Flera skäl talar för att möjliggöra ett frivilligt förtida pensionsuttag under ett års tid, ett s.k. sabbatsår, för människor över 45 års ålder.
Det skulle öka livskvaliteten för de människor som ville få en paus i sitt yrkesverksamma liv för resor, vidareutbildning eller annat personligt projekt.
Det skulle lätta trycket på arbetsmarknaden och ge tillfälle för yngre att få ett vikariat, och därmed ökade utsikter till en framtida fast anställning.
Det skulle ge möjlighet att hjälpa barn och barnbarn med barntillsyn när man verkligen behövs och ännu är i en ålder då man fortfarande orkar.
Det skulle kunna ge möjlighet att under en ettårig försöksperiod få tillfälle att pröva ett nytt yrke, t.ex. som konstnär, författare eller annan kulturarbetare, yrken som kan vara svåra att försörja sig på innan man blivit etablerad.
Vidare skulle ett sabbatsår, särskilt åren närmast före pensionen, kunna vara en förberedelse för ett meningsfullt och kreativt liv som pensionär.
Det frivilliga sabbatsåret skulle finansieras ur egen ATP och folkpension, och skulle därmed inte belasta samhällsekonomin.
Tvärtom skulle de dynamiska effekterna av att yngre arbetslösa bereds arbete vara stora samhällsekonomiska vinster. Frågan bör utredas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheten att genom frivilligt förtida pensionsuttag ge möjlighet till sabbatsår för den som är över 45 år.
Stockholm den 25 januari 1995 Tuve Skånberg (kds)