Sedan karensdagen vid sjukfrånvaro infördes har svenska
folkets frånvaro från arbetet kraftigt minskat.
Att nu återigen införa karensdagen skulle bli mycket
kostsamt för såväl företag som stat och kommun.
Givetvis är det så att man som anställd drar sig för att
stanna hemma från arbetet, om man förlorar pengar. En
karensdag innebär därför att man ibland går till arbetet, även
om man är lite ur form. Hade man haft sjuklön från första
dagen, kanske man skulle valt att stanna hemma istället.
Ett företag i Kronobergs län, med cirka 40 anställda
personer, vittnar om det förbättrade ''hälsotillståndet'' så
här:
1989 hade vi 50 personer anställda i företaget och omsatte
17 miljarder kronor. Vissa dagar var 10--15 personer borta
från arbetet. 1994 hade vi en ökning från 35 till 43 anställda
på företaget och var då upp i en omsättning på 32,5 miljarder
kronor. Även om man räknar bort prisökningarna under
tiden, innebär detta en kraftig produktivitetsökning.
-- -- --
Vi har genomfört en kurs för dem som önskar sluta röka.
Fem anställda har slutat röka som ett resultat av detta. Nu
möter jag mina anställda i motionsspåren. Jag såg dem aldrig
förr. Nu sportar de, för att de vill hålla sig friska.
Det går att räkna upp fler exempel på företagare, som med
bestörtning tagit del av förslaget om slopande av
karensdagen. Denna redan gjorda besparing måste få vara
kvar av följande skäl.Folk håller sig friskare och lever
sundare, för att kunna gå till arbetet varje dag.Detta innebär
en högre produktivitet (fler arbetstimmar med ordinarie
tränad personal) och starkare konkurrenskraft.Företagen
sänker hellre ambitionsnivån och expansionslusten än de går
tillbaka till gamla tiders ''överrekrytering'', vilket innebär att
det blir svårare att lösa arbetslösheten samtidigt som
tillväxten hämmas.
Vi anser därför att riksdagen bör avslå regeringens förslag
om slopad karensdag. Vad som till synes är en ''förbättring''
för enskilda sjuka, kan i själva verket bli en allvarlig
försämring för individens hälsotillstånd, samtidigt som den
kan utgöra en mycket allvarlig ''hämsko'' på den fortsatta
ekonomiska tillväxten och förbättringen av sysselsättningen
och landets ekonomi.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ej slopa karensdagen.
Stockholm den 25 januari 1995
Jan-Olof Franzén (m)
Anders G Högmark (m)