Antalet studerande som på egen hand valt att studera
utomlands har ökat kraftigt sedan reglerna för rätt till
studiemedel utomlands trädde i kraft 1989 (från ca 2 500
studerande 1989 till beräknade ca 20 000
innevarande läsår).
Själva idén med att samhället satsar betydande resurser på
utlandsprogrammet är naturligtvis att de ungdomar som med
svenskt studiestöd skaffar sig en utbildning utomlands
återvänder till Sverige och den svenska arbetsmarknaden
med ofta nya och spännande utbildningskombinationer.
Erfarenheter visar att ''repatrieringen'' till Sverige
försvåras om inte en kontinuerlig kontakt med och
information om hemlandet kan upprätthållas under
utlandsvistelsen.
För informationsinsatser enligt ovan har tidigare avsatts
6,3 mkr
under budgetåret 1994/95. Regeringen föreslår nu att
sådana åtgärder inte genomförs, ej heller nya medel för
kommande år.
Detta anslag tillkom genom omprioriteringar. Ur
samhällsekonomisk synpunkt är det av stor vikt att hålla de
utlandsstuderande väl informerade om Sverige och på så sätt
bidra till att så många som möjligt återvänder efter avslutade
studier. Försök har gjorts att skapa en fungerande
studerandeorganisation. Informationsinsatserna skulle
kunna kombineras med detta. Jämförelsevis kan anföras att
man i Norge gett statligt stöd till denna typ av insatser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om informationsinsatser till studerande
utomlands.
Stockholm den 25 januari 1995
Arne Mellqvist (s)
Leo Persson (s)
Iréne Vestlund (s)
Per Erik Granström (s)
Laila Bäck (s)
Barbro Hietala Nordlund (s)