Regeringen föreslår i årets budgetproposition att
ytterligare 9 000
studerande skall kunna antas till högskolan under
läsåret 1995/96 med inriktning på naturvetenskap och
teknik. Utbildningsplatserna är främst avsedda för dem som
inte tidigare har en naturvetenskapligt/tekniskt inriktad
högskoleutbildning och som har arbetslivserfarenhet. För
denna grupp föreslås en ny form av studiefinansiering -- NT-
arvode -- om 12 000
kr per månad under de två första åren. Med tanke på
den sökta gruppens bakgrund måste detta ses som ett nytt
sorts vuxenstudiestöd.
I ett betänkande från förra året -- 1993/94:SfU25 -- ger
riksdagen regeringen tillkänna de problem som de idag
befintliga olika formerna av vuxenstudiestöd ger upphov till
och om behovet av bättre samordning på detta område. Detta
är också den viktigaste uppgiften för den nyss tillsatta
kommitté som fått i uppdrag att dra upp riktlinjer för en
reformering av studiestödssystemet (dir. 1994/95:148).
Särskilt vuxenstudiestöd (SVUX) är en idag befintlig
stödform för studier på grundskole- och gymnasieskolenivå.
Genom regeringsbeslut om att återinföra SVUX för
studerande på yrkesteknisk högskola (YTH) är det också
återigen en stödform vid högre utbildning. SVUX utges
också vid viss lärarutbildning på högskolenivå.
Den maximala ersättningsnivån inom det särskilda
vuxenstudiestödet (SVUX) ligger på samma nivå som det
NT-arvode som nu föreslås. SVUX utgörs av en bidragsdel
och en lånedel. Kostnaden för ett SVUX-stöd till denna
grupp NT-studerande blir därför lägre än NT-arvodet.
Genom att avstå från att införa ytterligare en form av
studiestöd och istället använda redan befintliga former av
vuxenstudiestöd även för denna arbetsmarknadspolitiska
åtgärd undviker man att skapa ytterligare oklarheter kring de
olika formerna för studiefinansiering.
Rekrytering till studier
För vuxna som efter många års studieuppehåll vill börja
studera finns många frågor att besvara. Det kan vara val av
utbildningsanordnare, val mellan en sammanhållen
utbildning eller ett antal enskilda ämnen och kanske val
mellan studier på heltid eller deltid. Viktigt är också att
studievalet blir realistiskt i den meningen att studierna ger
förutsättningar för önskade förändringar i arbetslivet eller för
fortsatta utbildningsvägar. Man behöver få en allsidig
information om vilka alternativ som finns för att kunna
avgöra vad som kan vara lämpligast i den egna situationen.
Det är uppenbart att behoven av information och vägledning
inom vuxenutbildningen är stora. Detta gäller dem som varit
borta från studierna en tid men särskilt kortutbildade och
invandrare. Jag vill därför föreslå särskilda insatser i form av
ett särskilt statsbidrag för rekrytering till kompetenshöjande
studier. Verksamheten bör riktas särskilt till kortutbildade
och skiljas från annan rekryteringsverksamhet som
kommunen har skyldighet att genomföra. Däremot är
samverkan med andra aktörer inom
vuxenutbildningsområdet t.ex. arbetsgivare,
utbildningsanordnare, arbetsförmedlingar eller andra
organisationer av stor vikt. Detta möjliggör att tillgängliga
resurser kan utnyttjas maximalt.
Statsbidraget skall kunna beviljas för såväl kartläggning av
korttidsutbildades utbildningsbehov som direkt uppsökande
verksamhet på arbetsplatser, i bostadsområden eller i
föreningslivet. Tidigare erfarenheter visar att det faktum att
organisationerna, genom det föreslagna kollektiva
ansökningsförfarandet, disponerar ett antal studiestöd har
betydelse för rekryteringen.
