Den 31/1 1995 kommer invandrarförläggningen i
Kramfors att läggas ner.
Ur Kramfors kommuns synpunkt medför detta stora
problem med ekonomiska följder och ökad arbetslöshet.
Nedläggningen bör också ses mot bakgrund av att en av
förutsättningarna vid anläggningens iordningställande och
tillkomst var att ett nytt 10-årigt avtal skulle träffas mellan
parterna. När hyresavtalet skrevs kom det att omfatta endast
5
år.
I dag finns i Sverige många flyktingar med tillfälligt
uppehållstillstånd. De väntar att det skall bli fred i deras
hemländer och att de skall kunna återvända.
Det erkänns i dag allmänt att överföring och utveckling av
kunskap är den effektivaste biståndsinsatsen i u-land. Så ser
t.ex. Världsbanken utbildning som en av sina tre viktigaste
uppgifter. Men för att kunskapen skall kunna överföras till
de behövande länderna på ett konstruktivt sätt krävs att den
förmedlas av personer med ingående kännedom om såväl
den aktuella tekniken som den socialkulturella miljön
tekniken skall inplanteras i.
Bland våra flyktingar och invandrare finns dessa personer
med denna unika kompetens. Genom att på ett konstruktivt
sätt engagera dem i biståndsarbetet har vi en unik chans att
göra en positiv insats av både bistånds- och
invandrarpolitiken.
Kramforsanläggningen är en mycket välskött och bra
anläggning i fin miljö som skulle fungera utmärkt som
repatrieringsanläggning. Kramfors har ett väl utbyggt
utbildarnät. Där ingår resurser som Hola folkhögskola,
Sandö U-centrum, Nordviks lantbruksskola, AMU-Center,
Länstekniskt Center i Kramfors m.fl.
Medborgarna i Kramfors (ca 24 000) har under hela tiden
förläggningen legat i kommunen bemött flyktingarna på ett
mycket trevligt sätt. Flyktingantalet har tidvis uppgått till ca
1 500.
Den sociala miljön är alltså god.
Det är nu angeläget att åstadkomma en tydligare koppling
mellan flyktingpolitik och biståndspolitik. Invandrar- och
flyktingpolitiska utredningen ska bland annat se över
möjligheterna att åstadkomma detta. I det sammanhanget
skulle man kunna starta en försöksanläggning omgående i
Kramfors som skulle kunna vara referensobjekt och
utvecklingsanläggning för utredningen om repatriering av
flyktingar.
Allt finns: Lokaler, kontor med datautrustning, personal,
utbildarnät, god social miljö, moderna lägenheter, god
kunskap i invandrarfrågor, samt en politisk vilja att
genomföra projektet.
Avvecklingskostnaderna för anläggningen i Kramfors är
mycket höga. Dessa pengar skulle kunna användas bättre för
att starta en repatrieringsanläggning på försök.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en repatrieringsanläggning.
Stockholm den 25 januari 1995
Hans Stenberg (s)
Sven Lundberg (s)
Britta Sundin (s)
Bo Holmberg (s)
Agneta Lundberg (s)
Susanne Eberstein (s)