I 600 år anses zigenarna/romerna ha funnits på vår
kontinent. De har också kallats för de första svarta i Europa.
En jämförelse med de svarta på den amerikanska kontinenten
är inte helt utan grund. Liksom de svarta i USA har de
vanligtvis lägre utbildningsnivå, högre arbetslöshet och lägre
levnadsstandard. De är en territorielös minoritet som
utsatts -- och utsätts -- för rasistisk förföljelse.
För Östeuropas ca 10 miljoner romer har de senaste åren
situationen förvärrats. Rena pogromer har rapporterats från
Rumänien, men också från andra länder har övergrepp
rapporterats. Dessa har ibland t.o.m. iscensatts med de
styrandes goda minne. Sedan juni 1993 har exempelvis tre
zigenare dött i bulgariska häkten. Kriget i före detta
Jugoslavien har också drabbat den zigenska befolkningen
som är hatad av alla. En komplikation är att romerna som flyr
inte uppmärksammas på samma sätt eftersom asylsökande
registreras efter medborgarskap.
Romernas situation har uppmärksammats både av
Europarådet och ESO. Inom Europarådet har Sverige en
viktig ställning genom att Frank Orton är ordförande i
kommissionen för att motarbeta etnisk diskriminering i
Europarådets 33 medlemsstater. Det finns nu skäl för Sverige
att inte bara driva frågan inom dessa organisationer utan att
även utnyttja Sveriges nya plattform inom Europeiska
unionen. Det gäller åtgärder såväl inom EU som att ställa
krav på de nya ansökarländerna. Det är utomordentligt
viktigt att ställa krav på de stater som nu sökt medlemskap att
föra en human politik mot sina minoriteter. Det finns alldeles
särskilda skäl att studera ansökarländernas behandling av
romerna eftersom dessa ofta inte ens är accepterade som en
minoritet. Det gäller inte minst Tjeckien där det finns
uppgifter om att tusentals har förklarats statslösa.
För Sverige har förtryck och krig i Östeuropa och på
Balkan lett till att tusentals nya romer kommit till Sverige
som flyktingar. Antalet romer i Sverige är i dag osäkert men
uppskattas till mellan 12 000 och 15 000. Närmare hälften av
romerna är under 20 år. Det är därför särskilt viktigt vad som
händer i skolan. Tyvärr finns det enligt Invandrarverket
uppgifter om att endast ca 10 procent fullföljer grundskolan.
Just nu arbetar en grupp inom Invandrarverket tillsammans
med Nordiska zigenarrådet med en probleminventering och
förslag till åtgärder. Det är i och för sig en något märklig
situation att romer som har funnits i Sverige i 100 år ändå
betraktas som invandrare.
I avvaktan på gruppens förslag vill vi ändå åter aktualisera
kravet på kulturcentrum/kulturhus för romer. Det skulle
fungera som en gemensam samlingspunkt för
romanikulturen. Vi tror att ett centrum vore av stort intresse
för att skapa en självkänsla hos romerna. Självklart bör ett
sådant etableras och utformas i samarbete med romernas
egna organisationer som Nordiska zigenarrådet och stiftelsen
Arkaden. Det är dock av så pass stort samhällsintresse att
viss statlig draghjälp bör utgå.
Vi menar att man också bör överväga behovet av en statlig
myndighet som är helt inriktad på romernas speciella
situation. Ett annat alternativ är att t.ex. kulturdepartementet
övertar ansvaret från Invandrarverket. På det sättet markeras
att zigenarfrågorna är minoritetsfrågor och inte bara
invandrarfrågor.
En sådan myndighet kunde kanske på ett bättre sätt följa
upp vad som sker ute i skolorna och på vilket sätt
utbildningen kan anpassas till romanikulturen. Det är t.ex.
viktigt att bevaka såväl frågan om lämpliga läromedel som
kommunernas ansvar för hemspråksundervisningen. Det
finns också skäl att särskilt bevaka arbetsmarknadsfrågorna
för romer. Förut hade arbetsmarknadsverket en kompetens i
dessa frågor. Numera finns det tyvärr ingen samlad bild av
arbetsmarknadssituationen för romer.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att driva frågan om romernas
situation inom EU och gentemot de nya ansökarstaterna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett kulturcentrum/kulturhus för
romer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en statlig myndighet som är helt
inriktad på romernas situation.
Stockholm den 23 januari 1995
Charlotta L Bjälkebring (v)
Ulla Hoffmann (v)