Motion till riksdagen
1994/95:Sf250
av Roland Larsson (c)

Whiplashskador


Många människor i vårt samhälle har s k osynliga
handikapp. De har drabbats av en skada eller har en sjukdom
som lett till ett funtionshinder. Här finns bl a allergiker,
astmatiker, diabetiker, mag- och tarmsjuka, blödarsjuka och
de som råkat ut för den mest frekventa trafikskadan,
nämligen de whiplashskadade. Denna motion behandlar de
whiplashskadade och deras situation, som dock är likartad
för övriga nämnda grupper.
Idag finns ingen diagnosmetod för whiplashskador. Utan
en diagnosmetod är det svårt att sätta in rätt behandling och
också att ge en effektiv rehabilitering. Den skadade flyttas
mellan olika specialister som ofta tvingas konstatera att de
inget kan göra eller som i värsta fall sätter in behandling som
förvärrar skadan.
Denna situation leder till att försäkringskassans
handläggare får ett dåligt utgångsläge när de ska ta ställning
till rehabiliteringsåtgärder. Med ett bristfälligt medicinskt
underlag ska handläggaren och den försäkrade gemensamt
finna former för rehabilitering. Kontakterna med
försäkringskassans handläggare fungerar i de flesta fall utan
konflikter. Ett antal ärenden leder ändå till motsättningar
som drabbar den enskilde på ett ibland kränkande sätt.
Det blir svårt för handläggaren att göra en adekvat
utredning och det finns exempel på där en utredning som
avser den fysiska skadan har lett till att diagnosen blir
psykiska besvär.
Försäkringskassans anställda har fått den tekniska
utbildningen för att göra rehabiliteringsutredningar men
utbildningen för att bemöta människor med respekt även för
det som är onormalt eller avviker från det vanliga mönstret
har blivit eftersatt. Insikter om vad olika funktionshinder
innebär saknas ofta. Utökat samarbete mellan
försäkringskassan och handikapporganisationerna kan vara
en tänkbar lösning när det gäller att öka kunskapen om
funktionshinder.
För att minimera de problem som redovisats bör riksdagen
ge regeringen i uppdrag att på lämpligt sätt i samband med
medelstilldelningen till Riksförsäkringsverket och
försäkringskassorna tydliggöra behovet av
kompetenshöjande åtgärder genom att ''öronmärka'' pengar
för detta ändamål.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kompetenshöjande åtgärder för
försäkringskassorna.

Stockholm den 24 januari 1995

Roland Larsson (c)