Motion till riksdagen
1994/95:Sf636
av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp)

Invandrarna i det svenska samhället


Den här motionen berör frågor som invandrarpolitik och
integrering, men är på inget sätt heltäckande. I Sverige har
man inte en riktig invandrar- och/eller integreringspolitik.
Miljöpartiet de Gröna kommer senare att återkomma med
fler motioner i denna viktiga fråga.
Ett mångkulturellt samhälle
Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. Detta är
tydligare i de yngre generationerna än i de äldre. Invandrarna
utgör inte en grupp i detta mångkulturella samhälle, utan ett
stort antal olika. Däremot har de många gemensamma
problem. De flesta av dessa beror på samhället. Problemen
jag hänvisar till är t ex språksvårigheter, att deras kompetens
och utbildning inte tillvaratas, hög arbetslöshet, segregerat
boende, sämre hälsa och en känsla av utanförskap. Många
av dessa problem hänger ihop med varandra och invandrarna
delar de här problemen med många andra grupper.
Vi har i Sverige ett stort behov av en fördjupad och
nyanserad diskussion om hur Sverige blir ett bättre mer
jämställt och generöst mångkulturellt samhälle med ett nytt
synsätt på kulturell pluralism. I en sådan framtidsdiskussion
har vi mycket att lära av andra mångkulturella. Denna
diskussion bör föras på alla nivåer i det svenska samhället,
inte minst inom politiken och i skolan.
Vi behöver också få mer kunskap genom forskning. Dels
kan vi ta del av den forskning och den diskussion om ett
mångkulturellt samhälle som finns i många andra länder,
dels bör staten anvisa pengar ur den samlade
forskningsbudgeten för att stimulera forskning om det
mångkulturella samhället.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Arbetslösheten hos invandrare är väldigt hög. En av de
mest grundläggande förutsättningarna för människors känsla
av delaktighet är att ha ett arbete. Arbetslöshet är också
särskilt förödande för människors hälsa och självkänsla. Det
är ingen slump att invandrare generellt sett har sämre hälsa
än genomsnittet i Sverige. Både för svenskar och invandrare
gäller att livsvillkoren intimt hänger samman med familjens
sociala och ekonomiska situation. Den socioekonomiska
tillhörigheten har större betydelse än det etniska ursprunget
för hur invandrare klarar sig i det svenska samhället. Den
sociala och ekonomiska situationen är generellt sett sämre
hos invandrare än hos hela den svenska befolkningen.
Huvudorsaken är den höga arbetslösheten hos invandrare.
Flyktingar som kommit till Sverige under 80-talet, däribland
många ungdomar har en påfallande hög arbetslöshet och
riskerar att aldrig komma ut på arbetsmarknaden.
Miljöpartiet de Gröna anser att vi måste sätta in kraftfulla
åtgärder för att få in de långtidsarbetslösa invandrarna på
arbetsmarknaden. Naturligtvis handlar det också om att
minska den totala arbetslösheten som är oförsvarbar. Detta
kan bara åstadkommas på långsiktigt hållbart sätt genom
skatteväxling och minskad arbetstid. En
arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att få in långtidsarbetslösa
är vår satsning på anställningsstöd (arbetsgivarnedsättning
vid anställning) till dem som varit arbetslösa i mer än 12
månader och vår förhoppning är att detta kommer att tillfalla
många invandrare.
Men vi ska inte glömma att det i grund och botten aldrig
går att lösa problemen genom arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Vid full sysselsättning så kommer vi att finna att
invandrare har sämre ekonomiska och sociala förhållanden
än hela den svenska befolkningen. Och det är det problemet
vi måste komma åt.
Utbildning
Långsiktigt viktigare än att satsa på
arbetsmarknadspolitiska åtgärder är dock s k förebyggande
åtgärder som t ex satsning på hemspråksundervisning,
svenskundervisning och individuella
kompletteringsutbildningar.
Arbetsmarknadens krav på utbildning och kompetens har
grundligt förändrats i Sverige under de senaste två
decennierna. Människors yrkeskompetens kommer att bli en
väldigt viktig faktor när Sverige ska hävda sig i den
internationella konkurrensen. Invandrares språkkunskaper
och kulturella kompetens är en tillgång för det svenska
samhället och ska bedömas som en merit vid tillsättning av
tjänster.
Att behålla och utveckla hemspråksundervisningen i
grund- och gymnasieskolan är väldigt viktigt för
invandrarna, men är också ett sätt att bygga på den resurs
invandrarna är. Dessutom så kan många tillgodogöra sig
svenska bättre om de får hemspråksundervisning. Därför
menar vi 1. 
att minorititetsgrupper ska skyddas när det gäller
möjligheter till hemspråksundervisning 2. 
att hemspråksundervisningen ska bedrivas på grund-
och gymnasieskolan med hög kvalitet och av lärare som är
både goda pedagoger och har hög ämneskompetens 3. 
att svenska som andraspråk (svenska två) på
grundskolan ska prioriteras och bedrivas av pedagogiskt och
ämneskompetenta lärare 4. 
att man i gymnasieskolan bör se
