med anledning av prop. 1994/95:179 Ändringar i utlänningslagen (1989:529)

Regeringen föreslår i föreliggande proposition ett antal
förändringar av den gällande utlänningslagen. Ändringarna
berör det förväntade levnadssättet hos en utlänning som
söker uppehållstillstånd och hur detta skall påverka hans
möjligheter att få rätt att stanna i Sverige. Vidare finns
förslag på förändringar när det gäller medborgarskapsfrågor.

I stort sett delar vi regeringens förslag, som i huvudsak
bygger på den s.k. Utvisningsutredningens betänkande
(SOU 1994:33). Dock har regeringen frångått utredningens
förslag på ett par väsentliga punkter, vilket vi anser är
betänkligt.

Regeringen föreslår att brottslighet skall kunna utgöra ett
särskilt skäl för att inte bevilja asyl. I det sammanhanget skall
vägran att ge uppehållstillstånd vägas mot den asylsökandes
skyddsbehov. Vi anser att denna uppstramning av
utlänningslagen är bra. Men vi menar att utredningens
förslag att även s.k. ''incidentrapporter'' från
flyktingförläggningarna skall vägas in vid bedömningen och
att detta skall klargöras redan i lagstiftningen. Hot och
trakasserier och andra icke acceptabla beteenden på en
förläggning är ett tydligt tecken på att den asylsökande har
uppenbara svårigheter att följa de regler och bestämmelser
som är grunden för ett civiliserat samhälle -- och att
vederbörande har en annan syn än den gängse på vad som
är rätt och fel. Därför bör ''incidentrapporten'', i likhet med
utredningens förslag, ingå som en del i lagen.

Vidare anser regeringen att en återkallelse av ett givet
tillstånd inte bör vara en återspegling av förutsättningen för
tillståndet. Regeringen anser att en återkallelse måste kräva
en grövre förseelse än vad som skulle vara fallet om
asylansökan skulle ha vägrats. Vi delar inte denna
inställning. Det är av yttersta vikt att myndigheterna inte på
några villkor accepterar att människor kommer till vårt land
och söker skydd här, för att sedan missbruka vår gästfrihet.
Att acceptera det är att skapa en grogrund för
främlingsfientlighet. Därför menar vi att utredningens
förslag att förutsättningarna för återkallelse skall vara en
återspegling av förutsättningarna för tillståndet bör införas.
Vi delar regeringens förslag att tiden för vilket
uppehållstillståndet skall kunna återkallas utsträcks från två
till tre år.

En fråga som tid till annan har dykt upp är om en person
som erhållit svenskt medborgarskap på falska grunder kan
fråntas detta. Hotet att fråntas ett medborgarskap bör, enligt
vår mening, vara så avskräckande att det bör innebära att
man tvekar att försöka erhålla det på falska grunder.
Moderata Samlingspartiet har också i en kommittémotion
(1994/95:Sf602) av Gullan Lindblad m.fl. föreslagit att ett
medborgarskap som erhållits på falska grunder bör kunna
återtas. Vi är medvetna om att det i praktiken kan vara svårt
att generellt återta ett medborgarskap -- särskilt om personen
i fråga därmed riskerar att bli statslös. Vi anser trots detta att
möjligheten att göra det bör införas i lagstiftningen och
utgöra huvudregel. Undantag bör dock kunna utnyttjas vid
risk för statslöshet. I detta sammanhang vill vi också föreslå
att tiden för att erhålla ett svenskt medborgarskap bör
utsträckas från nuvarande fem år till sex år. Vi anser vidare
att en person som skall erhålla svenskt medborgarskap skall
ha kunskaper i svenska. Undantag kan dock göras för äldre
invandrare.

Det torde ankomma på utskottet att utforma erforderlig
lagtext.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att även incidentrapporter från
flyktingförläggning skall vägas in vid bedömningen om
uppehållstillstånd i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att återkallelse av
uppehållstillstånd skall spegla förutsättningen för tillstånd i
enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att svenskt medborgarskap skall
kunna återkallas i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regler för erhållande av svenskt
medborgarskap.

Stockholm den 19 april 1995

Gullan Lindblad (m)

Sten Svensson (m)

Leif Carlson (m)

Gustaf von Essen (m)

Margit Gennser (m)

Stig Grauers (m)

Rolf Gunnarsson (m)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Tomas Högström (m)

Annika Jonsell (m)

Göte Jonsson (m)

Inger Koch (m)

Bertil Persson (m)

My Persson (m)

Birgitta Wichne (m)

Liselotte Wågö (m)

Anna Åkerhielm (m)