I budgetpropositionen föreslår regeringen att resekostnadsersättning till studerande vid Statens skola för vuxna i Härnösand inte skall lämnas.
Regeringen har i budgetpropositionen anfört attDen vuxenutbildning som riktar sig till lågutbildade har hög prioritet,Vuxenutbildningen skall svara mot skilda behov, både samhälleliga och personliga. Därför krävs mångfald, flexibilitet och skiftande utbildningsformer,I det nya kunskapssamhället är det risk att stora lågutbildade grupper hamnar utanför. Risken för ett tvåtredjedelssamhälle är betydande. Människors möjligheter till mer kvalificerad utbildning bestäms fortfarande i oacceptabelt hög grad av deras sociala bakgrund och ekonomiska villkor, Utbildningssamhällets alla resurser måste mobiliseras för att åstadkomma ett nödvändigt nationellt kunskapslyft. Så många som möjligt av alla dem som vill satsa på utbildning skall ges chansen. Samtidigt skall människor stimuleras att söka utbildning. Utbildning är inte längre något som avslutas med ungdomsåren. Återkommande utbildning är en samhällelig nödvändighet för att ge möjlighet till livslångt lärande. Regeringens utbildningspolitik syftar till att öka människors chanser till utbildning,Inom högskola, vuxenutbildning, folkbildning och arbetsmarknadsutbildning finns behov av att föra ut utbildningen i nya former och till nya grupper. Den nya tekniken gör detta möjligt. Men formerna behöver anpassas till de många olika behov och förutsättningar som människor har. Det finns därför anledning att i en särskild kommitté analysera förutsättningar för en samlad utveckling av den mediaburna utbildningen. Därvid finns även anledning att närmare studera internationella erfarenheter t.ex. Open University i Storbritannien. Kommittén kommer att ha i uppdrag att stimulera olika former av försöksverksamhet, För att utbildningssatsningar skall kunna komma alla till del krävs ett väl fungerande studiesocialt system. Regeringen har tillsatt en parlamentarisk studiestödskommitté med uppgift att göra en samlad analys av studiefinansieringen inom vuxenutbildning, folkbildning, arbetsmarknadsutbildning och högskoleutbildning. Kommittén skall presentera sitt betänkande senast 1 april 1996.
Statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH) har genom riksdagens beslut så sent som våren 1994 fått stöd för den utbildningsmodell som används. Den ger prioritet åt glesbygdens människor och åt många små grupper som överhuvudtaget inte skulle kunna studera om inte SSVH fanns. Riksdagen har alltså redan tagit en klar ställning. Budgetpropositionen går på samma linje vid anslagstilldelningen för perioden 1995-07-01--1996-12-31, dvs. inget sparbeting för SSVH utan uppmaning att utveckla och effektivisera den gymnasiala vuxenutbildningen på distans.
Riksdagen avvisade förslaget om interkommunala ersättningar som finansieringsgrund för SSVH därför att ingen kommun är villig att betala sådana, hur effektivt än distansutbildning kunde genomföras. Det är därför orimligt att slopa resekostnadsersättningen för SSVHs elever av följande skäl:
Av en genomförd enkät bland studerande vid SSVH som gjorts i januari 1995 framgår att endast 20 % av eleverna skulle kunna fullfölja sina studieprogram utan resekostnadsersättning. Det betyder att ett stort antal av just SSVH-studerande och glesbygdsboende skulle tvingas att upphöra med sina distansstudier. De har i genomsnitt 37 mil mellan hemorten och skolorten -- och 26 % av de studerande hade mer än 50 mil. SSVH är verkligen en distansskola för glesbygd och enda alternativ till studier. Det betyder också att många läser flera ämnen. Skärpningen av kravet på studievolym och poäng per termin har gjort att eleverna i genomsnitt har 4 intensivveckor per termin och därmed 8 resor per läsår.
Av en grupp studerande i svenska utan resekostnadsstöd skulle 63 % ej kunna studera alls resp. 89 % i en grupp som läser teckenspråk.
Den totala resekostnadsersättningen för hela SSV uppgick enligt CSN till 3 miljoner kronor 1993/94. Eftersom SSVN befinner sig i ett befolkningstätt bälte och har den allt övervägande studerandegruppen i brevstudier så torde största delen av de 3 miljonerna avse resekostnadsersättning till SSVH-elever. 3 miljoner kronor är en mycket liten del av statens budget, men resekostnadsstödet är helt livsviktigt för en enskild, lågutbildad och kanske arbetslös glesbygdsbo. Största studerandegruppen som t ex behörighetsläser är dessutom kvinnor. Genomsnittsåldern är 32 år.
Regeringen aviserar en vuxenutbildningsutredning och en kommitté för analys av mediaburen utbildning samt har tillsatt en parlamentarisk studiestödskommitté för att analysera studiefinansieringen inom vuxenutbildningen. Det förefaller mycket omotiverat att ''rycka undan mattan'' för distansstudier vid SSVH innan utrednings- och komittéarbetet ens har startat.
SSVHs verksamhet ligger helt i linje med regeringens ovan redovisade syn på vuxenutbildningen. Regeringen anvisar också i budgetpropositionen olika stimulansbidrag för vuxenstuderande, t.ex. att 1500 platser för ''basåret'' skall inrättas i komvux. När man fullföljt dessa studier skall en utbildningspremie utdelas på 10 000 kronor per elev. Anslaget beräknas till 15 miljoner kronor. Det måste väl vara minst lika viktigt att 2 000--3000 elever kan få sina distansstudier möjliggjorda innan ett nytt belöningssystem sätts i sjön.
Riksdagen bör som sin mening uttala att resekostnadsersättningen för elever vid SSVH skall bibehållas fram till dess utredningarna om vuxenutbildningen, kommittén för analys av mediaburen utbildning och studiestödskommittén lagt sina förslag.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att resekostnadsersättningen för elever vid SSVH skall bibehållas fram till dess att Studiestödskommittén kommit med förslag.
Stockholm den 25 januari 1995 Sigge Godin (fp)