För att kunna fortbilda sig och utvecklas i sitt arbete och
därmed upprätthålla och fördjupa sin kompetens är det ofta
nödvändigt att kunna delta i fort- och personalutbildning
eller att kunna ta del av aktuell litteratur på sitt sakområde.
Sådant material är det naturligt att arbetsgivaren
tillhandahåller.
Är man synskadad är det inte lika naturligt att
arbetsgivaren står för dessa kostnader eftersom det är dyrt att
överföra tillgängliga medel till talkassetter och punktskrift.
Nu kan synskadade få tillgång till denna typ av material
men det är omständligt:
-- Man vänder sig till företag i branschen som gör
överföringen och ger en offert.
-- Man ansöker om bidrag från försäkringskassan,
(arbetshjälpmedel).
-- Man vänder sig till företaget och beställer överföring av
materialet.
Detta är en omständlig process och tar lång tid vilket gör
att synskadade kommer efter i kompetensutvecklingen och
därmed löper större risk att inte få ha kvar arbetet.
Det skulle underlätta för synskadade om Tal- och
punktskriftsbiblioteket hade hand om medlen och ansvaret
för att administrera denna verksamhet. Det kunde då även
ske en samordning så att synskadade inom samma
arbetsområde fick tillgång till det producerade materialet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att medel från
försäkringskassorna för att producera arbetshjälpmedel i
form av talkassetter och punktskrift överförs till Tal- och
punktskriftsbiblioteket enligt vad i motionen anförts om en
smidigare administration som ger synskadade snabbare
tillgång till ny branschinformation.
Stockholm den 21 januari 1995
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Ulla Hoffmann (v)
Stig Sandström (v)