hemspråksundervisningen som ett av flera ämnen som kan
väljas inom ramen för individuella val 5. 
att erbjudandet om frivilligt stöd i de ämnen när
exempelvis svenskkunskaperna inte räcker till förståelse ska
vara en självklarhet på alla gymnasieskolor 6. 
att hemspråkslärarna ska vara lärarutbildade, alternativt
erbjudas fortbildning, även i något eller flera andra ämnen
än sitt hemspråk 7. 
att hemspråkslärarna inordnas i de lärarlag etc som finns
på skolorna för att på ett bättre sätt integreras i skolan och
lärarkollegiet 8. 
att hemspråksämnet schemaläggs på samma sätt som
övriga ämnen och vid samma tidpunkt, man kan då samordna
så att exempelvis hemspråksundervisningen sker på
håltimmar, samordnas med andra tillvalsämnen etc.
9. att respektive skolledning ser till en bättre samordning
mellan rektorsområden och att en bättre samordning och
samråd, till stöd och hjälp, sker mellan hemspråkslärare
inom olika kommuner inom samma språkgrupp att staten
satsar extra resurser på att utveckla
hemspråksundervisningen
För att kunna tillvarata invandrarnas utländska
utbildningar bör UHÄ resp AMS prioritera en
vidareutveckling av instrumenten för att jämföra utländska
utbildningar av yrken med motsvarande svenska. Det är
orimligt att invandrare som har utländsk utbildning ibland
tvingas göra om hela utbildningen. Korta, individuella,
anpassade kompletteringsutbildningar är ett bra sätt att
tillvarata invandrarnas utbildning, yrkeserfarenhet och
språkkunskaper. Om vi satsar på detta kan vi nå
målsättningen att dessa invandrare snabbt kommer ut på
arbetsmarknaden.
Vi har också en grupp äldre invandrare som inte har
tillräckliga kunskaper i svenska. Samhället bör fånga upp
dessa och se till att de kan tillgodogöra sig undervisning i
svenska.
Den mångkulturella skolan
För att möjliggöra en öppen diskussion om det
mångkulturella samhället på skolorna måste vi öppna
skolorna för fler besök utifrån t ex från
invandrarorganisationer, från flyktingförläggningar, men
även för t ex politiska ungdomsförbund och RFSL. En
diskussion om det mångkulturella samhället på skolan måste
ske i samverkan med olika organisationer i samhället. För
detta bör staten avsätta resurser.
Ett sätt att förebygga rasism och främlingsfientlighet inom
skolan är att läroplansarbetet genomsyras av ett
interkulturellt synsätt och att läromedelsproducenter
uppmanas att utveckla och förbättra läromedel så att även de
genomsyras av ett interkulturellt synsätt.
Invandrare i politiken
Invandrarna är underrepresenterade i politiken. Detta
speglas i de politiska beslut som tas, i frånvaron av en
invandrarpolitik, i den brist på kunskap som finns om
invandrare och deras situation och i de fördomar som
uttrycks av en hel del politiker även i ledande ställning.
Partierna bör ta ett större ansvar och aktivt arbeta för att få
in invandrare i politiken och i de belutande församlingarna.
Här kan man bland annat öka samarbetet med och ta hjälp
av invandrarorganisationer. Till de olika utredningar och
kommitéer som tillsätts ber man ofta om kvinnliga
nomineringar, ibland även unga, ytterst sällan efter
invandrare. Man bör alltid efterfråga både invandrare, unga
och kvinnor. Tre grupper som i dessa sammanhang ofta är
underrepresenterade. Det är viktigt att inse att man inte bara
ska efterfråga invandrare i frågor som berör flykting- eller
invandrarfrågor, utan i alla frågor.
Rösträtt och medborgarskap
Vi vill behålla rösträtten i kommunal- och landstingsval
efter tre års uppehåll i Sverige. Efter tre år i Sverige ska man
kunna ansöka om och erhålla svenskt medborgarskap.
Dessutom ska invandrare/flyktingar få rösträtt även i
riksdagsval och folkomröstningar efter tre år, oberoende av
om man är svensk medborgare eller inte. Miljöpartiet anser
att där människan bor, arbetar, fostrar sina barn ska hon/han
också kunna påverka samhället politiskt. Sverige ska
dessutom aktivt påverka andra stater och FN att införa
liknande bestämmelser.
Rösträtten och medborgarskapet är två viktiga saker för att
få människor att känna sig delaktiga i ett samhälle och
motverkar känslan av utanförskap.
Boende
Invandrarfamiljer bor ofta i storstadområden. De är mer
trångbodda och bor oftare i hyreshus. Det förekommer s k
etnisk boendesegregation. Och många invandrare bor i s k 
segregerade bostadsområden i de mer slitna och förfallna
miljonprogrammen.
Boendesegregationen innebär att invandrarna missgynnas
på flera olika områden. Detta delar de med andra invånare i
de eftersatta områdena. Negativt är att bl a 
risken för att de sociala kontakterna mellan svenskar och
invandrare på fritiden tenderar att bli alltför få och att
svenskans ställning som sammanhållande språk försvagas.
Det får bland annat till följd att många av de svenska familjer
som bor i dessa svenska, mångkulturella områden och trivs
med det flyttar när barnen närmar sig skolåldern. Svenskan
som talas i dessa områden är ofta bristfällig och utvecklas
