De svenska trygghetssystemen erbjuder inte den enskilde
samma ekonomiska skydd som tidigare. Behoven av
kompletterande skydd ökar därför. Det kan gälla pensioner,
olycksfalls- och sjukförsäkringar och efterlevandeskydd. För
att rätt kunna bedöma sin situation behöver den enskilde en
samlad information om det faktiska eller prognosticerade
läget om pensioner m.m. för just honom eller henne samt för
familjen eller andra närstående. Informationsbehovet har
tidigare oftast ansetts gälla personer som närmar sig
pensionsåldern. Det är nu uppenbart att informationsbehovet
gäller långt ned i åldrarna. Försäkringskassan går t ex ut med
budskapet ''Tänk på pensionen när Du är ung!''.
Det är emellertid idag förenat med stora svårigheter att få
en heltäckande bild för den enskilde när det gäller det sociala
trygghetssystemet. Få känner till dess uppbyggnad och
många har svårt att ta de initiativ som krävs för en
heltäckande kartläggning. Förutom offentliga försäkringar
finns även avtalsförsäkringar med olika regler vilket
komplicerar bilden. En viss hjälp kan den enskilde få av
försäkringsbolagen som erbjuder utredningar i syfte att få
den enskilde som kund. Informationen behöver också
förbättras när det gäller villkor för försäkringar av olika slag.
Ett exempel är frågan om vilka faktiska avgifter som tas ut --
och hur avgifter i framtiden planeras tas ut -- för
pensionsförsäkringar av olika slag. Många får fortfarande
inte direkt veta hur stor den faktiska avkastningen är på det
kapital som sätts in och på det samlade kapitalet.
Svårigheterna att få ett grepp om sin situation torde vara
störst för deltidsarbetande och för dem som pendlar mellan
arbetslöshet och korta tillfälliga arbeten. Vilka avtal gäller?
Vad inrapporteras till Försäkringskassan och till t ex Statens
Pensionsverk? Vad gäller vid byten mellan statliga,
kommunala och privata arbetsgivare t ex vid
efterlevandeskydd? Vad gäller för sammanboende i skilda
situationer osv?
Enligt min mening måste det tas ett fastare samlat grepp
om det som ovan behandlats. Varje enskild över en viss ålder
bör ha rätt att få en samlad och så tydlig bild som möjligt
över sin situation, oavsett om källorna är offentliga eller
privata. Detta bör vara lika självklart som att vi till
deklarationen får in uppgifter om lön, ränteinkomster m.m.
I pensionsarbetsgruppen som förberett ett nytt
pensionssystem har problemet uppmärksammats. Men den
enskilde måste ha möjlighet att känna till hela sin egna
situation i det sociala trygghetssystemet. Detta bör därför bli
föremål för utredning och förslag till riksdagen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av större möjligheter för den
enskilde att samlat kunna känna till och bedöma sin egen
situation i det sociala trygghetssystemet.
Stockholm den 24 januari 1995
Kerstin Warnerbring (c)