Motion till riksdagen
1994/95:Sf229
av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

Genomförandet av det reformerade pensionssystemet


Riksdagen beslöt den 8 juni 1994 att godkänna de förslag
till riktlinjer för ett nytt pensionssystem så som de lagts fram
i dåvarande regeringens proposition Reformering av det
allmänna pensionssystemet (prop 1993/94:250, bet.
1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439). Vänsterpartiet
reserverade sig.
Riksdagen antog riktlinjer för ett pensionssystem som
innebär försämrade pensioner för stora grupper, bevarar -- i
stället för utjämnar -- skillnader i pensioner mellan könen
och klasser och leder till ett minskat offentligt sparande.
Vänsterpartiet vill i stället utveckla nuvarande ATP-system
för att därigenom behålla det som fungerar och är bra. Vår
utgångspunkt var: Hur skall ATP-systemet reformeras för att
fungera? De två frågor som då utkristalliserade sig som
knäckfrågor var värdesäkringen och intjänandetiden.
Vänsterpartiets förslag innebär i korthet ett fortsatt stort
offentligt sparande, längre intjänandeperiod, solidarisk
finansiering och en anpassning till samhällsekonomin.
Vänsterpartiets representant i pensionsarbetsgruppen
framförde stark kritik mot att många viktiga frågor lämnades
därhän ofullständigt utredda likaväl som stark kritik mot den
korta remisstiden, som omöjliggjorde en förankring hos
befolkningen. Den fortsatta behandlingen av
pensionsreformen visar att kritiken var berättigad.
Genomförandet har uppskjutits gång på gång, nu senast i
budgetpropositionen (94/95:100), vilket i sig kan peka på att
regeringen har för avsikt att göra ordentliga
konsekvensanalyser.
Ett av målen med nuvarande regerings politik är att skapa
stabilitet och trygghet för folket så att den onormalt höga
sparkvoten sjunker -- människor skall våga konsumera för
sina besparingar i stället för att gömma dem i madrassen.
Den stora förtegenhet som präglar arbetet i
genomförandegruppen främjar inte detta mål. Visserligen
utlovar regeringen lång remisstid på den
departementspromemoria som utlovas under våren, men om
den kommer att ges ut i ett begränsat antal och avgiftsbeläggs
som den första departementspromemorian i ämnet (Ds
1992:89) kommer den inte att nå ut till folket för en
förankring.
Vänsterpartiet anser därför att den kommande
departementspromemorian om det reformerade
pensionssystemet skall vara gratis. Vi anser vidare att
remisstiden skall sättas till minst 6 månader och inte
förläggas över sommaren.
Svenska staten brottas med ett stort underskott i
statsbudgeten. Trots detta beslutar man att fr.o.m. 1995
avsätta en del av ATP-avgifterna -- närmare bestämt 9
miljarder kronor -- i särskild förvaltning för det s.k.
premiereservsystemet. I och med detta ökar den
konsoliderande offentliga sektorns budgetunderskott med 9
miljarder kronor -- pengar som det svenska folket får betala
en gång till genom skarpa nedskärningar i de sociala
trygghetssystemen. Vänsterpartiet har i en tidigare motion
visat på hur en premiereserv i offentlig regi skulle kunna
utformas. Genom en sådan utformning behålls dels den
överenskommelse som (s), (m), (fp) och (c) förbundit sig att
vårda ömt, dels, vilket är ännu mer väsentligt,
pensionssparandet i offentlig regi, och budgetunderskottet
minskas med motsvarande summa.
Vänsterpartiet anser också att det är viktigt att
genomförandegruppen följer direktiven om att beakta
jämställdhetspolitiska konsekvenser av sina förslag. Vi anser
också att genomförandegruppens förslag skall granskas ur ett
klassperspektiv. Ett exempel på nödvändigheten av en sådan
granskning är förslaget till förtida uttag som straffar
arbetarklassen. Det som skulle göra skattereformen
fördelningspolitiskt neutral var generösa barnbidrag -- något
som regering och riksdag aldrig levde upp till. Nu finns som
man kan kalla det fördelningspolitiska inslag i
pensionsreformen, t.ex. vid studier, barnår, värnplikt,
arbetslöshet och sjukdom, som finansieras via staten. Vad har
vi för garantier att de inte går samma väg som de
fördelningspolitiska inslagen i skattereformen?

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kostnadsfritt
informationsmaterial om den nya pensionen skall lämnas ut
till dem som vill sätta sig in i det reformerade
pensionssystemet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att remisstiden bör vara minst sex
månader och att den tiden inte till största delen skall vara
sommartid,
3. attt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en granskning av ett nytt
pensionssystem ur ett klass- och kvinnoperspektiv,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett premiereservsystem i offentlig
regi.

Stockholm den 22 januari 1995

Ulla Hoffmann (v)

Charlotta L Bjälkebring (v)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)

Tanja Linderborg (v)

Stig Sandström (v)

Hanna Zetterberg (v)

Alice Åström (v)