Tandhälsovården hos den vuxna befolkningen i Norrbotten
följer inte den utveckling som man ser i övriga delar av
landet. Det finns historiska förklaringar till detta. Det har
alltid, utom det senaste året, varit svårt att rekrytera
tandläkare till Norrbotten. Speciellt gäller detta de inre
delarna av länet. Därför har tandvården historiskt blivit
eftersatt för framförallt den vuxna delen av befolkningen.
Antalet tandlösa är mycket högt speciellt i Norrbottens
glesbygd. Förlust av egna tänder, och då speciellt i munnens
sidopartier, är vanligt redan i 50-årsåldern och ökar med
stigande ålder. Detta medför att många har dåliga
tuggkontakter och behovet av bettrehabiliterande behandling
är relativt stort. Karies- och tandlossningssituationen är även
den sämre än i landstingsområden i Syd- och Mellansverige.
Tandhälsa och vårdbehov skiljer sig därför mycket mellan
Norrbotten och mer sydliga delar av landet.
I en omfattande enkät för fyra år sedan fann man att
tandvårdsvanorna är mindre frekventa och mer
oregelbundna. Speciellt bland de äldre och i glesbygden är
det vanligt att tandvården besöks sällan eller enbart vid akuta
besvär. Som skäl till de oregelbundna tandvårdsvanorna
nämner man framförallt dålig tillgänglighet, lågt behov samt
att det kostar för mycket.
I dag är tillgängligheten god då inga rekryteringsproblem
finns. Men befolkningen har fortfarande oregelbundna
tandvårdsvanor som inte står i relation till det objektiva
vårdbehovet.
Vuxentandvården styrs och planeras genom den nuvarande
försäkringens utformning mycket efter marknadsprinciper.
Tillgång och efterfrågan har stor betydelse. Fördelningen av
samhällets stöd till tandvården genom försäkringspengar har
med dagens system blivit geografiskt mycket ojämlikt med
dålig knytning till hälsa och vårdbehov.
Försäkringspengarna finns där tandläkarna finns och inte,
som det borde vara, där patienter med stort vårdbehov finns.
Tidigare problem med rekrytering av tandläkare till
Norrbotten har därför inneburit att Norrbotten har en av de
lägsta försäkringskostnaderna i landet. Tillgänglighet och
kostnaden för tandvård har påverkat attityden. Detta speglar
på intet sätt den nuvarande försäkringen.
En ny tandvårdsförsäkring är mycket viktig för att komma
till rätta med den sneda fördelningen av försäkringsmedel.
En ny tandvård på lika villkor och en god tandhälsa ska vara
lönsamt både för patient och vårdgivare och en försäkring
ska vara enkel att administrera.
Följande styreffekter i en ny tandvårdsförsäkring bör
eftersträvas:Systemet ska premiera både tandhälsa och
vårdkvalitet och tandhälsovinster ska kunna tillvaratas.
Systemet ska ge möjlighet till en bra finansiering av
tandvård, av såväl metoder och material som kompetens.
Systemet ska stimulera till regelbunden tandhälsovård med
långsiktiga incitament för såväl patienter som vårdgivare.
Systemet ska vara enkelt och lätt att förstå. Det ska uppfattas
som tryggt och rättvist samt stimulera efterfrågan av
tandvård hos grupper med eftersatt tandvård.
Högkostnadsskydd ska finnas för stora och motiverade
behandlingskostnader baserat på diagnoser/terapier.
Nuvarande utveckling mot successivt ökad stress och höjt
tempo i tandvården måste brytas.Systemet ska stimulera
till ett vårdteamagerande med patientens ekonomi och
odontologi i centrum.Systemet ska ge en bra regional
fördelning av tandvårdsresurser.Systemet ska kunna
utvärderas, odontologiskt och ekonomiskt.
Mot denna bakgrund föreslår vi att arbetet med
premietandvård på nationell nivå återupptas.
Vi anser även att intill dess att en ny försäkring utformats
så bör en försöksverksamhet kunna genomföras i Norrbotten
under en tid av exempelvis tre år. Försöksverksamheten bör
omfatta såväl offentlig som privat tandvård och en
utvärdering av försöksverksamheten bör göras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om försöksverksamhet med
premietandvård i Norrbotten.
Stockholm den 25 januari 1995
Monica Öhman (s)
Leif Marklund (s)
Birgitta Gidblom (s)
Ulf Kero (s)
Kristina Zakrisson (s)
Lars U Granberg (s)
Eva Persson Sellin (s)