Korttidsstudiestöd och internatbidrag
Nytt i årets budgetproposition är möjligheten för fackliga
organisationer och handikapporganisationer att ansöka om
korttidsstudiestöd och internatbidrag kollektivt. Detta är en
viktig förändring främst vad avser möjligheten att rekrytera
till deltagande i studiecirklar och kortare folkhögskolekurser.
Efter införandet av ett nytt regelverk den 1 juli 1992 kan
stöden idag endast beviljas för studier i svenska, engelska,
matematik och samhällskunskap på grundskole- och
gymnasieskolenivå samt för kurser som syftar till att
utveckla handikappades kunskaper, färdigheter och
möjligheter att ta tillvara sina rättigheter. Stöden kan inte
beviljas sökanden som har en utbildningsbakgrund
överstigande 2-årigt gymnasium och som avser att läsa
basämnen. Dessutom avskaffades då också det kollektiva
ansökningsförfarandet.
Dessa regeländringar medförde att dramatiskt många färre
utnyttjade möjligheterna att studera med
korttidsstudiestöd/internatbidrag, antalet studerande sjönk
från 129 053
personer läsåret 91/92 till 13 727
läsåret 92/93 och har bara ökat med 1 000
personer året därefter. Då fackliga organisationer har
varit de som utfört det huvudsakliga rekryteringsarbetet
bland vuxenstudiestödets målgrupp -- vuxna kortutbildade --
kan man förvänta att antalet ansökningar kommer att öka
påtagligt mycket snabbare när det kollektiva
ansökningsförfarandet återigen införs. Av den anledningen
anser jag det viktigt att bibehålla omfattningen av stöden.
SVUX
Under anslaget E 5 Vuxenstudiestöd m m anvisas i
regeringens budgetproposition sammanlagt 1 093,7 mkr
till särskilt vuxenstudiestöd. Av dessa kommer 92,7 mkr
att tas i anspråk för särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid de s.k. YTH-utbildningarna som återigen
sedan den 1 januari 1995 kan uppbära detta stöd.
Särskilt vuxenstudiestöd fördelas till studier på
grundskole- och gymnasieskolenivå. Då anslaget inte räcker
till alla ansökningar måste en urvalsprövning göras.
Bifallsandelen var budgetåret 1993/94 för ansökningar till
studier på grundskolenivå 64 %
och för studier på gymnasieskolenivå 23 %.
Ambitionen har från CSN varit att alla som söker stöd
för studier på den grundläggande nivån skall beviljas SVUX.
Detta har gjorts möjligt genom att utrymmet för SVUX i
första hand kommit studerande på grundskolenivån till del.
Till studier på grundskolenivå utbetalades budgetåret
1993/94 drygt 49 %
av anslaget för SVUX.
Fortfarande finns ca 850 000
vuxna i yrkesverksam ålder i Sverige som har kortare
utbildning än nioårig grundskola. Flertalet av dessa har
betydande brister i baskunskaperna. I takt med att
ungdomsskolan successivt byggs ut växer paradoxalt nog
utbildningsklyftorna, denna gång mellan ungdoms- och
vuxengenerationerna. Ett av målen för vuxenutbildningen är
att medverka till att utjämna skillnaderna i
utbildningshänseende inom och mellan generationerna.
På samma sätt som vi genom olika former av
arbetsmarknadsbetingade insatser vill stimulera människor
som står i produktionen att vidareutbilda sig, exempelvis
inom naturvetenskapligt/tekniskt område, är det viktigt att
också få med de korttidsutbildade. På sikt måste därför större
resurser tillföras både korttidsstudiestöden och det särskilda
vuxenstudiestödet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vuxenstudiestöden avseende
konstruktion, inriktning och omfattning.
Stockholm den 25 januari 1995
Arne Mellqvist (s)
Leo Persson (s)
Iréne Vestlund (s)
Per Erik Granström (s)
Laila Bäck (s)
Barbro Hietala Nordlund (s)