Den 21 januari 1990 beslutade den svenska regeringen att ratificera FN:s konvention om barnens rättigheter. Konventionen trädde i kraft den 2 september 1990.
Citat ur FN:s konvention om barnens rättigheter:
Konventionerna som anser att, i enlighet med de principer som proklameras i Förenta nationernas stadga, erkännandet av den inneboende värdigheten hos alla medlemmar av människosläktet och av deras lika och oförbätterliga rättigheter utgör grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen.
som beaktar att, såsom anges i deklarationen om barnens rättigheter, ''Barnet på grund av sin fysiska och psykiska omognad behöver särskilt skydd och särskild omvårdnad, innefattande lämpligt rättsligt skydd, såväl före som efter födelsen.''
Del 1, Artikel 6 1. Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet.
2. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling.
Artikel 24 1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna skall sträva efter att säkerhetsställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård.
Artikel 28 1. Konventionsstaterna erkänner barnens rätt till utbildning och i syfte att gradvis förverkliga denna rätt och på grundval av lika möjligheter skall de särskilt a) göra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgänglig för alla;
b) uppmuntra utvecklingen av olika former av undervisning som följer efter grundutbildningen, innefattande såväl allmän utbildning som yrkesutbildning, göra dessa tillgängliga och åtkomliga för varje barn samt vidta lämpliga åtgärder såsom införandet av kostnadsfri utbildning och ekonomiskt stöd vid behov;
c) göra högre utbildning tillgänglig för alla på grundval av förmåga genom varje lämpligt medel;
d) göra studierådgivning och yrkesorientering tillgänglig och åtkomlig för alla barn;
e) vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott.
När det gäller flyktingbarn är ovanstående citat ur barnkonventionen något av det viktigaste. Alla människor oavsett ras, religion och ålder har samma rätt till överlevnad, sjukvård, utveckling och rättighet att söka asyl. När det gäller asylsökande barn i Sverige har de nu fått rätt till sjukvård upp till 18 år. Däremot finns det ingen självklar rätt till utbildning, något som Miljöpartiet de gröna anser att barnen ska ha, vilket också står i konventionen.
I artikel 22 står det att barnen kan ha egna asylskäl, och det har Sverige hittills i sina bedömningar endast tagit mycket lite hänsyn till. Dessutom anser Miljöpariet de gröna att barn under inga omständigheter skall kunna tas i förvar utan att de ska kunna stå under uppsikt. Familjer har också kunnat utvisas på grund av att ett barn gjort sig skyldigt till en mindre förseelse. I svensk lag förekommer inte att ett syskon eller föräldrar straffas för något som en familjemedlem utfört. Miljöpartiet de gröna anser att barnkonventionen ska transformeras till svensk lag.
Utlänningsnämnden har i domar hävdat att de ej känner sig förpliktigade att följa barnkonventionen, att de endast följer svensk lag.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att asylsökande barn skall ha rätt till utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att asylsökande barns egna flyktingskäl skall beaktas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att barn under inga omständigheter skall tas i förvar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en familjemedlems förseelse inte skall drabba en hel familj,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att barnkonventionen skall transformeras till svensk lag.1
Stockholm den 12 januari 1995 Marianne Samuelsson (mp) Birger Schlaug (mp) Ragnhild Pohanka (mp) 1 Yrkande 5 hänvisat till SoU