Sverige är ett välfärdssamhälle. Detta kan dock inte
skymma det faktum att det i Sverige fortfarande finns stora
klassklyftor, skillnader i inkomst och förmögenhet som
skapar olika förutsättningar för medborgarna att leva ett gott
liv.
I takt med att statsfinanserna försämrats har på senare år
stora ingrepp gjorts i välfärdssystemen. Ingreppen har
motiverats utifrån obalanserna i den offentliga ekonomin,
men bakom förändringarna ligger också hos vissa en önskan
om att skapa ett annorlunda samhällsbygge än den
välfärdsmodell som vi hittills känt. I många fall har det rört
sig om en medveten strategi för att motivera lösningar i
nyliberal anda.
Det är därför viktigt att slå vakt om och utveckla en
generell välfärdsmodell. En modell som en bred majoritet
sluter upp bakom. De statsfinansiella problemen är dock en
realitet. Detta gör att det kommer att bli nödvändigt med
fortsatta åtgärder för att minska kostnaderna för de sociala
välfärdssystemen.
Även om det är nödvändigt med sparåtgärder finns en risk
att de blir så omfattande att de i realiteten leder till ett icke
önskat och icke avsett systemskifte. Många av de
besparingar som genomförts och som kommer att
genomföras påverkar andra samhällssektorer.
Sparåtgärderna riskerar att leda till en rad direkta och
indirekta effekter bl.a. vad gäller fördelningen av välfärden.
Även utan hänsyn till de ekonomiska skäl som anges ovan
finns problem med de trygghetssystem som vi byggt upp i
Sverige. Systemen är av olikartad utformning såväl vad
gäller principer som i praktisk utformning av nivåer,
finansiering och försäkringsinslag för att ange några
exempel.
Detta är skillnader som gör att systemen blir
svåröverskådliga både för dem som skall administrera dem
och för medborgarna i allmänhet. De olika konstruktionerna
i systemen leder också till inslag av orättvisor. Skillnaderna
kan dessutom öppna möjligheter för missbruk och resultera
i snedvridande effekter för samhällsekonomin i stort.
Många samhällsdebattörer har utifrån ovanstående
problem påtalat behovet av en samlad reformering av de
sociala trygghetssystemen, en reformering i syfte att
utveckla den generella välfärden och samtidigt skapa system
som är enklare, enhetligare och rättvisare. En sådan reform
skulle bidra till att skapa större trygghet för medborgarna
samtidigt som den skulle ha positiva effekter för
samhällsekonomin.
Regeringen bör därför tillsätta en parlamentarisk utredning
med syfte att redovisa förslag till en samlad reformering av
socialförsäkringarna och arbetslöshetsförsäkringen enligt
vad som angetts ovan. En reform som i omfattning och
betydelse skulle kunna liknas vid den genomgripande
reformeringen av skattesystemet som skedde i början på
1990-talet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om
en samlad reformering av de sociala trygghetssystemen och
socialförsäkringarna.