De svenska trygghetssystemen erbjuder inte den enskilde samma ekonomiska skydd som tidigare. Behoven av kompletterande skydd ökar därför. Det kan gälla pensioner, olycksfalls- och sjukförsäkringar och efterlevandeskydd. För att rätt kunna bedöma sin situation behöver den enskilde en samlad information om det faktiska eller prognosticerade läget om pensioner m.m. för just honom eller henne samt för familjen eller andra närstående. Informationsbehovet har tidigare oftast ansetts gälla personer som närmar sig pensionsåldern. Det är nu uppenbart att informationsbehovet gäller långt ned i åldrarna. Försäkringskassan går t ex ut med budskapet ''Tänk på pensionen när Du är ung!''.
Det är emellertid idag förenat med stora svårigheter att få en heltäckande bild för den enskilde när det gäller det sociala trygghetssystemet. Få känner till dess uppbyggnad och många har svårt att ta de initiativ som krävs för en heltäckande kartläggning. Förutom offentliga försäkringar finns även avtalsförsäkringar med olika regler vilket komplicerar bilden. En viss hjälp kan den enskilde få av försäkringsbolagen som erbjuder utredningar i syfte att få den enskilde som kund. Informationen behöver också förbättras när det gäller villkor för försäkringar av olika slag. Ett exempel är frågan om vilka faktiska avgifter som tas ut -- och hur avgifter i framtiden planeras tas ut -- för pensionsförsäkringar av olika slag. Många får fortfarande inte direkt veta hur stor den faktiska avkastningen är på det kapital som sätts in och på det samlade kapitalet.
Svårigheterna att få ett grepp om sin situation torde vara störst för deltidsarbetande och för dem som pendlar mellan arbetslöshet och korta tillfälliga arbeten. Vilka avtal gäller? Vad inrapporteras till Försäkringskassan och till t ex Statens Pensionsverk? Vad gäller vid byten mellan statliga, kommunala och privata arbetsgivare t ex vid efterlevandeskydd? Vad gäller för sammanboende i skilda situationer osv?
Enligt min mening måste det tas ett fastare samlat grepp om det som ovan behandlats. Varje enskild över en viss ålder bör ha rätt att få en samlad och så tydlig bild som möjligt över sin situation, oavsett om källorna är offentliga eller privata. Detta bör vara lika självklart som att vi till deklarationen får in uppgifter om lön, ränteinkomster m.m. I pensionsarbetsgruppen som förberett ett nytt pensionssystem har problemet uppmärksammats. Men den enskilde måste ha möjlighet att känna till hela sin egna situation i det sociala trygghetssystemet. Detta bör därför bli föremål för utredning och förslag till riksdagen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av större möjligheter för den enskilde att samlat kunna känna till och bedöma sin egen situation i det sociala trygghetssystemet.
Stockholm den 24 januari 1995 Kerstin Warnerbring (c)