Det är oklart vad som i konventionen avses med begreppet olycka. Begreppet används i svensk rätt i atomansvarighetslagen och där avses ''en händelse eller en serie händelser med samma ursprung''. Denna definition har rönt hård kritik eftersom det är oklart hur naturliga förändringar t.ex. i berggrunden under en lång tid beaktas i sammanhanget. Med hänsyn till att begreppet olycka har ifrågasatts i svensk rätt är det angeläget att eftersträva en klarare skrivning än vad konventionen erbjuder.
Kravnivån på det beslutsunderlag som ska finnas inför ett tillstånd till kärnenergianläggningar är alltför låg och det ställs inte några egentliga krav på säkerhetsanalysens kvalitet. I artikel 19 står det att ''det första tillståndet att driva en kärnenergianläggning grundas på en lämplig säkerhetsanalys''. Frågan är dock vad som avses med lämplig. Begreppet ''lämplig'' skapar utrymme för riskfyllda avvägningar av behov och kvalitet. Subjektiva värderingar utifrån tillståndssökarens ekonomiska förmåga respektive nationella avvikande utformningar kan svårligen hindras med den nuvarande skrivningen. Det är helt oacceptabelt att nationella bristfälliga säkerhetsanalyser kan komma att betraktas som lämpliga, trots att de i belysning av internationella kunskaper inom området håller för låg kvalitet. Säkerhetsanalysens centrala roll föranleder att kravnivån inte får vara annan än den högsta möjliga. Regeringen bör återkomma med förslag till lag med högre kravnivå.
I artikel 19 anges att drift, underhåll, inspektion och provning av en kärnenergianläggning ska utföras i överensstämmelse med godtagna förfaringssätt. Det framgår dock inte vad som avses med begreppet ''godtagna förfaringssätt''.
Sekretessreglerna i konventionen är inte förenliga med svensk rätt. Det framgår inte var gränsen ska gå mellan skydd av uppgifter och allmänhetens insyn. Riokonferensen och Brundtlandkommissionen förklarar att det är mycket betydelsefullt att skapa former för öppna beslutsprocesser bl.a. med hänvisning till s.k. Environmental Impact Assessment (MKB). Detta står inte i förening med konventionens slutna form.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen bör verka för att konventionen ändras så att begreppet olycka definieras tydligare och kravnivån på beslutsunderlag för tillstånd till kärnenergianläggningar höjs,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begreppet godtagna förfaringssätt vid drift, m.m. av kärnenergianläggning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sekretessreglerna i konventionen om kärnsäkerhet.
Stockholm den 10 januari 1995 Eva Goe s (mp)