljöklass 1 har i gjorda tester visat sig ha
likvärdiga eller bättre tekniska och miljömässiga prestanda
än vanlig miljöklass 1-diesel. Inblandningen tar bort de
nackdelar med dålig smörjning som oblandad miljöklass 1-
diesel har. Produkten klarar dock inte det gränsvärde för
kokpunktsintervall som anges i energiskattelagen. Som en
följd härav skattas den i blandningen ingående miljöklass 1-
dieseln som miljöklass 3. Det aktuella kravet på kokpunkt
saknar för denna blandning relevans ur miljö- och
motorteknisk synvinkel. Blandningen drabbas därför av en
omotiverad merkostnad.
Ovanstående genomgång visar att skattesystemet bör
förändras vad gäller biobränsleinblandade motorbränslen.
Biobränsleinblandning i petroleumbränslen kan minska
utsläppen av koldioxid samt förbättra miljöegenskaperna i
övrigt. Omotiverade skatteeffekter kan hindra oss från att dra
nytta av dessa miljömässiga fördelar eftersom
introduktionen av blandbränslena försenas.
En princip bör vara att biobränsledelen i en blandning inte
beskattas hårdare än det aktuella biobränslet i ren form.
Vidare bör petroleumdelen beskattas enligt den miljöklass
som den ursprungligen tillhör, under förutsättning att inte
miljöegenskaperna försämras i samband med blandningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om principer för beskattning av
blandbränslen.
Stockholm den 16 november 1994
Ivar Virgin (m)
Peter Weibull Bernström (m)