I dag finns det mycket stora skillnader i det ekonomiska stödet till elever vid riksgymnasierna för döva (RGD) och hörselskadade (RGH). Alla eleverna på RGD och RGH har liksom andra gymnasieelever studiebidrag samt även utbildningsbidrag vilket är en förutsättning för att möjliggöra studier vid RGD/RGH. De studerande som bor i egen lägenhet har i allmänhet också en viss kostnadsersättning. Utöver dessa bidrag/ersättningar erhåller de flesta elever på RGD, samt en mindre del av eleverna på RGH, sjukbidrag och handikappersättning beviljat av Försäkringskassan på hemorten. Detta skapar en ekonomisk och social ojämlikhet då elever i samma klass med samma boendekostnader och övriga omkostnader kan ha skillnader i disponibla medel på upp till 6 000 kr i månaden.
Detta leder i sin tur till att de elever som har den lägsta bidrags-/ersättningsnivån ofta tvingas låna för att kunna upprätthålla en dräglig standard medan andra elever, som har den högsta bidrags-/ersättningsnivån har en disponibel inkomst som kraftigt överstiger den levnadsnivå som flertalet av de jämnåriga eleverna på RGH har.
Det vore rimligt att frågan om orättvisorna i ersättnings- /bidragssystemen blir föremål för granskning så att en enhetlig nivå kan fastställas att gälla för alla de elever vid RGH/RGD som i övrigt har likvärdiga omkostnader.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ersättnings- och bidragsnivåerna för elever vid RGD och RGH blir föremål för granskning med syfte att hitta en mer rättvis och enhetlig nivå för samtliga studerande.
Stockholm den 23 januari 1995 Ola Ström (fp)