med anledning av prop. 1994/95:179 Ändringar i utlänningslagen (1989:529)
Inledning
Propositionen föreslår ett antal ändringar i
utlänningslagen. De flesta förslagen handlar om krav på ett
skötsamt och hederligt levnadssätt för de utlänningar som
önskar få uppehållstillstånd i Sverige eller ansöker om
svenskt medborgarskap.
Andra förslag ska öka möjligheterna att bevilja
uppehållstillstånd efter en utlännings inresa i Sverige eller
efter ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning.
Kristdemokraterna anser det mycket positivt att
uppehållstillstånd enligt förslaget ska kunna beviljas efter
inresan i de fall det är uppebart att tillstånd på grund av
anknytning skulle ha beviljats om prövningen skett före
inresan till Sverige. I åtskilliga sådana anknytningsärenden
har tillståndssökande helt i onödan tvingats lämna Sverige,
därefter från utlandet ansöka om uppehållstillstånd, vänta på
tillståndet och sedan återvända till Sverige.
Kristdemokraterna delar också den principiella grundsyn
som propositionen uttrycker när det gäller att ställa vissa
krav på de personer som önskar bosätta sig i landet eller söka
svenskt medborgarskap. Det svenska samhällets reaktion
mot brottslighet måste vara tydlig och konsekvent.
Lagarnas formulering ska befästa rättssäkerheten
Dock måste lagtexter och motiveringar vara sådana att
rättstryggheten inte kommer i fara för utländska medborgare.
Enligt vår mening är både lagförslagen och motiveringarna
i flera fall alltför vagt formulerade. Om lagändringarna antas,
kan det leda till att antalet godtyckliga beslut ökar i ärenden
om uppehållstillstånd och medborgarskap.
Man kan redan idag finna en sådan utveckling som följd
av tillämpningen av den s.k. barnpraxisförordningen (från
1994-04-14). I en del fall har bedömningen av de sökandes
vandel lett till orimliga konsekvenser, vilket flera
frivilligorganisationer påpekat.
I propositionens lagförslag finns ett antal formuleringar
som inte är noggrannt definierade. Det gäller exempelvis
''...skall beaktas om utlänningen kan förväntas leva
skötsamt och hederligt.'' (Utl 2 kap
4
§)
''...om han handlar på ett sådant sätt att det finns
allvarliga anmärkningar mot hans levnadssätt ...'' (Utl 2 kap
11
§ 2)
''...på grund av brottslighet eller någon annan
omständighet finns särskilda skäl att inte bevilja asyl.'' (Utl
3 kap
4
§ 2)
Kristdemokraterna anser att antingen måste dessa
formuleringar i lagtexten ändras, eller också måste motiven
utformas på ett tydligare sätt. Detta kommenteras i det
följande.
Levnadssättets betydelse i ärenden om uppehållstillstånd
Asylberättigade utlänningar
Regeringen föreslår att det när det gäller de facto-
flyktingar och krigsvägrare ska föras in en uttrycklig
bestämmelse i utlänningslagen om att brottslighet kan utgöra
ett särskilt skäl att inte bevilja asyl. Vi instämmer i denna del
av förslaget.
Regeringen anser också att om brottsligheten ligger på
gränsen till det som kan motivera ett avslag på asylansökan,
så får även andra allvarliga anmärkningar mot utlänningens
levnadssätt vägas in. Detta avspeglas inte på ett logiskt klart
sätt i lagtexten, där det heter att ''det beträffande en utlänning
som omfattas av 1
§ 2 eller 3 på grund av brottslighet eller någon annan
omständighet finns särskilda skäl att inte bevilja asyl''. Det
måste klart framgå att andra allvarliga anmärkningar mot den
asylsökandes levnadssätt inte ensamt utgör grund för
avslag när det gäller de factoflyktingar och krigsvägrare.
Lagtexten eller motiveringen bör därför enligt vår mening
ändras.
Andra tillståndssökande än asylberättigade
Propositionen föreslår att det i utlänningslagen förs in att
utlänningens skötsamhet och hederlighet ska beaktas vid
prövningen av ansökningar om uppehållstillstånd. Endast
''otvetydigt konstaterad misskötsamhet'' ska beaktas.
Det bör i detta sammanhang påpekas att
Genèvekonventionen tolkas på skilda sätt i olika länder. En
stor del av de flyktingar som i Sverige får uppehållstillstånd
av humanitära skäl räknas i ett flertal andra länder som
konventionsflyktingar. Under beteckningen ''humanitära
skäl'' döljer sig alltså ett antal personer med lika starka
skyddsbehov som de som i Sverige räknas som
konventionsflyktingar. Hit räknas bl.a. majoriteten av dem
som flytt undan kriget i Bosnien-Hercegovina. Som
jämförelse kan nämnas att i Nederländerna har över 80
procent av dessa flyktingar fått flyktingstatus.
