Riksdagen beslöt den 8 juni 1994 att godkänna de förslag till riktlinjer för ett nytt pensionssystem så som de lagts fram i dåvarande regeringens proposition Reformering av det allmänna pensionssystemet (prop 1993/94:250, bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439). Vänsterpartiet reserverade sig.
Riksdagen antog riktlinjer för ett pensionssystem som innebär försämrade pensioner för stora grupper, bevarar -- i stället för utjämnar -- skillnader i pensioner mellan könen och klasser och leder till ett minskat offentligt sparande. Vänsterpartiet vill i stället utveckla nuvarande ATP-system för att därigenom behålla det som fungerar och är bra. Vår utgångspunkt var: Hur skall ATP-systemet reformeras för att fungera? De två frågor som då utkristalliserade sig som knäckfrågor var värdesäkringen och intjänandetiden. Vänsterpartiets förslag innebär i korthet ett fortsatt stort offentligt sparande, längre intjänandeperiod, solidarisk finansiering och en anpassning till samhällsekonomin.
Vänsterpartiets representant i pensionsarbetsgruppen framförde stark kritik mot att många viktiga frågor lämnades därhän ofullständigt utredda likaväl som stark kritik mot den korta remisstiden, som omöjliggjorde en förankring hos befolkningen. Den fortsatta behandlingen av pensionsreformen visar att kritiken var berättigad. Genomförandet har uppskjutits gång på gång, nu senast i budgetpropositionen (94/95:100), vilket i sig kan peka på att regeringen har för avsikt att göra ordentliga konsekvensanalyser.
Ett av målen med nuvarande regerings politik är att skapa stabilitet och trygghet för folket så att den onormalt höga sparkvoten sjunker -- människor skall våga konsumera för sina besparingar i stället för att gömma dem i madrassen. Den stora förtegenhet som präglar arbetet i genomförandegruppen främjar inte detta mål. Visserligen utlovar regeringen lång remisstid på den departementspromemoria som utlovas under våren, men om den kommer att ges ut i ett begränsat antal och avgiftsbeläggs som den första departementspromemorian i ämnet (Ds 1992:89) kommer den inte att nå ut till folket för en förankring.
Vänsterpartiet anser därför att den kommande departementspromemorian om det reformerade pensionssystemet skall vara gratis. Vi anser vidare att remisstiden skall sättas till minst 6 månader och inte förläggas över sommaren.
Svenska staten brottas med ett stort underskott i statsbudgeten. Trots detta beslutar man att fr.o.m. 1995 avsätta en del av ATP-avgifterna -- närmare bestämt 9 miljarder kronor -- i särskild förvaltning för det s.k. premiereservsystemet. I och med detta ökar den konsoliderande offentliga sektorns budgetunderskott med 9 miljarder kronor -- pengar som det svenska folket får betala en gång till genom skarpa nedskärningar i de sociala trygghetssystemen. Vänsterpartiet har i en tidigare motion visat på hur en premiereserv i offentlig regi skulle kunna utformas. Genom en sådan utformning behålls dels den överenskommelse som (s), (m), (fp) och (c) förbundit sig att vårda ömt, dels, vilket är ännu mer väsentligt, pensionssparandet i offentlig regi, och budgetunderskottet minskas med motsvarande summa.
Vänsterpartiet anser också att det är viktigt att genomförandegruppen följer direktiven om att beakta jämställdhetspolitiska konsekvenser av sina förslag. Vi anser också att genomförandegruppens förslag skall granskas ur ett klassperspektiv. Ett exempel på nödvändigheten av en sådan granskning är förslaget till förtida uttag som straffar arbetarklassen. Det som skulle göra skattereformen fördelningspolitiskt neutral var generösa barnbidrag -- något som regering och riksdag aldrig levde upp till. Nu finns som man kan kalla det fördelningspolitiska inslag i pensionsreformen, t.ex. vid studier, barnår, värnplikt, arbetslöshet och sjukdom, som finansieras via staten. Vad har vi för garantier att de inte går samma väg som de fördelningspolitiska inslagen i skattereformen?
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kostnadsfritt informationsmaterial om den nya pensionen skall lämnas ut till dem som vill sätta sig in i det reformerade pensionssystemet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att remisstiden bör vara minst sex månader och att den tiden inte till största delen skall vara sommartid,
3. attt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en granskning av ett nytt pensionssystem ur ett klass- och kvinnoperspektiv,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett premiereservsystem i offentlig regi.
Stockholm den 22 januari 1995 Ulla Hoffmann (v) Charlotta L Bjälkebring (v) Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) Tanja Linderborg (v) Stig Sandström (v) Hanna Zetterberg (v) Alice Åström (v)