med anledning av prop. 1994/95:98 Vissa studiestödsfrågor

För oss kristdemokrater är det mycket viktigt att det skapas
goda förutsättningar för vuxenstuderande att komplettera
grundskole- och gymnasieutbildning. Vuxna ska i det
offentliga skolväsendet ges tillfälle att komplettera sin
utbildning i enlighet med individuella önskemål och behov.
Härigenom ska främst de som fått minst utbildning få
möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i det
kulturella och politiska livet. Det övergripande syftet för
vuxenutbildningen är att överbrygga utbildningsklyftor och
att medverka till ökad jämlikhet och jämställdhet i samhället.
Syftet är också att ge kunskaper och färdigheter som behövs
i de studerandes yrkesverksamhet eller som kan vidga deras
möjligheter att söka sig till nya yrken.

Det är vid all utbildning viktigt ur såväl individens som
samhällets perspektiv att förutsättningar ges för att
verksamheten ska kunna bedrivas så effektivt som möjligt.
Här spelar studiestödets utformning en betydelsefull roll.

Den som studerar på minst halvtid har rätt till
deltidsstudiestöd, det vill säga i princip hälften av ett helt
studiestöd. Detta fungerar ganska väl för de utbildningar som
är upplagda på hel- eller halvfart. I komvux däremot där
utbildningen bygger på kurssystem har dessa regler
kritiserats länge. Många elever fyller på med kurser som de
egentligen inte behöver bara för att bli berättigade till fullt
studiestöd. Detta leder naturligtvis inte till ett effektivt
resursutnyttjande vare sig ur den enskildes eller ur statens
synvinkel.

Den parlamentariska beredning som initierades under
föregående mandatperiod har av riksdagen fått i uppdrag att
med förtur behandla de problem som de många olika
formerna av vuxenstudiestöd ger upphov till. Vi
kristdemokrater ser fram emot resultatet av kommitténs
arbete, bland annat ur detta perspektiv.

Till dess riksdagen kunnat ta ställning till förslag som den
parlamentariska kommittén presenterar bör dock befintliga
resurser utnyttjas så effektivt som möjligt. Finvux-
utredningen föreslog redan 1991 en övergång till flexiblare
regler när det gäller deltidsstudiestöd för komvuxelever.
Riksdagen tog våren 1994 ett beslut i den riktningen som ska
träda i kraft 1 juli 1995. Att riva upp detta beslut, som
regeringen nu föreslår, vore mycket olyckligt.

Genom att de elever som läser på komvux får studiestöd i
förhållande till studiernas omfattning och inte bara hälften
av ett helt studiestöd förbättras inte bara resursutnyttjandet i
komvux. De ekonomiska förutsättningarna vid deltidsstudier
förbättras också, och studieavbrotten skulle förhoppningsvis
minska. Finvux-utredningen räknade till och med med en
viss minskning av utflödet av stöd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om flexibla regler vad gäller
deltidsstudiestöd för komvuxelever.

Stockholm den 21 november 1994

Rose-Marie Frebran (kds)

Fanny Rizell (kds)