I dessa fall måste skyddsbehovet väga lika tungt som när
det gäller konventionsflyktingar. Det skulle vara stötande för
vår syn på människovärdet om exempelvis en person som
vägrat delta i krig mellan två stater erhåller asyl som
krigsvägrare, medan den som vägrat att skjuta på sina
landsmän i ett inbördeskrig vägras uppehållstillstånd med
hänvisning till förväntad bristande skötsamhet.
Både riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen anser att det bör
ges riktlinjer för var gränsen skall gå för att anmärkningar i
fråga om levnadssättet skall medföra avslag på en ansökan.
Utlänningsnämnden och flera frivilligorganisationer anser
att endast lagförd brottslighet ska ha inverkan. Vi
kristdemokrater delar denna uppfattning och anser att
motiven bör ändras så att endast lagakraftvunna domar,
alternativt lagförd brottslighet ska få inverka.
FARR framhåller att barnens bästa alltid måste sättas
främst när man bedömer en ansökan om uppehållstillstånd
och ska väga in brottslighet. Vi delar denna uppfattning och
finner det därför glädjande att regeringen i motiven skriver :
''När det gäller anknytningsförhållanden där det finns barn
med i bilden måste självfallet stor hänsyn tas till barnens
situation och om de skulle drabbas av en separation från
någon av föräldrarna''.
Återkallelse av uppehållstillstånd
Regeringen föreslår vidgade möjligheter att återkalla
uppehållstillstånd om en utlänning inte lever skötsamt och
hederligt. Regeringen skriver:
''Återkallande bör således komma i fråga endast om
utlänningen dömts till fängelsestraff av avsevärd längd eller
om det annars föreligger otvetydigt konstaterade
anmärkningar i fråga om levnadssättet.''
Den senare delen av meningen kan tolkas på många sätt.
Olika grupper av invånare i Sverige kan framföra
anmärkningar på andra människors levnadssätt. Dessa
anmärkningar kan vara väl dokumenterade. Men om inte
orden ''skötsamt levnadssätt'' är noga definierat, kan
tolkningen av lagen bli synnerligen osäker.
Eftersom propositionen föreslår vidgade förutsättningar
att döma till utvisning samt att bevilja tillfälligt
uppehållstillstånd i de fall det finns tvekan om den sökandes
skötsamhet, anser vi att en lagändring om återkallelse av
uppehållstillstånd inte krävs. Vi instämmer dock i
regeringens förslag att tidsfristen för återkallande ska
förlängas från två till tre år.
Levnadssättets betydelse i medborgarskapsärenden
Också i medborgarskapsärenden vill regeringen föreslå en
ändring av lagen med lydelsen: ''...har levt skötsamt och
hederligt och kan förväntas även i framtiden iaktta ett sådant
levnadssätt.''
De remissinstanser som torde ha den största erfarenheten
av att bedöma framtidsutsikten för personer som varit
brottsliga, Rikspolisstyrelsen och Brottsförebyggande rådet,
framhåller svårigheterna i att göra en sådan prognos. Vi
kristdemokrater anser det ofrånkomligt att ett visst mått av
framtidsbedömning måste ingå i bedömningen i ett
medborgarskapsärende. Men vi vill understryka de
svårigheter som remissinstanserna påpekat.
I nuvarande medborgarskapslag gäller att utlänningen för
att beviljas svenskt medborgarskap skall ha ''fört en hederlig
vandel''. Vi anser att denna formulering är bättre än den
föreslagna. Ordet vandel är visserligen ålderdomligt, men
torde ha en mer allmänt omfattad tolkning inom
rättsväsendet än ''skötsamt''. Vi föreslår därför att
medborgarskapslagen på denna punkt inte ändras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen med ändring av propositionen i denna del
beslutar att andra allvarliga anmärkningar mot den
asylsökandes levnadssätt inte ensamt utgör grund för avslag
när det gäller de facto-flyktingar och krigsvägrare,
2. att riksdagen med ändring av propositionen i denna del
beslutar att endast lagakraftvunna domar skall beaktas vid
bedömning av utlänningars skötsamhet och hederlighet när
det gäller uppehållstillstånd för andra än asylberättigade,
3. att riksdagen, med avslag på regeringens förslag till
ändrad lydelse av 2
kap. 11
§ första stycket utlänningslagen, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om återkallande
av uppehållstillstånd,
4. att riksdagen beslutar att avslå förslaget till förändrad
lydelse av 6
§ första stycket 3
p
1, lagen om svenskt medborgarskap.
Stockholm den 19 april 1995
Rose-Marie Frebran (kds)
Inger Davidson (kds)
Chatrine Pålsson (kds)
Fanny Rizell (kds)
Tuve Skånberg (kds)