Antalet studerande som på egen hand valt att studera utomlands har ökat kraftigt sedan reglerna för rätt till studiemedel utomlands trädde i kraft 1989 (från ca 2 500 studerande 1989 till beräknade ca 20 000 innevarande läsår).
Själva idén med att samhället satsar betydande resurser på utlandsprogrammet är naturligtvis att de ungdomar som med svenskt studiestöd skaffar sig en utbildning utomlands återvänder till Sverige och den svenska arbetsmarknaden med ofta nya och spännande utbildningskombinationer.
Erfarenheter visar att ''repatrieringen'' till Sverige försvåras om inte en kontinuerlig kontakt med och information om hemlandet kan upprätthållas under utlandsvistelsen.
För informationsinsatser enligt ovan har tidigare avsatts 6,3 mkr under budgetåret 1994/95. Regeringen föreslår nu att sådana åtgärder inte genomförs, ej heller nya medel för kommande år.
Detta anslag tillkom genom omprioriteringar. Ur samhällsekonomisk synpunkt är det av stor vikt att hålla de utlandsstuderande väl informerade om Sverige och på så sätt bidra till att så många som möjligt återvänder efter avslutade studier. Försök har gjorts att skapa en fungerande studerandeorganisation. Informationsinsatserna skulle kunna kombineras med detta. Jämförelsevis kan anföras att man i Norge gett statligt stöd till denna typ av insatser.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationsinsatser till studerande utomlands.
Stockholm den 25 januari 1995 Arne Mellqvist (s) Leo Persson (s) Iréne Vestlund (s) Per Erik Granström (s) Laila Bäck (s) Barbro Hietala Nordlund (s)