inte tillräckligt i skolan. När ungdomarna sedan börjar högre
utbildning eller ska ut på arbetsmarknaden kommer bristerna
i svenskkunskaperna fram. Detta påverkar även de äldre
invandrarna som inte behärskar svenska.
Bostadsfrågan är ingen enkel fråga. Många av problemen
har jag tidigare berört i motionen och det är i grunden dessa
som måste lösas. Det finns en hel del mer direkta åtgärder
som kan genomföras för att påverka boendet. Här följer
några förslag:
1. Öka tillgången på små och billiga bostäder. Det finns en
brist på bostäder med rimliga hyror. Många speciellt de unga
invandrarna i likhet med många ungdomar efterfrågar
mindre, billigare lägenheter och är villiga att göra avsteg från
de allmänna kraven på bostadsstandard.
2. Ge de boende ett reellt inflytande och ansvar, skapa en
större hemkänsla i området. Förvaltningarna i
bostadsområdena bör inriktas på brukarinflytande, lokalt
ansvar och befogenheter, där människors skapande tas i
anspråk.
3. För att skapa ett attraktivt boende kan olika hustyper
blandas.
4. Flytta högstatusutbildningar till invandrartäta områden.
5. Satsa mer på att följa upp de hyresvärdar och
bostadsförmedlare som diskriminerar invandrare, både
genom information och utbildning, men även genom
lagstiftning och hårdare straff.
Diskriminering
Vissa principer och värderingar är så grundläggande i
samhället, att de bör bekräftas genom lagar. En sådan princip
är allas lika värde. Den lagstiftning som finns idag är därför
grundläggande, men inte tillräcklig. Vi vet att det trots
lagstiftningen förekommer diskriminering vid t ex 
tilldelning av bostäder.
Med lagstiftningen i ryggen kan man arbeta långsiktigt för
att förändra attityder och öka medvetenheten och kunskapen
hos den breda allmänheten.
Det finns de som annonserar om arbetskraft som
uttryckligen inte vill ha invandrare. Dessa måste åtalas. För
att DO ska kunna hinna med att ta alla fall av diskriminering
måste DO:s befogenheter och resurser ökas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett mångkulturellt samhälle,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en diskussion om det
mångkulturella samhället,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av forskning och
kunskapsinhämtande om det mångkulturella samhället,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetsmarknadspolitiska
åtgärder,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att sätta in kraftfulla
åtgärder för att få in de långtidsarbetslösa invandrarna på
arbetsmarknaden,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hemspråksundervisningen,2
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om korta individuella
kompletteringsutbildningar2
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att satsa på att vidareutveckla
instrumenten för att jämföra svenska utbildningar med
utländska,2
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den grupp äldre invandrare som
inte har tillräckliga språkkunskaper i svenska,2
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att öppna skolan för
organisationer,2
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att läroplansarbetet skall
genomsyras av ett interkulturellt synsätt,2
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att läromedelsproducenter skall
uppmanas att tillverka läromedel som har ett interkulturellt
synsätt,2
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om invandrare i politiken,3
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att regering och departement vid tillsättningar av utredningar
och kommittéer skall be om nomineringar av invandrare,
kvinnor och unga3
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att invandrare och flyktingar skall
ha rösträtt till riksdagsval och folkomröstningar efter tre år i
Sverige,3
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att invandrare och flyktingar bör
erhålla svenskt medborgarskap efter tre år i Sverige,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att öka tillgången på små och
billiga bostäder,4
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ge de boende ett reellt
inflytande i bostadsområdena,4
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skapa ett attraktivt boende där
olika hustyper kan blandas,4
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att flytta högstatusutbildningar till
invandrartäta områden,4
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att satsa mer på att följa upp de
hyresvärdar och bostadsförmedlare som diskriminerar
invandrare,4
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om diskriminering,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om DO:s befogenheter och resurser.

Stockholm den 25 januari 1995

Yvonne Ruwaida (mp)

Annika Nordgren (mp)

Elisa Abascal Reyes (mp)
1 Yrkandena 4, 5 hänvisade till AU.

2 Yrkandena 6--12 hänvisade till UbU.

3 Yrkandena 13--15 hänvisade till KU.

4 Yrkandena 17--21 hänvisade till BoU.