Vänsterpartiet välkomnar att regeringen nu tillkallat en
parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att
reformera och samordna studiestödsformerna i sin helhet.
Studiestödet skall både stimulera till och möjliggöra studier.
Hur studiestödssystemet utformas påverkar i hög grad
rekryteringen och har därmed en effekt på den sociala
snedrekryteringen till högre studier. Vi ser studiestödet som
ett i första hand utbildningspolitiskt instrument som skall
samverka med den övriga utbildningspolitiken.
NT-arvodet
Andelen akademiskt utbildade är i Sverige relativt låg i
jämförelse med andra industrinationer inom och utom EU.
Ett ökat antal studerande på grundutbildningen och en
förbättrad rekrytering till forskarutbildningen är därför
angeläget. Samstämmiga beräkningar från SCB och Nutek
visar att Sverige kan få en allvarlig brist framför allt på
tekniker och naturvetare vid sekelskiftet. Om bristen på
akademiker blir så stor som man befarar innebär det ett hot
mot Sveriges konkurrenskraft och välståndsutveckling.
Därför måste vi formulera en framtidsstrategi som ger både
näringslivet och den gemensamma sektorn tillgång till
arbetskraft med den kompetens som kommer att behövas.
Regeringen föreslår en ny form av studiefinansiering till
dem som antas till de nya platserna inom
naturvetenskapligt/tekniskt inriktade utbildningar som
föreslås i propositionen. Det s.k. NT-arvodet skall utbetalas
under de två första årens studier. Därefter skall
finansieringen ske med hjälp av studiemedel. En viss
avskrivning av skulden skall kunna ske efter avslutad
utbildning. Villkor för att komma i åtnjutande av NT-arvodet
är att den sökande har minst fem års arbetslivserfarenhet och
är under 45 år. Den totala kostnaden beräknas till 1,6
miljarder kronor. I propositionen används omväxlande
beteckningen stipendium och arvode. Vad regeringen avser
är oklart men har betydelse då det gäller
beskattningsbarheten. Det framgår inte heller om arvodet
skall betalas ut under 12 eller 9 månader av studieåret.
Vänsterpartiet anser att de utbildningspolitiska mål som
studiestödet skall bidra till att främja måste vara långsiktiga.
Ett starkt differentierat studiestöd kan också uppfattas som
orättvist. En utgångspunkt bör därför vara att stödet skall
vara så generellt verkande som möjligt. Vänsterpartiet vill
bredda rekryteringen till högskolan. Det livslånga lärandet är
en fråga av stor vikt. Högskolan har mycket att vinna på att
människor med olika bakgrund, erfarenhet, kön och ålder
deltar i studierna. Att bredda rekryteringen handlar dock
framför allt om att göra högskoleutbildning mer tillgänglig
genom att bygga ut distansutbildning, deltidsstudier och
kvällskurser.
För att kunna besätta de platser på universiteten som kräver
NT-utbildning som grund måste fler stimuleras att välja
dessa program på gymnasiet. Enligt Skolverket tappar
många elever intresset för naturvetenskapliga ämnen mellan
sjunde och nionde klass. Här måste insatser göras snabbt för
att utveckla metoder som stimulerar elevernas inlärning och
problemlösningsförmåga.
Högskolan som institution bör präglas av stor integritet.
Vänsterpartiet anser att den långsiktiga
kompetensutveckling som hela samhället är i behov av bäst
tillgodoses genom en utökning av antalet permanenta
utbildningsplatser inom grundutbildningen på universiteten
och högskolorna. En sådan utökning kan också av närings-
och arbetsmarknadsskäl kompletteras med ytterligare platser
under de närmaste åren. Vi vill också utöka antalet
doktorandtjänster för att återförsäkra högskolan kvalificerad
pedagogisk personal och också tillgodose näringslivets
behov av högutbildad arbetskraft.
Vänsterpartiet ser stora svårigheter i genomförandet av
regeringens förslag om 9 000 nya platser för redan
yrkesverksamma inom områdena naturvetenskap och teknik.
