Våra högskolor är mycket viktiga för oss. Vi behöver spetsutbildningar i länet för att kunna hävda oss mot andra delar av landet och internationellt i framtiden. Högskolorna befruktar vårt näringsliv genom att förse det med arbetskraft. Men inte bara det. Högskolorna är viktiga för att utveckla de politiska och kulturella värderingarna i hela samhället. Högskolemiljön i sig är intressant för andra företagsetableringar. Den är en kunskapsbank och ger goda möjligheter för företag att knyta viktiga kontakter.
Det är viktigt att högskolornas kompetens och forskningsresurser kan föras ut i näringslivet genom ett brett samarbete. Några intressanta områden är rymdteknik, geografiska informationssystem, skogsindustriell energiforskning och miljöinformationsteknik. Informationsteknologin inklusive telekommunikationer är också ett stort och brett fält som griper in i de flesta utvecklingsområden. Möjligheterna till kunskapsutbyte gör dessutom området kring högskolan attraktivt för avknoppningar i form av kunskaps- och utvecklingsföretag.
Högskolan i Luleå är vår största och mest kända högskola. Förutom i Luleå bedrivs verksamhet i Piteå, Kiruna och Skellefteå. Sedan tillkomsten år 1971 som teknisk högskola har den utvecklats och byggts ut och har numera även lärar-, musik- och samhällsvetenskapliga utbildningar. I dag är ett 50-tal professurer inrättade inom framförallt teknik, men också inom ekonomi, pedagogik och musik, vilket är ytterst betydelsefullt för skolans status och kvalitet.
Flera dataföretag har avknoppats från högskolan, bland annat Artic Software, som numera ingår i Frontec-gruppen. Länet har tillförts kompetens genom framför allt civilingenjörer, systemvetare och ekonomer som utexaminerats och stannat i länet. Merparten är koncentrerade till kustregionen. På civilingenjörslinjerna i Luleå finns en större andel flickor än på motsvarande linjer i övriga landet. Musikhögskolan i Piteå betyder mycket för utvecklingen av länets musikkultur. Musiken tillför samhället andra dimensioner och behövs också för det personliga välbefinnandet. Att vårda själen blir allt viktigare för oss alla i framtiden.
Genom högskolorna kan våra ungdomar fortsätta att studera i länet, vilket gör att vi i större utsträckning kan behålla dem även efter studierna. Vi drar naturligtvis också till oss ett betydande antal ungdomar från andra delar av Sverige och världen.
Men mot bakgrund av behovet av besparingar i statens utgifter anser regeringen att CSN inte längre skall få statligt bidrag för att kunna subventionera studenters resande via det s.k. CSN-kortet. Detta kan komma att innebära konsekvenser för Högskolan i Luleå som t.ex. rekryterar hälften av sina civilingenjörsstudenter från Syd- och Mellansverige.
Satsning på utbildning. Öka antalet akademiker. Vidareutbildning är viktigt. Detta är regeringens ord hämtat ur budgetpropositionen. När det är ont om arbete börjar många att tänka sig nya vägar att gå, vägar som öppnas om man skaffar sig en utbildning. Carl Tham, utbildningsministern, pratar om att lägga stor vikt vid problemet med den sociala snedrekryteringen.
Alla ska dra sitt strå till stacken, alla ska drabbas av nedskärningar, menar en annan minister, nämligen Göran Persson. De som studerar drabbas redan genom att högskolorna i sig får mindre pengar, att bostadsbidraget minskar, att barnbidraget sänks, osv. Studenter är inte enbart ungdomar mellan 18 och 23 år.
CSN-kortet har en stor betydelse i dessa sammanhang. I Norrbotten, Västerbotten, inlandet, landsbygden och i delar av landet där högskolan inte är grannbyggnaden finns stora mänskliga resurser som kommer att gå till spillo. Borttagandet av stödet till CSN-kortet kan komma att försämra motivationen för att ta steget till utbildning.
Jan O Jonsson drar slutsatsen i sin utredning om social snedrekrytering ''Ursprung och utbildning'' (SOU 1993:85) att en viktig sak att se till, för att motverka den sociala snedrekryteringen, är att det finns goda ekonomiska förutsättningar under studietiden.
Ett exempel är Högskolan i Luleå som kommer att påverkas. Att studera på Högskolan i Luleå är ett stort steg, då det för många innebär en lång resa från hemmet. Studenterna i Luleå åker inte hem ofta, men när de åker är det dyrt p.g.a. avståndet, trots CSN-rabatt.
Det handlar inte enbart om Högskolan i Luleå utan om studenter som kommer från Norrbotten och Västerbotten och går på andra högskolor och universitet runtom i landet. Den sociala snedrekryteringen är stor i norra Sverige. Regeringen bör noggrant följa utvecklingen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den sociala snedrekryteringen till högskolorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reserabatt för studenter med långa resor till och från studieorten.
Stockholm den 25 januari 1995 Lars U Granberg (s) Eva Persson Sellin (s) Birgitta Gidblom (s)