Våra högskolor är mycket viktiga för oss. Vi behöver
spetsutbildningar i länet för att kunna hävda oss mot andra
delar av landet och internationellt i framtiden. Högskolorna
befruktar vårt näringsliv genom att förse det med arbetskraft.
Men inte bara det. Högskolorna är viktiga för att utveckla de
politiska och kulturella värderingarna i hela samhället.
Högskolemiljön i sig är intressant för andra
företagsetableringar. Den är en kunskapsbank och ger goda
möjligheter för företag att knyta viktiga kontakter.
Det är viktigt att högskolornas kompetens och
forskningsresurser kan föras ut i näringslivet genom ett brett
samarbete. Några intressanta områden är rymdteknik,
geografiska informationssystem, skogsindustriell
energiforskning och miljöinformationsteknik.
Informationsteknologin inklusive telekommunikationer är
också ett stort och brett fält som griper in i de flesta
utvecklingsområden. Möjligheterna till kunskapsutbyte gör
dessutom området kring högskolan attraktivt för
avknoppningar i form av kunskaps- och utvecklingsföretag.
Högskolan i Luleå är vår största och mest kända högskola.
Förutom i Luleå bedrivs verksamhet i Piteå, Kiruna och
Skellefteå. Sedan tillkomsten år 1971 som teknisk högskola
har den utvecklats och byggts ut och har numera även lärar-,
musik- och samhällsvetenskapliga utbildningar. I dag är ett
50-tal professurer inrättade inom framförallt teknik, men
också inom ekonomi, pedagogik och musik, vilket är ytterst
betydelsefullt för skolans status och kvalitet.
Flera dataföretag har avknoppats från högskolan, bland
annat Artic Software, som numera ingår i Frontec-gruppen.
Länet har tillförts kompetens genom framför allt
civilingenjörer, systemvetare och ekonomer som
utexaminerats och stannat i länet. Merparten är
koncentrerade till kustregionen. På civilingenjörslinjerna i
Luleå finns en större andel flickor än på motsvarande linjer
i övriga landet. Musikhögskolan i Piteå betyder mycket för
utvecklingen av länets musikkultur. Musiken tillför
samhället andra dimensioner och behövs också för det
personliga välbefinnandet. Att vårda själen blir allt viktigare
för oss alla i framtiden.
Genom högskolorna kan våra ungdomar fortsätta att
studera i länet, vilket gör att vi i större utsträckning kan
behålla dem även efter studierna. Vi drar naturligtvis också
till oss ett betydande antal ungdomar från andra delar av
Sverige och världen.
Men mot bakgrund av behovet av besparingar i statens
utgifter anser regeringen att CSN inte längre skall få statligt
bidrag för att kunna subventionera studenters resande via det
s.k. CSN-kortet. Detta kan komma att innebära konsekvenser
för Högskolan i Luleå som t.ex. rekryterar hälften av sina
civilingenjörsstudenter från Syd- och Mellansverige.
Satsning på utbildning. Öka antalet akademiker.
Vidareutbildning är viktigt. Detta är regeringens ord hämtat
ur budgetpropositionen. När det är ont om arbete börjar
många att tänka sig nya vägar att gå, vägar som öppnas om
man skaffar sig en utbildning. Carl Tham,
utbildningsministern, pratar om att lägga stor vikt vid
problemet med den sociala snedrekryteringen.
Alla ska dra sitt strå till stacken, alla ska drabbas av
nedskärningar, menar en annan minister, nämligen Göran
Persson. De som studerar drabbas redan genom att
högskolorna i sig får mindre pengar, att bostadsbidraget
minskar, att barnbidraget sänks, osv. Studenter är inte enbart
ungdomar mellan 18 och 23 år.
CSN-kortet har en stor betydelse i dessa sammanhang. I
Norrbotten, Västerbotten, inlandet, landsbygden och i delar
av landet där högskolan inte är grannbyggnaden finns stora
mänskliga resurser som kommer att gå till spillo.
Borttagandet av stödet till CSN-kortet kan komma att
försämra motivationen för att ta steget till utbildning.
Jan O Jonsson drar slutsatsen i sin utredning om social
snedrekrytering ''Ursprung och utbildning'' (SOU 1993:85)
att en viktig sak att se till, för att motverka den sociala
snedrekryteringen, är att det finns goda ekonomiska
förutsättningar under studietiden.
Ett exempel är Högskolan i Luleå som kommer att
påverkas. Att studera på Högskolan i Luleå är ett stort steg,
då det för många innebär en lång resa från hemmet.
Studenterna i Luleå åker inte hem ofta, men när de åker är
det dyrt p.g.a. avståndet, trots CSN-rabatt.
Det handlar inte enbart om Högskolan i Luleå utan om
studenter som kommer från Norrbotten och Västerbotten och
går på andra högskolor och universitet runtom i landet. Den
sociala snedrekryteringen är stor i norra Sverige. Regeringen
bör noggrant följa utvecklingen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den sociala snedrekryteringen till
högskolorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om reserabatt för studenter med långa
resor till och från studieorten.
Stockholm den 25 januari 1995
Lars U Granberg (s)
Eva Persson Sellin (s)
Birgitta Gidblom (s)