En så pass kraftig och tillfällig utbyggnad innebär en oerhörd
belastning på vissa delar av utbildningssystemet.
Vänsterpartiet bedömer att detta blir svårt med bibehållen
hög kvalitet på utbildningen. Troligtvis skulle det innebära
större undervisningsgrupper och undervisning förlagd till
kvällar och helger. Det råder redan nu brist på både lärare,
lokaler och annan utrustning på flera av högskolorna.
Näringslivets uttalade behov av civilingenjörer och
naturvetare gör det knappast troligt att lärare kan rekryteras
därifrån. Snarare blir det universiteten och högskolorna som
dräneras på kvalificerad personal. Risken är därför att
doktoranderna i allt större utsträckning kommer att få gå in
och undervisa, vilket i sin tur kommer att försena deras
avhandlingsarbete.
Vänsterpartiet anser att frågan om de 9 000
utbildningsplatserna och det s.k. NT-arvodet inte är
tillfredsställande beredd. Uppgifter om hur
utbildningsplatserna skall finansieras åren efter budgetåret
finns inte. Inte heller har någon budgetförsvagning
redovisats för studiemedel under åren 1997 och 1998.
Vänsterpartiet avvaktar därför regeringens proposition i
frågan.
Svux och svuxa
Svux är ett utbildningspolitiskt betingat reguljärt
studiestöd som tillkommit för att underlätta i första hand
kortutbildades kompetensutveckling. Svuxa riktar sig enbart
till arbetslösa och kan mer betraktas som ett
arbetsmarknadspolitiskt redskap. Det liknar i stor
utsträckning det s.k. utbildningsbidraget med lånedel.
Vänsterpartiet accepterar att barntillägget i det särskilda
vuxenstudiestödet (svux) och i det särskilda
vuxenstudiestödet för arbetslösa (svuxa) avskaffas för att
samstämmighet med andra studiestöd skall uppnås. Vi kan
däremot inte acceptera den låga nivå som ersättningen då
kommer att ligga på. Med tanke på att regeringen också
föreslår att vuxna över 29 år utan barn inte kommer att
beviljas bostadsbidrag vill Vänsterpartiet höja
ersättningsnivån i svux och svuxa till 75 % av a-kassan. Vi
menar också att de som studerar med hjälp av svuxa skall
ges möjlighet att läsa även en tredje och fjärde termin för att
uppnå gymnasiekompetens med bibehållet stöd.
Stipendier till komvuxelever
Vänsterpartiet avstyrker förslaget om stipendier till de
studerande som fullföljer basåret i komvux med godkänt
resultat.
Studiebidraget
Vänsterpartiet anser att studiebidraget skall följa
barnbidragsnivån. Vi avvaktar därför resultatet av den
utredning som regeringen utlovat. Utredningens resultat
påverkar också vårt ställningstagande vad gäller antalet
månader studiebidraget utgår.
Extra tillägg
Vänsterpartiet accepterar inte ur social rättvisesynpunkt
regeringens förslag att avskaffa det extra tillägg som familjer
med mycket låga inkomster kan få.
CSN-kortet
Regeringen föreslår att de tidigare statliga bidrag som
tilldelats CSN för att möjliggöra rabatterade resor för
studenter avskaffas. Att helt ta bort möjligheten för
studenterna att resa till ett lägre pris kan skapa stora
individuella orättvisor för dem som studerar långt från
hemorten. Vänsterpartiet vill därför att möjligheterna att
avgiftsbelägga CSN-kortet och konsekvenserna av detta
utreds.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om NT-arvodet,
2. att riksdagen beslutar att höja ersättningen för svux och
svuxa från 65 % till 75 % av nivån för
arbetslöshetskasseersättning,
3. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om stipendium
för elever som genomgått basåret i kommunal
vuxenutbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studiebidraget,
5. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att
avskaffa tillägget för studiehjälp till familjer med mycket
små inkomster.
Stockholm den 22 januari 1995
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)
Hanna Zetterberg (v)
Björn Samuelson (v)
Ulla Hoffmann (v)
Alice Åström (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Lennart Beijer (v)