Utbildning och arbete har stor betydelse för invandrares
möjligheter att etablera sig i det svenska samhället. Goda
kunskaper om hur det svenska samhället fungerar är
förutsättningar för att erhålla ett arbete. Trots sfi-
undervisning, grundvux och extra resurser på grundskolan
visar sig utvecklingen för invandrare betydligt sämre än för
i Sverige födda invånare. När det gäller högre utbildning har
utvecklingen snarare gått bakåt än framåt. Av studerande
utgör invandrarelever födda i Sverige 1991 åtta procent,
1992
åtta procent
och 1993
åtta procent.
Detta gäller eftergymnasial utbildning tre år eller
mer. Utrikes födda är 1991
åtta procent,
1992 sju procent
och 1993 sju procent.
När
det gäller forskning visar statistiken för motsvarande
år 0,4 procent
födda i Sverige och 0,7 procent
utrikes födda.
SCB:s undersökning ''Fyra år efter grundskolan'' visar att
de invandrare som slutar skolan efter årskurs 9 är arbetslösa i
högre utsträckning än andra ungdomar. Fyra år efter avslutad
grundskoleutbildning var nio procent
av ungdomarna arbetslösa. Arbetslösheten var
särskilt hög, 18 procent,
bland dem som saknade gymnasieutbildning. 43 procent
av flickorna och 36 procent
av pojkarna hade varit arbetslösa någon gång
sedan de slutat skolan. Arbete är den kontaktyta som under
gynnsamma förhållanden kan skapa grund för sociala
kontakter mellan invandrare och svenskar. Samstämmiga
uppgifter visar att invandrare är arbetslösa i mycket högre
utsträckning än svenskar och att arbetslösheten bland dem
stiger snabbare än bland svenskar. Dessutom är de med
utomeuropeiskt medborgarskap arbetslösa i dubbelt så hög
utsträckning som invandrare med europeiskt
medborgarskap. För de invandrare som kom före 1970 är
arbetsmarknadsläget ungefär detsamma som för
befolkningen i övrigt. De som anlänt senare -- särskilt efter
1980 -- har avsevärt lägre sysselsättningsintensitet och högre
arbetslöshet.
Bristen på arbete kan leda till förtidspensionering. Från
Socialstyrelsens skrift Social rapport 1994 hämtar vi
följande fakta. Antalet nybeviljade förtidspensioner per 1 000
personer i åldrarna 16--64 år var under åren 1988--
1990 i genomsnitt 10,8. För personer i Sverige uppgick
frekvensen till 9,9 promille och för utlandsfödda till 17,9
promille. RFV har beräknat att ca 10 procentenheter fler
invandrare än svenskar kommer att förtidspensioneras.
Bland sydeuropeiska invandrare rör det sig dock om 30--40
procentenheter särskilt bland kvinnorna.
Vi vill med dessa negativa fakta understryka vikten av att
invandrare ges samma möjlighet till utbildning och arbete.
Konsekvensen kan annars leda till psykisk ohälsa och i värsta
fall till kriminalitet. Trots att samhället har vidtagit diverse
åtgärder har ingen förändring skett. Debatten handlar snarare
om huruvida vi skall ta emot flyktingar eller inte. Det är vår
uppfattning att Sverige trots kärva ekonomiska tider har råd
med invandrare. Men alla kommuner bör ta sitt ansvar. Detta
för att åstadkomma en jämnare spridning, vilket ökar
möjligheterna för ett personligt omhändertagande av varje
flykting.
Statistiken visar att antalet socialbidragstagare utgörs till
hög procent av invandrare i vissa kommuner. Detta leder till
svår ekonomi för kommunerna och till ökad
invandrarfientlighet. Kommunerna måste också få en
möjlighet att långsiktigt kunna planera
invandrarundervisning och ett väl fungerande kontaktnät
med näringslivet. De kommande tre åren kommer att bli
ekonomiskt svåra för många kommuner. I dag finns i
kommunerna ett stort antal flyktingar till vilka kommunerna
har fått statliga bidrag. Enligt regelsystemet är det snart
kommunernas ansvar som tar över. Detta i ett läge när
kommunernas ekonomi redan är pressad. Eftersom antalet
asylsökande kraftigt har minskat blir problemen troligen inte
permanenta. Vi anser att det därför är synnerligen angeläget
att problemen aktualiseras och möjligheter att på bästa sätt
lösa desamma diskuteras mellan stat och kommun.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om flyktingarnas situation i kommunerna.
Stockholm den 25 januari 1995
Ingegerd Wärnersson (s)
Jan Björkman (s)